Hur ser man på hälsa inom humoralpatologin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Humoralpatologin plats enstaka teori angående människans fysik likt utvecklades inom antikens Grekland samt Rom, samt plats den förhärskande synen bland europeiska doktor fram mot den moderna medicinvetenskapens genombrott vid 1800-talet.

Teorin

Den humoralpatologiska teorin existerar uppbyggd kring hur kroppens element samt funktioner bör förhålla sig mot varandra till för att oss bör artikel nära välmående.

Hos den friska människan måste råda ett balans mellan kroppens huvudsakliga kvaliteter (värme, köld, våthet samt torrhet). ifall denna balanspunkt skulle rubbas genom för att någon standard förekommer inom större alternativt mindre utsträckning än normalt, medför detta ohälsa.

Sjukdomsuppfattning samt behandling grundar sig vid läran angående dem fyra vätskorna (lat.

humor). plats samt enstaka från kroppsvätskorna antogs alltså äga enstaka kombination från numeriskt värde attribut, vilka hänförde sig mot temperatur samt fuktighetsgrad. Sålunda fanns den gula gallan varm samt torr, den svarta gallan kall samt torr, slemmet kallt samt fuktigt, blodet varmt samt fuktigt. ifall den normala proportionen mellan kroppsvätskorna rubbades, uppkom en patologiskt tillåtelse, var någon från dem nämnda egenskaperna kom för att överväga.

Historia

Att humoralpatologin existerade före den hippokratiska tiden besitter oss belägg på grund av ifrån exempelvis detta gamla Egypten, dock detta plats Hippokrates (460-377 f.Kr.) ifrån ön ko likt utskilde läkekonsten ifrån filosofin samt systematiskt började gruppera medicinska detaljer vilket grundade sig vid äldre åskådningar.

Mycket från detta såsom tillskrivits Hippokrates förmå äga sagts från andra greker vilket arbetade inom hippokratisk anda.

Tiden före denna pionjär inom medicinens uppbyggande verkade en stort antal vilket hjälpte mot för att åtskilja den ifrån religiösa åskådningar. ett från dessa hette Empedokles ifrån Agrigentum, samt denne grundade läran angående dem fyra elementen: flamma, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, mark samt atmosfär, motsvarande dem fyra grundegenskaperna: hetta, fuktighet, uttorkning samt kyla.

Senare kom bland annat Hippokrates svärson, Polybos, för att förbättra detta medicinska tänkandet genom för att tillföra fyra safter inom kroppen inom jämförelse tillsammans dem fyra elementen, liksom vid bas från sin växlande blandning bestämde förhållandet mellan välmående samt sjukdom.

Humoralpatologin inom dess totalitet kom för att sammanställas från den grekiske läkaren Claudius Galenos (130-200 e.Kr.), huvudsakligen verksam inom Rom.

detta påstås för att han gav ut cirka 500 skrivna verk. Systematiseringsarbetet ägde sin utgångspunkt inom Hippokrates skrifter, samt Galenos blev den likt strukturerade samt sammanfattade antikens medicinska vetande mot en alltomfattande struktur inom anslutning mot Aristoteles perception ifall naturens ändamålsenlighet. Galenos tankegång utgör en embryo mot ett empirisk medicinsk teori angående välmående samt sjukdom.

Med hänsyn mot dem olika kombinationsmöjligheterna mellan dem fyra kroppsvätskorna utvecklade Galenos Hippokrates lära samt uppställde sina åtta sjukliga blandningar, samt sin klassiska inflammationslära.

Kopplingen mot temperamentsläran

Även olika personlighetsdrag kunna sammankopplas tillsammans fördelningen från dem fyra kroppsvätskorna.

T.ex ansågs ovanligt melankoliska personer äga en överskott från mörk galla. dem olika vätskorna, såsom ägde sin motsvarighet inom dem fyra grundelementen mark, atmosfär, flamma samt vätska ansågs produceras inom olika kroppsdel.

Genom för att analysera blod samt urin kunde man titta vilken vätska vilket plats ledande. Den vätska såsom övervägde påverkade människans temperament samt karakteristik i enlighet med nedanstående schema.

Luft ansågs motsvaras från kroppsvätskan blod (lat.sanguis, gr.haima), liksom ansågs produceras inom hjärtat. Överskott från blod skulle utföra enstaka individ sangvinisk mot temperamentet, vilket utmärks från för att man existerar lycklig, optimistisk, lättsam.

flamma ansågs istället motsvaras från citrongul galla (gr. chole), likt skulle produceras inom levern samt nära överskott ge ett individ en koleriskt temperament samt därmed utföra personen uppbrusande samt häftig. mark kopplades mot mörk galla (gr. melan, svart), skulle produceras inom mjälten samt, ifall inom excess, ge enstaka individ en melankoliskt temperament, dvs utföra denna alternativt denne dyster samt sorgmodig.

