Sliten efter långt alkohol intag
Diagnosen alkoholinducerad leversjukdom ställs ofta vid patienter tillsammans med långvarig anamnes vid upphöjd alternativt relativt upphöjd konsumtion från alkohol, laboratorieavvikelser samt inom sent skede yttre indikator vid leversjukdom vilket stödjer den kliniska misstanken. liksom tidigare nämnts saknas diagnostiska kriterier på grund av alkoholleversjukdom samt detta bör därför understrykas för att inga enskilda labprover existerar tillräckligt sensitiva alternativt specifika på grund av för att behärska påvisa alkohol såsom orsak mot leverskada.
detta existerar ofta svårt för att ett fåtal enstaka utförlig anamnes vid alkoholöverkonsumtion.
Vad sker inom kroppen då man slutar förtära alkohol?angående patienten äger enstaka partner och/eller nära anhöriga är kapabel detta existera från stort värde för att inom samråd tillsammans patienten äga dessa närvarande nära detta viktiga konversation på grund av för att ett fåtal förbättrad foto från alkoholanamnesen. Tyvärr existerar förnekelse ej ovanlig hos patienter tillsammans med alkoholöverkonsumtion.
Diagnostiken baseras ständigt vid ett kombination från anamnes, varierande kombinationer från labdata samt inom vissa fall leverbiopsi.
Anamnes
Anamnesupptagandet nära alkoholinducerad leversjukdom förmå existera många svårt.
problem att diskutera ifall alkoholkonsumtion kunna artikel känsliga samt läkaren bör beakta andra tänkbara orsaker mot förhöjda leverprover innan alkohol tas upp tillsammans med patienten såsom möjlig förklaring.
Det existerar från stort värde för att läkaren samt patienten besitter enstaka god förbindelse, dock tyvärr räcker ej detta ständigt mot till för att erhålla korrekta fakta ifall alkoholkonsumtionen.
inom vissa fall existerar detta berättigat för att inhämta data ifrån anhöriga inom samråd tillsammans patienten.
Efter en tag blir organen förstorade samt slutar fungera ordentligt.detta kunna existera förnuftigt för att ifall möjligt äga make/maka alternativt någon anhörig tillsammans vid återbesök.
Labfynd
Vanliga avvikelser nära alkoholinducerad leversjukdom (se även behandlingsöversikt - Leverprover, patologiska – analys inom öppenvård ).
ASAT/ALAT-kvot > 2 (oftast 2-5 gånger ovan normalvärde).
angående leverprover existerar > 5-10 gånger normalvärdet bör andra orsaker än alkohol övervägas, särskilt paracetamolförgiftning per titta alternativt inom kombination tillsammans alkohol.
Bilirubinstegring - ff a hos patienter tillsammans med alkoholhepatit samt levercirros.
ALP-stegring - kunna inträffa nära varenda former från alkoholinducerad leverskada.
γ-GT - sensitiv signal, dock dålig specificitet.
MCV-stegring - ganska sensitiv signal till alkoholleverskada dock brister inom specificitet.
IgA - ofta stegrat.
Även IgG samt IgM förmå artikel ovan övre normalgränsen.
TPK - ofta lågt såsom indikator vid alkoholutlöst benmärgsdepression. Även lågt hos patienter tillsammans levercirros från andra orsaker än alkohol (portal hypertension).
PEth (fosfatidyletanol) existerar ett fosfolipid liksom kunna bildas mot resultat från alkoholintag samt vilket normalt ej förekommer inom kroppen.
Om ni ej äger ätit kommer kroppen ta upp alkoholen ännu fortare.Denna signal besitter demonstrerat sig existera från stort värde nära analys samt vård från patienter tillsammans misstankar vid alkoholöverkonsumtion samt analys från oklar transaminasstegring. eftersom PEth ej förekommer normalt inom kroppen borde specificiteten artikel många upphöjd. Sensitiviteten existerar upphöjd dock lite oklart hur många man kunna förtära på grund av för att denna signal ger utslag, dock enstaka berusningstillfällen ger ej stegrade värden.
PEth < 0,05 μmol/L: ingen alternativt endast nedsänkt, sporadisk alkoholkonsumtion
PEth 0,05-0,30 μmol/L: Måttlig alkoholkonsumtion
PEth > 0,30 μmol/L: Överkonsumtion (uttalad och/eller regelbundet intag)
Aminotransferaser
Förhöjda värden från ASAT samt ALAT tyder mer vid hepatocytskada än alkoholöverkonsumtion inom sig.
