Varför gick latrelle i fängelse

Långholmens centralfängelse
Före detta Kronohäktets byggnad inom mars 2010
Ort	Stockholm, Sverige
Öppnad	1880
Stängd	1972-1975
Intagna	Män ifrån bota Sverige.
Antal platser
Totalt	500

Långholmens centralfängelse fanns en fängelse inom huvudstaden, beläget vid ön Långholmen.

Centralfängelset ägde såsom maximalt 500 celler på grund av huvudsakligen manliga fångar. fängelse uppfördes år 1874–1880 efter Wilhelm Theodor Anckarsvärds ritningar. tid 1972 började avvecklingen, såsom pågick fram mot 1975, samt 1982 revs delar från bebyggelsen. Idag finns värdshus, logi samt vandrarhem inom detta gamla Kronohäktet.

Inom kriminalitet fanns Sveriges sista avrättningsplats. var användes giljotin till inledande samt sista gången inom land då Alfred Ander, rånmördare, blev avrättad vid fängelsegården den 23 november 1910.

Långholmens spinnhus

[redigera | redigera wikitext]

År 1724 inrättades Långholmens rasp- samt spinnhus vid Långholmen. Långholmens spinnhus plats en kvinnofängelse såsom fanns inom drift fram mot samt tillsammans kalenderår 1825.

tid 1649 byggdes en stenhus, såsom fanns bryggaren Jochum AhlstedtsmalmgårdAlstavik vid Långholmen.^[1] Denna byggnad kom staten för att förvärva kalenderår 1724, till för att användas såsom en rasp- samt spinnhus. nära 1700-talets mitt tillkom enstaka rad tillbyggnader efter arkitekt Johan Eberhard Carlbergs ritningar.

Då uppfördes arbetssalar, logement samt kyrksal.

Den före detta malmgården byggdes senare ut på grund av för att rymma ytterligare 200 intagna. kalenderår 1808 lades detta även mot ett färsk etage, beneath ledning från fattigvårdsstyrelsen. tid 1825 flyttades kvinnofängelset mot Norrmalm. straff byggdes mot samt fick sina inledande 127 celler till manliga fångar.^[2]

Kronohäktet

[redigera | redigera wikitext]

I månad 1850 flyttade man hit detta häkte liksom tidigare funnits inom Nya smedjegården inom kvarteret Barnhuset nära nuvarande Norra Bantorget vid Norrmalm.

Långholmens centralfängelse plats en fängelse inom huvudstaden, beläget vid ön Långholmen.

Häktet anordnades inom enstaka tidigare klädesfabrik. Kronohäktet blev snart till litet samt 1867 kunde man flytta in inom enstaka tillbyggnad tillsammans 30 celler, fängelsekök samt direktörsbostad. vid gården inrättades nio inhägnade rastgårdar från tårtbitsmodell.^[3]

Häktet kom mot efter 1840 års fängelsereform. Man användbar den därför kallade Philadelphiasystemet, vilket innebar för att cellerna anordnades längs ytterväggarna tillsammans ett massiv korridor-galleria ovan flera våningar kring en öppet mittschakt.

Arkitekt till tillbyggnaderna fanns Carl Fredrik Hjelm.^[1]

Kronohäktets tillbyggnader nedsänkt delvis vid arrenderad mark vilket staten ägde samt ytterligare tillbyggnader kunde ej genomföras eftersom arrendetiden gick ut 1873. Genom en markbyte mellan staden samt staten kunde man överta ett massiv tomt norr angående spinnhuset.

Man fann då för att detta skulle existera enklast samt billigast för att bygga en helt nytt fängelse; Centralfängelset.^[4]

Centralfängelset

[redigera | redigera wikitext]

Centralfängelset uppfördes år 1874–1880 efter Wilhelm Theodor Anckarsvärds ritningar.

Deras bakgrund fanns nästan undantagslöst präglad från umbäranden samt elände.

Även han användbar Philadelphiasystemet dock inom kombination tillsammans med Auburnsystemet tillsammans mörka nattceller förlagda mot byggnadens mitt samt korridorer mot fasaden. Kring enstaka huvud bevaknings- samt administrationsbyggnad anordnades nattcellerna såsom numeriskt värde flygelbyggnader medan flyglarna tillsammans med dagcellerna anslöt inom 45 graders vinkel mot centralbyggnaden.

Anläggningen, såsom innehöll 200 dagceller samt 300 nattceller, fanns den enda inom landet från denna byggnadstyp.

År 1880 blev tagna den militära bevakningen försvunnen samt ersattes från civil sådan. detta medförde för att kasernen byggdes angående mot bostadshus till kontorspersonal, bevakningsbefälhavaren, vaktmästaren samt kamreren. Magasinsbyggnaden byggdes ifall mot bostadshus på grund av 14 vaktkonstaplar tillsammans sina familjer.

Även andra befintliga byggnader liksom Stora Henriksvik, Knapersta samt Sjötullen nyttjades likt hem till fängelsepersonalen. 1914 uppfördes Direktörsvillan till fängelsets direktör.

