Beskriv hur det kan förstås

Forskning visar tämligen entydigt för att omröstning från examinationsform påverkar både vad studenter lär sig samt hur dem griper sig an sina studier. flera studier existerar således kallade interventionstudier, detta önskar säga forskning liksom försöker fånga effekten från för att införa nya typer från examinationsformer.

inom enstaka färsk skrivelse, ”The novelty effect on assessment interventions: a qualitative replication study of oral performance assessment in undergraduate mathematics” inom International Journal of Science and Mathematics, diskuteras denkbar brister tillsammans denna typ från studier. Problemet existerar för att detta existerar svårt för att känna till angående effekterna verkligen besitter tillsammans själva examinationssättet för att utföra, alternativt ifall detta handlar angående för att formen existerar just färsk (en sålunda kallad ”novelty effect”).

Bara detta faktum för att studenterna bedöms vid en sätt vilket dem ej existerar bekanta tillsammans förmå producera enstaka viss osäkerhet samt påverka hur dem beter sig — exempelvis genom för att dem pluggar mer alternativt byter studiestrategi.

Muntliga examinationer förmå utföras vid flera olika sätt.

dem förmå exempelvis ske inom lag alternativt enskilt, frågorna kunna existera oförberedda alternativt förberedda, alternativt utgå ifrån enstaka redovisning alternativt skrivelse vilket studenten fullfölja inom förväg. Den examinationsform liksom undersöks inom artikeln existerar designad liksom enstaka form eller gestalt från utfrågning, var studenten får ett fråga från examinatorn, samt ges enstaka stund för att reflektera ovan uppgiften.

Sedan blir detta ett samtal angående hur studenten gripit sig an uppgiften, samt varför hen gjort vid just detta sätt.

Syftet tillsammans artikeln existerar för att testa forskningsresultat liksom påvisar effekter från för att examinera studenter muntligt. inom denna litteratur framträda ofta för att den muntliga examinationsformen får studenter för att plugga mer inför tentan samt stimulerar dem för att förstå kursinnehållet vid djupet.

Studenter uppfattar för att detta existerar enklare för att klara enstaka skriftlig tenta utan för att riktigt äga koll vid term samt teori, medan däremot enstaka muntlig tentamen anses kräva enstaka tämligen sofistikerad medvetande. detta går ej för att anlända undan tillsammans för att bara behärska repetera kursinnehållet.

Resultaten visar även för att muntlig examination får studenter för att ändra sina studiestrategier.

dem samarbetar mer, samt existerar mer aktiva vid lektionerna. dem börjar analysera tidigare beneath kursen samt lägger allmänt ner fler timmar inför ett muntlig examination. Trots denna ökade arbetsbörda visar flera studier för att den muntliga examinationsformen existerar mer uppskattad än den skriftliga. Detta handlar mot massiv sektion angående för att studenter upplever för att dem lär sig mer, ej minimalt från själva examinationstillfället.

Dialogformen samt samtalet tillsammans läraren får dem för att förstå bättre.

Samtidigt pekar studierna vid för att muntan skapar mer nervositet samt ångest än den skriftliga examinationen.

för att sitta isolerad tillsammans med ett utfrågande pedagog är kapabel ge enstaka emotion från utsatthet samt från för att detta ej finns någonstans för att gömma sig. Något såsom förmå spä vid oron existerar för att studenterna verkar äger svårare för att förstå vilket såsom förväntas från dem inom enstaka muntlig tentamen.

I artikeln redovisas ett replikationsstudie, vilket betyder för att forskarna fullfölja ifall ett befintlig studie.

dem använder enstaka brittisk undersökning ifrån 2020 likt undersökte effekterna från för att införa muntlig examination inom enstaka matematikutbildning, samt på grund av ovan denna mot enstaka tjeckisk matematiklärarutbildning var studenterna regelmässigt besitter muntliga tentamen. vid sålunda sätt förmå dem fånga skillnader mellan enstaka träning var examinationsformen plats färsk samt ett utbildningskontext var muntan existerar ett etablerad erfarenhet, samt alltså ej okänd på grund av studenterna.

Samma enkät såsom användes inom den brittiska studien sändes ut mot dem tjeckiska studenterna, samt 90 svar inkom.

Därtill utfördes 21 semi-strukturerade intervjuer, var frågorna även fanns baserade vid den brittiska granskning. Studenterna fick bland annat förklara hur dem förberedde sig inför muntlig respektive skriftlig examination, samt hur dem upplevde för- samt nackdelar tillsammans med dem båda formerna.

Slutsatsen existerar för att resultaten ifrån den brittiska studien förefaller hålla ovan period.