Ju högre ASAT/ALAT-kvoten existerar desto större sannolikhet existerar detta för att orsaken existerar ett alkoholinducerad leversjukdom.
Som regel brukar ej transaminsstegringen nära alkoholinducerad leverskada artikel mer än 5-7 gånger högre än övre normalgränsen.
Transaminastegringen existerar således måttlig, utom nära ett ovanlig form eller gestalt från leverskada, s k Alcoholic foamy degeneration.
Vid högre värden från ASAT samt ALAT (mer än 7-10 gångers förhöjning) bör andra orsaker uteslutas, särskilt paracetamolförgiftning, leverischemi samt viral hepatit.
Personer tillsammans med mångårig alkoholöverkonsumtion är kapabel äga stegrade ASAT-värden ifrån skelettmuskulatur (alkoholmyopati) samt utvecklad alkoholkardiomyopati.
γ-GT
Traditionellt äger γ-GT använts vilket signal till alkoholöverkonsumtion.
Värdet från γ-GT på grund av för att skilja ett alkoholutlöst leverskada ifrån ett icke-alkoholbetingad leverskada existerar emellertid många begränsat.
γ-GT existerar enstaka många känslig signal till både intra- samt extrahepatisk kolestas samt stiger nära dem flesta former från leverskada, både nära kolestatiska leversjukdomar, hos ett sektion patienter tillsammans "non-alcoholic fatty liver disease" samt nära viss läkemedelsbehandling, särskilt nära behandling tillsammans fenytoin.
γ-GT existerar enstaka något mer sensitiv signal till alkoholöverkonsumtion (oberoende från förekomst från leverskada) än ett stegring från ASAT/ALAT, dock existerar mindre specifik.
MCV (mean corpuscular volume)
MCV äger enstaka relativt dålig sensitivitet såsom biokemisk signal på grund av alkoholöverkonsumtion, dock specificiteten existerar skaplig.
andra orsaker mot högt MCV tillsammans med makrocytos, mot modell bristande vid B12 samt folsyra, nedbrytning av röda blodkroppar (retikulocytos), non-alcoholic fettlever, svåra hematologiska sjukdomar samt hypotyreos bör uteslutas.
Leverbiopsi
Då bedömning ställd från ett van kliniker besitter ett upphöjd specificitet behöver leverbiopsi sällan utföras till för att ställa diagnosen alkoholleversjukdom.
tillsammans med leverbiopsi kunna man dock vid en förbättrad sätt än tillsammans med biokemiska markörer samt radiologisk diagnostik (ultraljud samt datortomografi) påvisa graden från leverskada (s k staging). Biopsi kunna därför artikel motiverad inom oklara fall, samt till för att kartlägga alkoholens innebörd då detta finns flera orsaker mot leverskadan (exempelvis nära samtidig hepatit C alternativt hemokromatos).
När ni dricker alkohol passerar den ursprunglig munnen samt matstrupen samt sedan buk samt tarmarna.detta förmå även finnas skäl för att utföra leverbiopsi inför en beslut angående behandling tillsammans med kortison från patienter tillsammans alkoholhepatit (se även behandlingsöversikt - Hepatit, alkoholorsakad ). detta finns dock ett avgörande "sampling error" nära histologisk cirrosdiagnostik.
Då behandlingsalternativen nära andra former från alkoholleversjukdom än alkoholhepatit existerar begränsade mot abstinens samt förbättring från nutritionsstatus anser flera för att detta kunna artikel svårt för att motivera leverbiopsi till för att fastställa graden från leverskada.
Ultraljud samt datortomografi är kapabel påvisa indikator mot cirros, såsom "liten lever tillsammans med oregelbunden yta", samt inom vissa fall ascites samt splenomegali.
ifall därför existerar fallet behöver ej leverbiopsi utföras tillsammans frågeställningen cirros. ifall däremot röntgenundersökningarna ej visar några uppenbara cirrostecken förmå ej diagnosen levercirros fastställas vid något annat sätt än tillsammans leverbiopsi alternativt fibroscan vilket idag förtiden används inom större utsträckning.