Det fanns även planer för att bygga en stort kvinnofängelse väster angående Centralfängelset dock staten ville ej släppa mot mer mark mot fängelseändamål vid Långholmen.^[5] år 1914–1915 uppfördes ett fräsch arbetscellsbyggnad norr angående Centralfängelset vilket kallades Fasta paviljongen.

Fängelsearkiven berättar mer.

Cellerna plats därför stora för att ett hyvelbänk rymdes. 1950–1951 byggdes den ifall mot enstaka fast, rymningssäker paviljong. ifrån 1969 mot nedläggningen 1975 fanns den kvinnoavdelningen.^[6]

Avvecklingen

[redigera | redigera wikitext]

Redan beneath 1920-talet påbörjades enstaka samtal ifall för att avveckla fängelseverksamheten vid Långholmen, samt då Västerbron drogs fram 1935 kom diskussionen igång vid allvar.

inom samt tillsammans med enstaka fräsch team angående hur fängelsestraff skulle verkställas, såsom trädde inom kraft 1946 blev Långholmens fängelsetyp ännu mer föråldrad. Svenska staten samt Stockholms tätort kom överens för att avveckla verksamheten senast 1955, dock detta skulle dröja ända fram mot 1972 innan utflyttningen började.

1975 upphörde fängelseverksamheten helt samt resten från Långholmens centralfängelse tömdes.

Det fanns flera likt ville ”radera ut detta svarta minne från förtryck samt nöd”, dock myndighet för kulturarv samt Stockholms stadsmuseum ville rädda byggnaderna inom sin totalitet. Efter enstaka kompromiss revs vid våren 1982 Centralfängelset, Rättspsykiatriska kliniken samt enstaka sektion från arbetslokalerna.

Övriga byggnader byggdes ifall mot värdshus, vandrarhem, logi samt Fasta paviljongen blev Långholmens folkhögskola inom LO:s regi.^[7] Byggnaden ägs samt förvaltas från detta kommunägda bolaget AB Stadsholmen. Folkhögskolan flyttade sin aktivitet mot Sundbyberg 2017. Därefter flyttade Jensen Grundskola Långholmen in inom byggnaden.

Historiska bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Planritning ifrån 1880-talet.

• Centralfängelsets entré 1895.

• Direktör Sven Axi inom ett fängelse inom Centralfängelset vid Långholmen inom huvudstaden sedan fönstren förstorats vid 1930-talet.

• Fängelsets dagordning kalenderår 1907.

Nutida bilder

[redigera | redigera wikitext]

Kända interner

[redigera | redigera wikitext]

• Barbro Alving, reporter såsom dömdes mot ett månads fängelse till vägran för att inställa sig mot civilförsvarsövning 1955.
• Alfred Ander, avrättades 1910 tillsammans giljotin vid Långholmens fängelse.
• Arno Behrisch, tysk politiker inom SPD, SAPD samt senare DFU.

  han plats politisk flykting inom land 1938-1945.

• Hinke Bergegren, socialistisk samt relaterad till anarkism eller anarkister skribent, skribent samt agitator.
• Hjalmar Branting, socialdemokratisk politiker samt tidningsman. Dömd till hädelse samt till tryckfrihetsbrott. han avtjänade sitt straff ifrån 1 juli 1899.
• C.N.

  Carleson, socialistisk politiker.

• Elis Fischer, direktör samt riksdagsledamot. Dömdes på grund av bedrägeri 1886 samt dog vid fängelset.
• Isaac Grünewald, konstnär likt 1926 avtjänade ett kalendermånad vid Långholmen till misshandel.
• Jan Guillou, reporter samt författare, dömd mot 10 månaders fängelse på grund av spioneri inom samband tillsammans IB-affären.
• Hjalmar Gustafson, reporter samt socialdemokratisk politiker.
• Mohammed Beck Hadjetlaché, kosacköverste liksom dog 1929 vid fängelset.
• Axel Holmström, bokförläggare, anarkist samt ungsocialist.
• Zeth Höglund, politiker (kommunist samt socialdemokrat), dömd på grund av antimilitaristisk propaganda.
• Albert Jensen, reporter samt publicist, anarkist, syndikalist samt agitator.
• Else Kleen, reporter såsom dömdes till ärekränkning samt falsk angivelse mot justitiekanslern på grund av för att äga låtit utgiva boken Gröna ön, likt plats författad från enstaka fånge, den finske mördaren Bruno Poukka.
• Viktor Lennstrand, utilistisk agitator.
• Folke Lundquist, rådman, vilket dömdes på grund av trolöshet mot huvudman samt grovt bedrägeri
• Henning von Melsted, författare samt advokat.
• Per Meurling, religionshistoriker, författare samt litteraturkritiker.
• Ture Nerman, reporter, radikal politiker, antimilitarist samt poet dömd till för att äga kritiserat Adolf Hitler 1939.
• Anton Nilson, dömd mot döden på grund av Amaltheadådet, dock benådad mot livstids fängelse.

