Tror ni på liv efter döden

Livet efter detta, livet efter döden alternativt bara efterlivet existerar en idé vilket beskrivs inom samtliga religiösa kulter, naturreligioner samt hos dem stora världsreligionerna. detta handlar ofta ifall en dödsrike, en himmelrike alternativt en helvete, samt plats man hamnar bestäms möjligen från Gud alternativt från personens karma.

Livet efter detta, existensen efter döden alternativt bara efterlivet existerar en idé vilket beskrivs inom samtliga religiösa kulter, naturreligioner samt hos dem stora världsreligionerna.

detta förmå även röra sig angående reinkarnation. flera tror för att detta finns mängder från boningar alternativt utrymme på grund av enstaka människassjäl inom dem eviga gudarnas världar.

Mera realistisk kunna man titta vid livet efter detta liksom för att detta existerar dem liv såsom våra efterkommande kommer för att leva efter oss, tillsammans med identisk "jagkänsla" likt dem ägde.

vid en personligt program är kapabel man även titta vid 'livet efter detta' såsom för att detta existerar detta eftermäle alternativt den hågkomst vilket enstaka individ får efter sin död. Eftermälet lever vid enstaka "global" nivå vidare bland annat inom historieböcker, uppslagsverk, biografier samt rekordtabeller alternativt inom romaner, musikstycken, målningar, skulpturer, byggnadsverk samt uppfinningar liksom personen äger åstadkommit.

Bland släkt samt vänner blir ett individ ihågkommen mot modell genom fotografier, ljudinspelningar, minnessaker, släktkrönikan samt samtida efterlevandes egna minnen.

Inom religion

[redigera | redigera wikitext]

Asatro

[redigera | redigera wikitext]

Man talar angående enstaka andlig planet, enstaka planet bortom vår.

inom Valans profetia (Völuspa) nämns detta överjordiska Gimlé, var man skall leva då jordelivet existerar färdigt. Asatroende personer äger olika trosuppfattningar ifall existensen efter döden. Några tror vid reinkarnation, för att man går eller reser ifrån existens mot existens, beroende vid handlingar samt önskningar. ett ställe liksom man kunna hamna inom efter döden existerar Helheim, hos gudinnan Hel.

Man uppfattar detta liksom ett mörk samt dyster lokal, dock den behöver ej nödvändigtvis existera detta.

Bahá'í

[redigera | redigera wikitext]

Synen vid existensen efter detta existerar många positiv inom bahá'í-tron: själen, vilket ej existerar uppbyggd från ämne samt därför ej likt kroppen drabbas från upplösning, fortsätter för att utvecklas (eller "färdas") tills den når fram mot Guds att vara nära något.

var kommer den för att fortleva samt utvecklas inom all evighet, dock ingen själ förenas tillsammans med alternativt kämpa samman tillsammans detta ofattbara väsen såsom oss kallar Gud. Människans själ existerar inom sig en mysterium. Den tillhör den andliga världen samt existerar därför osynlig, samt detta existerar ingen fras för att börja spekulera fanns själen befinner sig beneath den period oss lever tillsammans våra dödliga kroppar.

Det finns en samband mellan hur individen besitter levt samt hennes själs fortsatta tillväxt efter kroppens död. Kroppen bör existera själens tjänare samt inte någonsin dess herre. Bandet mot människokroppen existerar bara en kortvarigt etapp på grund av människans odödliga själ. beneath denna period äger människan tillfälle för att lära uppleva samt älska Gud, för att utföra detta såsom existerar gott samt för att tjäna samt älska sina medmänniskor.

en sådant liv främjar själens tillväxt samt dess fortsatta andliga resa.^[1] Även ifall man även inom bahá'í-tron talar ifall paradiset samt Guds himlar samt besitter detta speciella uttrycket Abhá-riket, anses ej Gud äga någon speciell område var denne lever samt äger sin tron. Den andliga sfären begränsas ej liksom den materiella världen från dimensioner vilket lokal samt tidsperiod.

term likt paradis, himlar samt helvete bör endast ses vilket symboler till den troendes utflykt mot Gud respektive förnekarens färd mot en slags andlig försvagning samt förtvining vilket existerar många plågsam.^[2]

Hinduism

[redigera | redigera wikitext]

Reinkarnationen existerar en inslag inom samtliga hinduiska riktningar.

Beroende vid karma återföds allt liv inom högre alternativt lägre form eller gestalt mot dess moksha uppnås. Karma betraktas vilket ett allomfattande andlig naturlag angående orsak samt verkan, inom detta existensen alternativt inom dem nästföljande, likt talesättet "som man sår får man skörda".

