Hur många vulkaner finns i sverige

Uppslagsordet vulkanö leder hit. på grund av ögruppen inom Stilla havet, titta Vulkanöarna. Fotbollshejaklack, titta Vulkanen (hejarop).

För andra betydelser, titta Vulcan.

En vulkan existerar enstaka öppning inom jordskorpan, var varm magma (smälta bergarter) tränger upp ifrån jordens inre samt stelnar mot lava då den når ett kallare temperatur, därför vilket atmosfär alternativt dricksvatten.

Magman kunna tränga upp ifrån manteln genom berggrunden eftersom den äger enstaka större volym samt lägre densitet än detta fasta berget. Innan den når ytan samlas magman inom stora magmakammare var den förblir tills sprickor samt hålrum inom berget utför för att den kunna gå vidare för att stiga uppåt. då magman når markytan alternativt botten av havet äger oss en vulkanutbrott samt magman förändras mot för att kallas lava.

Vulkaner är kapabel delas upp inom numeriskt värde olika kategorier. dem såsom besitter explosiva förlopp samt dem likt bara rinner ut ovan omgivningen. Vilken typ från vulkan likt bildas beror bland annat vid halten kiseldioxid (SiO₂), vilket påverkar hur lös magman existerar samt kvantiteten gas. ifall magman existerar trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid (SiO₂).

Vulkaner samt jordbävningar.

Magmans konsistens fullfölja för att gasen ej försvinner vid en enkel sätt samt trycket ökar nere inom kammaren. detta all kunna avsluta tillsammans för att man får en explosivt förlopp var all berget rämnar samt lava kastas långt upp inom luften. Montagne Pelée vid Martinique existerar en modell vid enstaka sådan vulkan. angående magman existerar lös samt lättflytande hittar gasen enkel ut samt är kapabel försvinna.

Denna typ från magma rinner bara lugnt ut genom hål inom jordskorpan likt lava. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.

Vulkanutbrott (eruptioner) existerar ofta förknippade tillsammans för att flera människor dör. Oftast existerar detta dock ej själva magman vilket dödar, den flyter fram således resehandling långsamt för att man hinner undan, utan detta moln från giftig gas, en pyroklastiskt flöde, liksom strömmar nedför vulkanens blad noggrann före utbrottet.

Lavaflödet skapar inom stället enstaka massiv materiell förstörelse. byggnad, plantage samt odlingar brinner upp, åkrar samt skogar täcks från stelnad lava. nära en explosivt förlopp kommer lavan ned inom form eller gestalt från vulkaniska bomber. Dessa varierar inom storlek ifrån några millimeter mot block stora såsom bostad. Dessa är kapabel komma ner ifrån vulkanens sidor vilket rena eldstormar uppblandade tillsammans med berg samt rester efter förbränning.

Den vulkaniska askan både täcker samt stryper allt inom sin väg. flera städer äger gått förlorade genom historien, mot modell Pompeji inom Italien.

Världens vulkaner släpper årligen ut mellan 130 samt 230 miljoner ton koldioxid inom atmosfären.

I landet, likt ligger långt in vid den eurasiska plattan, förekommer visserligen jordbävningar – dock många svaga sådana.

Ordet vulkan kommer ifrån eldens samt smideskonstens gud inom romersk sagor, Vulcanus.

Områden var vulkaner bildas

[redigera | redigera wikitext]

Vissa områden vid jorden besitter fler vulkaner än andra. Dessa områden existerar oftast förknippade tillsammans med avgränsningar till dem litosfärplattorna såsom jorden består från alternativt således uppträder dem såsom isolerade företeelser, sålunda kallade hot spots.

Vulkaner förmå existera vilande (ingen aktivitet) alternativt aktiva (nästan konstanta eruption samt eruption tidvis).

Vulkaner inom spridningszoner

[redigera | redigera wikitext]

Den Mittatlantiska centralryggen existerar en region mitt inom Atlanten var numeriskt värde litosfärsplattor gård isär, ett sålunda kallad spridningszon.

Då plattorna gård isär bildas sprickor, var magma är kapabel tränga upp samt färsk botten av havet bildas då magman stelnar. enstaka sektion spridningszoner ligger beneath vätska, liksom mot modell den Mittatlantiska centralryggen, medan andra finns vid kontinenterna, såsom detta Östafrikanska gravsänkesystemet. Island existerar en modell vid öbildning inom ett spridningszon genom vulkanism.

Vulkaner kunna delas upp inom numeriskt värde olika kategorier.

Vulkan inom områden var kontinentalplattor kolliderar

[redigera | redigera wikitext]

En subduktionszon existerar en enhet var numeriskt värde litosfärsplattor, vanligtvis enstaka havsrelaterad skiva samt ett kontinentplatta, krockar samt formar enstaka djuphavsgrav. Den sektion från skorpan vilket trycks beneath den mötande plattan smälter från värmen ifrån manteln samt omvandlas mot magma.

Magman vilket bildas existerar vanligen väldigt trögflytande vid bas från för att den innehåller således många kiselsyra. detta innebär för att magman ofta ej hinner nå ytan utan stelnar vid djupet, innan enstaka vulkan hinner bildas, dock ibland når magman upp innan den hinner för att stelna. modell vid vulkaner skapade beneath dessa omständigheter existerar vulkan samt vulkanerna inom Pacific fingerprydnad of Fire.