  Frigavs 1917.

• Per Nilsson (Yngsjömördaren), dömd mot döden dock benådad mot livstids fängelse. Avtjänade 23 tid vid Långholmen. Frigavs 1913.
• Johan Filip Nordlund, vilket efter fyra kalenderår vilket straffånge vid Långholmen genomförde massmordet vid ångaren Prins Carl.
• Ivan Oljelund, författare samt skribent vid tidningen Brand, dömd till landsförräderi 1916 beneath förräderiprocessen.
• August Palm, agitator till socialdemokratin.
• Algot Rosberg, dömd mot döden på grund av Amaltheadådet, dock benådad mot livstids fängelse.

  Frigavs 1917.

• Hannes Sköld, socialist, språkforskare, författare samt poet, dömd till antimilitaristisk propaganda.
• Alfred Stern, livstidsdom på grund av Amaltheadådet. Frigavs 1917.
• Lasse Strömstedt, författare.
• Herbert Wehner, tysk politiker såsom satt inom fängelse sedan denne dömts mot en års straffarbete nära Stockholms rådhusrätt till olovlig underrättelseverksamhet.
• Stig Wennerström, överste dömd mot livstid till spioneri.

  Frigavs 1978. Långholmen ägde beväpnad vakt beneath tiden Wennerström plats var 1968-1973.

• Ernst Wollweber, tysk samt sovjetisk kommunist, NKVD-officer samt politiker.
• Olle Möller, svensk mästare inom friidrott samt dömd mördare vars lån kvar ifrågasätts.

Fängelset inom populärkultur

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Alving, Barbro (1956). Dagbok ifrån Långholmen. Stockholm: Bonnier.

  Libris1187824 

• De centrale Strafanstalter inom Norden ved Aar 1900. Bilag mot skandinavisk Tidskrift till Fængselsvæsen og praktisk Strafferet ; Aarg. 23. Kjöbenhavn. 1900. sid. 3-16. Libris3093760. https://runeberg.org/ntff/1900bilag/0006.html 
• Hansson Chronwall, Jöns. En lärobok mot varning till dem liksom vandra fria.

  Vaktkonstaplars samt fängelsedirektörers berättelser ifall llfvet vid Långholmen, märkvärdiga bofvars karaktärer, rymningsförsök m.m. mot slut: Sveriges skarprättare, hr Dalman, tillsammans med bödelsyxan samt hans porträtt samt stupstocken inom slutet af boken..

  Så gick det: Fler utrymningsvägar vid Oceana utreds, spårsändare mot skyddade personer stoppade samt visselblåsare frias ifrån dataintrång 29 min mån 27 femte månaden i året kl 06.00.

  Stockholm,: Svenska Vis- samt småskriftsförlaget. Libris10158398. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&start=$nextStartItem&countPlace=0&mediaId=7658. Läst 30 månad 2015 Arkiverad 8 mars 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

• Kungörelse. Hos Öfver-Ståthållare-Embetet äger blifvit anmäldt, för att å Straff- samt arbetsfängelset vid Långholmen intagne, på grund av tredjeplats resan stöld dömde arbetsfångarne, f.

  drängen August Carlsson.... huvudstaden. 1861. Libris10222968.

  Varför ansåg man för att fångarna behövde isoleras ifrån varandra?

  http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&countPlace=5&mediaId=9242&start=0&fritext=brott+och+straff+1861. Läst 27 augusti 2012 Arkiverad 8 mars 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

• Lamroth, Annika; Björkén Anne-Lie (1990). Kåkfarare: fängelselivet vid Långholmen 1946-1975.

  Monografier utgivna från Stockholms ort, 0282-5899 ; 91. Stockholm: Komm. till Stockholmsforskning. Libris7593229. ISBN 91-7031-017-3 

• Oljelund, Ivan (1920). I färsk jord : enstaka äldre saga ånyo berättad. Stockholm: Tiden.
  Sammanlagt beneath 1800-talet byggdes cellfängelser till 5–6 miljoner kronor, vilket motsvarar mer än 35 miljarder kronor inom dag.

  Libris1656837 

• Rosberg, Algot (1918). Amalthea (1.-7. uppl.). Stockholm: Axel Holmström. Libris1177490. https://runeberg.org/aramalth 
• Rudstedt, Gunnar (1972). Långholmen: spinnhuset samt straff beneath numeriskt värde sekler. Skrifter utgivna från Institutet till rättshistorisk undersökning, grundat från Gustav samt Carin Olin.

  följd 1, Rättshistoriskt bokhylla, 0534-2716 ; 18. huvudstaden. Libris8208320 

• Stern, Alfred (1917). Långholmsfångar: värklighetsskildringar. Stockholm: Axel Holmströms förlag.
  Livet inom fängelse vid 1800-talet.

  Libris1659076 

• Truls Näfverskäppa (1894). En tryckfrihetsfånges Långholmsminnen upptecknade.. huvudstaden. Libris8692487 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]