Islam

[redigera | redigera wikitext]

Profeten Muhammed berättar ifall återuppståndelsen efter döden samt den Yttersta domen.

existensen samt allt såsom finns inom denna planet kommer för att erhålla en slut vid enstaka fastställd solens tid. Allt kommer för att utplånas. Denna solens tid kallas Qiyamah, dvs. den Yttersta Dagen. varenda människor såsom levt inom världen sedan dess verk kommer för att erhålla nytt liv samt bli förda inför Gud (arabiska: الله (fil), Allāh).

varenda människas levnadshistoria - varenda deras gärningar samt missgärningar - deras själar - kommer för att presenteras inför Gud vid denna Yttersta Domens solens tid. Gud kommer för att väga dem goda gärningarna mot dem onda. Den vars goda gärningar överväger kommer för att belönas tillsammans enstaka lokal inom någon från dem flera nivåer från paradis (Jannah) liksom finns.

Den vars missgärningar balanserar tyngst kommer för att straffas tillsammans med ett lokal inom någon från helvetets (Jahannam) flera nivåer. inom Koranen står detta angående detta att: "Och den liksom gjort sålunda många likt en stoftkorns vikt från gott skall titta detta, samt den såsom gjort sålunda lite liksom en stoftkorns vikt från ont skall titta det." [sura 99, Al-Zalzalah (När jorden skälver) aya/mening 7 samt 8].

Judendom

[redigera | redigera wikitext]

Själen kommer ifrån Gud samt återkommer mot Gud (JHVH). sky existerar ett ställe var lugn samt frid råder. Döden existerar ej slutet: den andliga världen beskrivs vid hebreiska likt Olam Ha-Ba, "världen likt skall komma", ett messianisk ställning, varandets ställning.

Kristendom

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta kristna såg vid döden såsom enstaka skilsmässa mellan själ samt lekamen.

Gnostikerna menade för att döden plats enstaka befrielse ur kroppens fängelse, dock dem kyrkliga författarna, liksom bekämpade gnostikernas åskådningar, trodde för att själen lämnar kroppen inom döden. Idag tror man för att tiden avslutas för att existera efter döden samt för att detta finns en evigt, oförstörbart liv, såsom inte någonsin kunna dö. Jesus kommer på grund av för att döma dem levande samt dem döda.

Man tror för att man efter döden, ifall man omvänt sig samt tagit emot Jesus samt dött inom tron vid Kristus, får inträda inom himmelriket (eller paradiset) samt var leva inom perfekt harmoni tillsammans med Gud. Genom Jesu död samt uppståndelse besegrades döden samt människan bör vilket honom behärska vandra identisk väg genom döden mot en nytt samt evigt liv inom sky.

dem likt (medvetet)väljer för att leva en liv utan Jesus kommer i enlighet med kristen tro för att hamna inom helvetet, den brinnande pinoplats var både lekamen samt själ fördärvas. ^{[källa behövs]}

Svenska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den Augsburgska bekännelsen liksom Svenska Kyrkan antog kalenderår 1593, nämns detta inom avsnitt XXVII för att Kristus skall återkomma vid yttersta dagen på grund av för att uppväcka varenda döda.

dem fromma samt utvalda skall denne giva evigt liv samt evärdlig lycka, dock dem ogudaktiga människorna samt djävlarna skall denne fördöma mot för att pinas utan återvändo^[3].

Mayansk religion

[redigera | redigera wikitext]

Traditionella mayaindianer beräknar tillsammans med ett speciell gud till plats samt ett från dem tretton nivåerna inom mayas skyn samt nio gudar på grund av lika flera nivåer inom underjorden Xibalba.

Mellan himlens ovanvärldar samt dem undre från kväll samt död fanns jordytans program, ifrån vilket människorna nära sin död anträdde ett vandring mellan dem övriga nivåerna beroende vid hur deras levnad gestaltat sig.

Livet efter döden fascinerar.

dem kristna missionärerna lyckades ej helt ta död vid mayas gammal föreställningar.

Naturreligion

[redigera | redigera wikitext]

Fynd ifrån neandertalgravar visar människogravar tillsammans vapen (flintaknivar, spjut, handyxor etc.). Detta vittnar angående enstaka tro vid en kommande liv efter döden. enstaka elementär princip inom schamanismen existerar för att inga själar förgås utan återkommer inom andra skepnader (till modell reinkarnation, var människor blir fåglar).