Förändringen förmå alltså ej minskas mot för att existera enstaka ”novelty effect”.

Samtidigt upptäcker forskarna vissa skillnader mellan detta vilket kallas enstaka ”muntlig examinationskultur” — det önskar yttra utbildningar var den muntliga tentan existerar etablerad – samt utbildningar var skriftlig examination existerar ledande. var muntlig examination existerar norm tenderar studenter för att bedöma muntliga prestationer högre. dem lyssnar även mer vid vad lärarna säger vid föreläsningarna än vilket studenter inom den skriftliga examinationskulturen fullfölja.

inom den senare gruppen riktas uppmärksamhet framför allt vid detta såsom skrivs vid tavlan alternativt står vid ett Powerpoint.

I den nya studien uppger inom stort sett varenda studenter för att dem ändrar sina studiestrategier utifrån ifall detta existerar ett muntlig alternativt skriftlig certifikat vilket avvaktar.

denna plats äger studenterna, mot skillnad ifrån inom den brittiska studien, massiv upplevelse från såväl skriftliga såsom muntliga examinationer, samt är kapabel enklare jämföra sina strategier. dem existerar överens ifall för att skriftlig tentamen inom matematik inom inledande grabb mäter förmågan för att tillämpa kunskaper (problemlösning), något likt kunna fungera ganska utmärkt även ifall man ej helt förstår teorierna samt begreppen.

på grund av den muntliga tentamen däremot, räcker detta ej för att behärska tillämpa, utan var behövs enstaka djupare teoretisk medvetande eftersom man behöver behärska förklara sina val.

Men sådana resonemang behöver förstås ej tolkas liksom för att den tillämpande aspekten existerar oviktig, samt för att skriftliga examinationer borde skrotas.

Forskarna menar snarare för att resultaten visar för att olika sätt för att examinera uppmuntrar tillväxt från olika typer från förmågor. Därför existerar detta viktigt för att tillhandahålla studenterna enstaka variation från examinationsformer.

Kommentar: I relation mot för att den svenska utbildningskontexten förmå ses vilket enstaka tämligen typisk skriftlig examinationskultur, existerar detta intressant för att titta dem flera fördelar vilket muntlig examination kunna äga, — inte minimalt för att studenterna själva menar för att dem lär sig mer från denna tentamensform.

detta väcker frågan ifall varför detta tycks finnas enstaka utbredd ovilja mot muntliga examinationer på denna plats, mot skillnad ifrån exempelvis inom länder såsom Tjeckien, Italien alternativt Tyskland. Handlar detta ifall lärarnas ovana samt osäkerhet, alternativt existerar detta möjligen ett resultat från utvecklingen vid svenska lärosäten mot allt mer noggrant formaliserade bedömningsinstrument samt detaljerade kriterier?

Oavsett förklaring, därför borde detta finnas stora möjligheter för att utöka inslagen från muntlig examination vid svenska högskola, ej minimalt inom kölvattnet mot diskussionen angående nya möjligheter mot fusk efter ChatGPT:s intåg. 
Mindre uppmuntrande existerar resultatet för att nivån från bekymmer samt ångest inför muntlig tentamen förefaller konstant.

Även då studenterna äger vant sig nära examensformen existerar dem mer nervösa samt stressade än inför ett skriftlig examination. Betyder detta för att enstaka ökad press existerar inbyggd inom själva situationen samt ej går för att komma runt? Samtidigt borde detta finnas sätt till pedagog för att förbättra sätt för att minska oron.

inom tidigare undersökning talas ifall vikten från noggranna instruktioner samt klarhet inom vad såsom förväntas, samt från för att låta studenterna öva vid muntliga redogörelser. denna plats understryks även betydelsen från enstaka tillitsfull relation mellan pedagog samt lärling – något liksom förstås blir allt svårare för att bygga då klassrumstiden successivt reducerar mot resultat från universitetens konstanta ekonomiska underskott.

Läs mer ifall hur muntlig examination förmå utföras här: 
Våga testa muntlig examination!

(Artikel inom tidigare AHF-nummer.)

Text: Maria Wendt, Institutionen till finansiell saga samt internationella relationer

Studien
Iannone, P., & Vondrová, N. (2024). The novelty effect on assessment interventions: a qualitative replication study of oral performance assessment in undergraduate mathematics. International Journal of Science and Mathematics Education, 22(2), 375-397.

Nyckelord: Muntlig examination, matematik, studenters erfarenheter, djuplärande

Senast uppdaterad: 28 oktober 2024

Sidansvarig: Centrum på grund av universitetslärarutbildning