Hotspots (heta fläckar)

[redigera | redigera wikitext]

Hotspots ligger ej nära litosfärsplattornas gränser. inom områden var jordskorpan existerar tunnare existerar detta enklare på grund av mantelströmmar från magma för att tränga igenom. Temperaturen inom strömmarna innebär för att skorpan smälter samt formar rör, liksom sedan kunna ventilera magma.

eftersom litosfärsplattorna bota tiden rör vid sig, dock mantelströmmarna finns kvar vid identisk lokal slocknar varenda vulkan efter ett viss tidsperiod, dock ett färsk bildas vid en annat något som ligger nära eller är i närheten plats, såsom just då befinner sig ovanför hotspotten. Hawaii samt Kanarieöarna existerar ögrupper likt besitter bildats vid detta sätt.

Det finns inga aktiva vulkaner inom landet, dock väl spår från gamla.

VEI-skalan

[redigera | redigera wikitext]

VEI-skalan (Volcanic Explosivity Index) existerar en index vilket mäter ett vulkans styrka. Skalan går ifrån 0-8 var vulkaner likt ligger vid 7 alternativt 8 vid skalan klassas liksom supervulkaner. detta liksom mäts existerar volymen från pyroklastiskt ämne (såsom aska), höjden vid askplymen samt utbrottets längd.^[1]

Olika typer från vulkaner

[redigera | redigera wikitext]

• Sköldvulkan: Hawaii samt Island existerar modell vid platser var vulkaner utsöndrar stora mängder lava likt sakta bygger upp en brett fjäll tillsammans med enstaka sköldlik profil.

  Deras lava existerar allmänt väldigt varma samt lättflytande, samt skapar långa floder från lava. Den största sköldvulkanen vid jorden existerar Mauna Loa, vilken existerar 9 170 m upphöjd (från havsbotten), 120 km inom diameter samt utgör enstaka sektion från Hawaiiöarna. Olympus Mons existerar ett sköldvulkan vid Mars, den hittills största vulkanen vilket mänskligheten upptäckt tillsammans med sina ovan 21,9 km inom höjd.

• Konvulkan: även kallad kägelvulkan, uppstår genom eruption likt mestadels slungar ut små stenar runt kratern.

  Dessa eruption kunna artikel relativt kortlivade samt resulterar inom ett konformad höjd vid omkring 30 mot 300 m höjd.

• Stratovulkan: alternativt kompositvulkaner likt Fuji inom Japan, Vesuvius inom Italien, samt Rainier inom Förenta staterna existerar koniska fjäll bildade genom lavaflöden samt utkastat material.
• Supervulkan: existerar den populära termen på grund av stora vulkaner tillsammans massiv krater liksom kunna orsaka skador tillsammans med kontinental omfattning samt orsaka globala klimatförändringar.

  till för att enstaka vulkan bör klassas likt ett supervulkan måste den överstiga 7 vid VEI-skalan, detta önskar yttra för att dess flöde från magma samt rester efter förbränning uppgår mot minimalt 1 000 km³. Bland kandidaterna noteras Yellowstone National Park inom nordvästra Förenta staterna, Neapelbukten inom södra Italien, Taupo inom Nya Zeeland samt Toba vid Sumatra.

  eruption ifrån supervulkaner existerar emellertid många sällsynta.

• Lervulkan: existerar ett formation liksom ofta ej förknippas tillsammans med kända magmaflöden. Aktiva lervulkaner håller många lägre temperatur än andra typer från vulkaner.
• Sprickvulkan: dessa vulkaner bildar ofta ej kulle. dem tvingar fram lava genom sprickor inom marken samt skapar enstaka vattensamling från lava.

  en modell plats Laki vid Island.

Kan man skydda sig mot vulkanutbrott?

[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt för att skydda människor mot för att hamna mitt inom en vulkanutbrott existerar för att öka möjligheterna för att förutsäga utbrottet. inom dygn övervakas flera vulkaner tillsammans med hjälp från satelliter på grund av för att behärska ge människor en utmärkt skydd.

Man observerar bland annat ifall detta finns rökplymer samt temperaturförändringar. Satelliterna existerar även mot hjälp beneath själva utbrottet då man får enstaka utmärkt överblick ovan vilka delar samt områden liksom besitter påverkats, samt hur svårt dem äger påverkats.

Finns någon energisk vulkan inom Sverige?

Man är kapabel även ett fåtal hjälp tillsammans med för att titta hur lavaströmmarna rör sig. angående lavan mot modell rör sig mot ett bygd alternativt tätort, måste man möjligen utrymma den. Man är kapabel även titta hur miljön besitter påverkats, ifall luften besitter förändrats alternativt angående växtligheten äger förstörts.

En väl testad teknik till för att skydda befolkningar inom mot modell städer samt byar mot vulkanutbrott existerar för att spränga "kanaler" längs tillsammans med vulkanen till för att styra lavaflödet.

Kända vulkaner

[redigera | redigera wikitext]

Kända katastrofala vulkanutbrott

[redigera | redigera wikitext]

Här följer enstaka register ovan vulkanutbrott liksom äger dödat mer än 500 personer.

Volcanic Explosivity Index, VEI, existerar angivet inom dem fall detta existerar känt alternativt äger kunnat uppskattas inom efterhand.

Hur flera aktiva vulkaner finns detta vid jordklotet?

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]