Livet efter döden.

New Age

[redigera | redigera wikitext]

Man tror vid själens evigt liv samt en liv efter detta jordiska existensen. detta finns flera olika förklaringar samt filosofiska skolor liksom tar upp reinkarnation tillsammans rötter inom hinduism, buddhism samt mayansk sagor.

Antik romersk religion

[redigera | redigera wikitext]

Romarnas dödsföreställningar nära slutet från den republikanska tiden tycks äga varit extremt diffusa dels eftersom dem stod beneath effekt ifrån en antal olika håll samt dels eftersom dem ständigt ägde varit detta.

Särskilt diffusa förefaller dem ursprungliga romerska dödföreställningarna. från allt för att döma trodde man ej vid något dödsrike utan föreställde sig något slags dvala alternativt andetillvaro.

En röst angående evigt liv.

Tron vid spöken fanns antagligen allmän inom äldre period. vilket liksom existerar helt uppenbart existerar för att familjen antogs äga förbindelse tillsammans med sina förfäder åtminstone beneath vissa speciella dagar då dessa antogs anlända tillbaks ifrån sina gravar på grund av för att besöka dem levande.

Zoroastrism

[redigera | redigera wikitext]

Man tror för att själen döms efter döden samt fortsätter utvecklas genom en helvete alternativt sky.

Kampen mellan detta goda samt detta onda pågår. dem likt trodde vid Ahura Mazda ville erhålla andlig lycka efter döden samt dem troende liksom stödde Ahriman ville bli straffade.

Efterliv utan religion

[redigera | redigera wikitext]

Agnosticism

[redigera | redigera wikitext]

Med ökande vetenskaplig förståelse ökar antalet människor vilket existerar agnostiker.^{[källa behövs]} ett (1) tro kunna då existera för att "livet efter detta" ej skiljer sig ifrån ett drömlös sömn, lik den oss utan bekymmer förpassar oss mot någon gång varenda dygn, samt för att "livet efter detta" därför existerar lika odramatiskt likt sömnen.

Döden, alltså ej döendet, blir då endast enstaka angelägenhet till dem efterlevande, eftersom den döde ej vet för att denne existerar död; detta önskar yttra ej besitter något kännedom såsom fullfölja för att han är kapabel sörja sig egen.

Ateism

[redigera | redigera wikitext]

Då vad man egentligen menar tillsammans med ateism varierar många förmå man ej riktigt fastställa vilket ett "ateist" tror vid mer än för att denne alternativt denna ej tror vid Gud.

mot detta ingår ofta (men ej alltid) för att man förnekar ett själ inom religiös innebörd, beständiga värden samt sålunda vidare.

Få människor tror idag vid tidigare generationers gudar, såsom dem grekiska samt romerska gudarna alternativt asagudarna. enstaka nutida ateist går en steg längre samt anser för att ej heller judendomens, kristendomens samt islams gud alternativt någon ytterligare gud, likt dyrkas idag alternativt kommer för att dyrkas inom framtiden, existerar annat än inom människors fantasi.

Ateisten anser även för att en liv efter detta, oavsett angående detta hör ihop tillsammans ett tro vid enstaka viss gud alternativt ej, endast existerar en formulering till människors fantasi samt förhoppningar samt ej något såsom existerar inom verkligheten.

Buddhism

[redigera | redigera wikitext]

Buddhistisk tänkesätt tror vid reinkarnation.

enstaka buddhist såsom dör frigjord ifrån framtida karma uppnår en "tillstånd" liksom kallas Parinibbāna alternativt Parinirvana då man ej längre återföds mot någon existens. Man säger för att nirvana likt är kapabel ses såsom detta levande "tillståndet" från Parinibbāna, betyder utslocknandet, samt nås genom för att upphöra tillsammans med för att klamra sig fast nära alternativt greppa efter världsliga domstol, idéer samt fenomen.

vilket däribland konceptet angående jaget (attā) såsom ej ses såsom något permanent alternativt evigt. Nibbāna existerar detta upphöjda jämnmod, då man är kapabel låta varenda domstol anlända samt vandra naturligt, samt genom detta finns detta inget begär efter någon färsk existens alternativt något jag, då man befinner sig inom jaglöshet (anattā) dvs.

man besitter upphört tillsammans med för att greppa efter någon identitet utan bara existerar, varpå reinkarnationen avslutas. liksom inom hinduismen existerar detta karma vilket avgör vad ni återföds vilket. detta existerar alltså ingen gudomlig, odödlig själ såsom återföds utan personens karma såsom i enlighet med pricipen "orsak samt verkan" får ett individ för att födas vid nytt.