(i dagens begrepp deprimerad). vätska ansågs motsvars från slem (gr. phlegma), samt detta ansågs produceras inom hjärnan samt utföra den från överskott drabbade trög samt sävlig, dvs ge personen en flegmatiskt temperament.

Behandlingsmetoder

I praktiken granskade dem läkarna symptomen hos den sjuke genom för att mot modell analysera urinens kvalité samt följde sjukdomens olika faser nära patientens sjukbädd.

Läkarna litade vid naturens personlig läkande kraft. Likaså ordinerade Galenos motion samt luftombyte såsom medel för att utdriva skadliga ämnen. Vidare användes mediciner, bl a opium, likt ansågs framkalla kall luft inom liknande fall var värmen fanns till massiv.

Man lade massiv vikt nära kroppsvård, samt bad- samt värmevård. till för att erhålla balans inom kroppsvätskorna fanns detta vanligt tillsammans med avledande alternativt utdrivande behandling. från vätskorna äger slemmet, vilket antogs härröra ifrån hjärnan, tillskrivits ett många massiv roll liksom sjukdomsalstrande faktor. detta gällde på denna plats för att underlätta naturens självläkningsprocess, samt en från dem förnämsta medlen ansågs existera åderlåtning.

Kirurgin plats då inom allmänhet sår- samt ytkirurgi.

som tillhör människokroppen uppbyggnad samt aktivitet klarlades bit på grund av bit efter renässansen, dock läkarna ägde alltjämt knappt tillsammans med verksamma mediciner samt vårdmetoder.

Häri finner oss orsaken mot humoralpatologins kvarlevande trots för att den började ifrågasättas redan vid 1500-talet. Den tekniska samt naturvetenskapliga utvecklingen fanns ej tillräckligt snabb tillsammans för att ersätta enstaka föråldrad teori tillsammans ett färsk. detta krävdes nya tekniska redskap för hjälp till för att ändra dem teoretiska sjukdomsuppfattningarna.

Innan man kunde titta bakterier samt virus inom mikroskop, kunde man ej förstå smittvägarna.

Därför blev läkekonsten länge enstaka teoretisk insikt uppbyggd kring filosofiska resonemang, trots Hippokrates föresatser ifall detta motsatta. dem praktiska kunskaperna plats begränsade. Fram mot 1700-talet fanns ej många bot mot dem bakteriologiska sjukdomarna, dock tillsammans denna insikt – inledningsvis variolisationen samt vaccinationen blev detta ett start mot förändringar.

Förståelsen angående kroppens uppbyggnad satte hastighet då man började tillåta obduktioner samt fick fram dugliga mikroskop.

Den moderna läkarvetenskapens genombrott

År 1858 övergav man definitivt 4-saftsläran. för tillfället förstod man för att varenda sjukdomar utspelar sig inom dem enskilda cellerna inne inom den sjuka kroppens kroppsdel, istället likt inom den antika humoralpatologiska läran såsom man övergav.

var man ansåg kroppens välbefinnande samt sjukdom beror vid för att kroppens vätskor existerar riktigt respektive felaktigt blandade.

Cellulärpatologin betydde ett revolution inom medicinen tillsammans med nya attityd vid samtliga medicinska områden. Läran angående sjukdomarnas uppkomst genom rubbningar inom cellernas livsfunktioner framställdes samt utformades från den tyske läkaren samt politikern, tillika professor inom Berlin alltsedan 1856, Rudolf Virchow (1821-1902) inom hans banbrytande jobb Die Cellularpathologie (1858).

Virchow uppställde satsen, för att varenda fängelse uppstår ur enstaka ytterligare fängelse samt äger ett viss självständighet. Även dem sjukliga processerna inom kroppen bör uppfattas liksom beroende från rubbningar inom cellerna.

Humoralpatologin idag

Även angående humoralpatologin existerar avskaffad inom den vetenskapliga medicinen återfinns den alltjämt inom vissa folkliga sjukdomsuppfattningar samt hos naturfolken.

ett grundtanke ända sedan Hippokrates samt Galenos dagar äger varit för att hälsan existerar identisk tillsammans med detta biologiskt naturliga alternativt detta biologiskt normala. ett individ likt inom visst avseende avviker ifrån vad likt skall anses naturligt alternativt normalt existerar inom detta avseende sjuk alternativt defekt. en många högt blodtryck existerar onormalt, ett många nedsänkt blodsockerhalt existerar onormal, ett förhöjd sänka existerar onormal.

Alltså signalerar varenda dessa tillåtelse, i enlighet med detta attityd, sjukdom. Denna koncept existerar djupt rotad även hos dem flesta moderna betraktare. Både lekmän samt doktor talar ofta ifall sjukdom likt onormala alternativt abnorma tillstånd; hälsan utgörs från en alltigenom normalt kroppstillstånd.

Se även

Temperament