Livet efter döden existerar enstaka bärande koncept såsom återfinns inom samtliga religiösa kulter, naturreligioner samt hos dem allra största världsreligionerna.

i enlighet med Tibetansk Buddhism inom "Den tibetanska dödsboken" beskrivs utförligt angående själens utflykt efter döden genom olika stadier, detta äger dock ingen anknytning mot den historiska Buddhans traditionell läror, utan återfinns endast inom den Tibetanska traditionen.

Sekulär humanism

[redigera | redigera wikitext]

En humanist definierar sig vilket icke teistisk, tar avstånd ifrån vidskepelse samt godtar ej heller andra övernaturliga beskrivningar från verkligheten.

ett agnostisk ögonkontakt vid kosmos existerar ej regel dock förkastas heller ej.

Kvantfysik

[redigera | redigera wikitext]

Teorier inom kvantmekanik äger gett upphov mot olika idéer ifall existensen efter detta. Hypotesen angående för att oss lever inom en multiversum besitter populariserat idén för att medvetandet fortsätter leva inom parallella universum då oss dör.

inom folkmun uttrycks detta ofta vilket för att man "hoppar mellan dimensioner". Teorier inom kvantfysik menar för att tidsperiod samt plats ej besitter enstaka linjär utbredning, samt då är kapabel ej döden existera såsom en definitivt avslut.

Kristna tror vid en evigt samt oförstörbart liv efter döden.

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Forskningen besitter ofta inriktat sig vid näradödenupplevelser samt intervjuat liknande fall till för att behärska jämföra dem. detta förefaller liksom ifall vissa erfarenheter existerar allmängiltiga, möjligen arketypiska, liksom den ljusa passage nära vars slut dem anhöriga avvaktar, samt sorgen ovan för att lämna detta status nära återupplivandet.

Forskaren Elisabeth Kübler-Ross går således långt för att denna betvivlar för att detta liksom oss kallar "död" alls existerar, dock våra kunskaper angående döden kunna inte någonsin bli annat än indirekta. Även reinkarnationen äger undersökts vetenskapligt,^[4] samt man menar för att vissa fall eventuellt skulle behärska prata till för att själen överlever kroppens död.

En tänkare från facket liksom lyckats yttra något viktigt ifall detta inom princip outsägbara samt ovetbara utifrån en vetenskapligt synsätt existerar Oxford-filosofen H.H. Price.

”Överlevandets planet måste artikel ett planet från själsligt-andliga bilder, enstaka slags drömvärld vilket återspeglar minnen samt önskningar hos den såsom upplever den; dessa minnen samt önskningar är kapabel tänkas artikel sådana likt trängts försvunnen beneath jordelivet.

troligen finns detta bland dessa själsligt-andliga bilder sådana från den egna kroppen, likt man stundom upplever den inom drömmen. Den överlevande skulle alltjämt förefalla sig egen ”förkroppsligad” samt skulle erfara enstaka omgivning från objekt, utsträckta inom rummet, vilket han existerar förtrogen tillsammans med — inom jämförelse tillsammans ett materiell omgivning inom minnet.

Mediumistiska aviseringar säger oss ofta för att ”kommunikatorerna” besitter svårigheter för att förstå för att dem existerar döda. ett sådan bildvärld skulle ej behöva artikel rent subjektiv samt privat. tillsammans hjälp från telepatisk interaktion skulle besläktade, ifrån kroppen befriade själar, behärska bygga upp enstaka ”kollektiv bildvärld” såsom vore byggd vid likartade minnen samt önskningar.

/…/ ifall oss ovan viktig taget överlever döden, sålunda kunde detta förhålla sig därför, för att oss genomgår enstaka serie ”andra världar”, svarande mot olika samt vid varandra nästa stadier från medvetenhet vilket oss uppnår. dem flesta religiösa traditioner hyser denna perception. dock för att spekulera ovan detta existerar troligen förhastat.”^[5]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Den tibetanska dödsboken
• Elisabeth Kübler-Ross: Döden existerar livsviktig - ifall existensen, döden samt existensen efter döden. (1991)
• Elisabeth Kübler-Ross: Livets hjul (1998) sv. övers.

  Göran Grip.

• H.H. Price: A new Approach to the bekymmer of Survival, N.Y. 1957.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]