Konsten motstår alla försök att definieras

Inlagd från KulturdelenEssäsöndag, augusti 10th, 2014

Det möjligen ej känns självklart för att enstaka konstnär alternativt enstaka konststuderande bör sysselsätta sig tillsammans med konstteori. flera konstnärer existerar genuint ointresserade från den teoretiska sidan från sitt skapande.

samt detta går ju utmärkt. detta finns helt inget självklart samband mellan för att artikel väl inspelad vid konstteori samt för att existera enstaka utmärkt konstnär. detta skapas många kultur utan för att konstnärerna besitter satt sig in inom teorierna på baksidan.

Ofta kommer dessutom konstteorierna lite efter. ursprunglig tänjer konstnärerna ytterligare lite vid olika gränser samt föreställningar tillsammans med sin erfarenhet. Sedan kommer filosoferna samt försöker för att inventering ut vad dem existerar liksom dem besitter gjort samt fullfölja teori från det.

Med detta sagt förmå oss ändå argumentera till för att man bör orientera sig lite inom konstteorin.

detta önskar yttra för att försöka svara vid frågan ”Vad existerar konst?”

Vid sidan från konstteoretikerna själva kunna oss tänka oss för att personer inom inflytelserik ställning vid museer, konsthallar samt dem liksom köper in bildkonst åt stat, landsting, kommuner, stora företag samt Svenska Kyrkan bör äga ett således utmärkt teoretisk bas vilket möjligt till vilken kultur dem önskar visa, beställa samt köpa.

Jag vet för att detta existerar si samt således tillsammans med den saken dock egentligen existerar detta självklart. Inom vilket annat region likt helst förväntar oss oss för att välutbildade experter bör handha investeringar samt inköp.

Frågan ”vad existerar konst?” genererar även en allmänt nyfikenhet.

flera existerar nyfikna, självklart även enstaka sektion konstnärer, vid detta eftersom detta tycks existera en sådant mysterium både vad gäller själva kärnan från ”konsten” samt avgränsningar på grund av den.

I samtidskonsten förutsätts ofta för att konstnärerna bör artikel väl insatta inom aktuell tänkesätt samt sofistikerad diskurs. inom den mån någon önskar ta den utmaningen existerar detta självklart elementär för att artikel väl insatt inom konstteori.

Men frågan ”vad existerar konst?” ger även intressanta följdfrågor.

Varför håller oss vid tillsammans konst? Hur bestäms värdet vid konst? Varför väcker konstverk, ännu, därför starka känslor? sådana problem att diskutera är kapabel även erhålla svar ifall oss tar itu tillsammans med teorierna.

Jag visar upp denna plats fyra familjer från teorier. dem äger inom sig varianter samt detta finns dessutom ett rad andra teorier, varav dem flesta besitter passerats från historien samt existerar idag endast kuriosa.

dock varken den akademiska världen alternativt oss övriga existerar eniga angående någon teori således detta sista termen inom denna samtal existerar knappast sagt än.

Till massiv sektion existerar nästa ord publicerad inom min läsning Okonst (Nya Doxa 2014).

Metafysisk konstteori

Den metafysiska konstteorin besitter flera varianter.

Sannolikt existerar detta den äldsta samt maximalt utspridda från dem olika teorierna. Trots sin ålder lever den kvar. möjligen äger den vid allra senaste period mot samt tillsammans med fått förnyad aktualitet. Paradoxalt nog existerar den antagligen den teori liksom existerar minimalt beskriven inom den filosofiska samt konstteoretiska litteraturen.

En från konstens urfunktioner existerar magi.

inom denna funktion existerar konsten möjligen lika äldre likt människan egen. Denna koppling mot magi övergick senare mot tro. Konsten samt tro besitter ständigt haft en starkt samband. Rent sekulär konstverk existerar enstaka avgränsad företeelse beneath dem senaste numeriskt värde tre hundra år. eftersom kultur samt magi/religion besitter ett sådan kraftfull relation ligger detta nära mot hands för att försöka förklara konsten utifrån religiösa krafter.

Denna teori utgår ifrån för att detta finns enstaka övermänsklig, gudomlig kraft såsom agerar in inom människornas liv.

detta existerar enstaka essentialistisk teori var konsten tänks äga väsentliga attribut vilket ej utgörs från överenskommelser mellan människor utan likt existerar eviga, utommänskliga. i enlighet med denna teori existerar den gudomliga kraften konstens ursprung samt konsten kommer mot människorna inom struktur från inspiration.

Människan skapar egentligen ej konsten utan existerar en språkrör. Konsten blir mot inom detta inspirerade ögonblicket.

Konsten äger många upphöjd ställning eller tillstånd samt förmå utföras från vem liksom helst vilket existerar kallad. standard inom vanlig fras existerar ointressant, människors utvärdering agerar ingen större roll inom sammanhanget.

angående konsten existerar fin alternativt ej agerar ej heller någon roll. Konsten förmå existera vad liksom helst, den kunna mot samt tillsammans artikel osynlig eftersom den existerar ett angelägenhet mellan människa samt gud. ett låt liksom sjungs inom ensamhet, enstaka illustration inom sanden vilket strax spolas försvunnen från vågorna, enstaka gigantisk inristning liksom bara förmå ses ifrån sky.

konstverk kunna alltså utgöras från vilken företeelse liksom helst. Den förmå möjligen existera beständig, för alltid. dock framför allt existerar den något som är kortvarigt eller inte permanent. en verk såsom tappat bort eller missat sin koppling mot den gudomliga kraft likt bidrog mot dess skapande, existerar meningslöst samt i enlighet med detta synsätt ej längre bildkonst.

Konstens moraliska innehåll existerar viktigt eftersom konsten anses anlända ifrån gud.

Själva begreppet ”konst” finns endast ibland uttryckt inom varianterna från den metafysiska konstteorin. detta gäller särskilt då denna teori dyker upp inom europeisk traditioner beneath senare tidsperiod. dock inom detta gamla Kina fanns även en konstliknande term.

ifall man ändå bör tänka sig för att den metafysiska konstteorin existerar generell sålunda förutsätter detta alltså för att den existerar retroaktiv – detta önskar yttra för att den omfattar företeelser liksom ursprungligen möjligen ej kallades konst.

Varianter från denna teori finns runt ifall inom kurera världen. möjligen existerar den speciellt spridd inom utomeuropeiska kulturer var detta västerländska begreppet konstverk, således likt detta uttrycks inom den gammal konstteorin, ej äger varit förankrat.

dock även inom västerlandet existerar tanken vid inspiration samt ett gudomlig kraft, levande.

Den moderna (1880–1964) (bild)konsten misslyckades tillsammans för att definiera sin personlig essens (i manifestens tidevarv), dock då utvecklingen slutgiltigt avslutas förmå historien ej anföra kon-tradiktoriska modell, samt filosofin kunna därför slutgiltigt fastställa kon-stens essens.

Förr liksom nu.

Den kinesiske konsthistorikern Chang Yen-Yüan (ca 815-877) skrev 847 inom sin litteratur Uppteckning ovan berömda målningar fram mot kalenderår 841, sålunda denna plats angående konstens ursprung:

”Måleriet fulländar kulturen, förbättrar dem mänskliga relationerna samt undersöker universums mysterier.

Dess värde motsvarar dem sex klassikerna samt, liksom årstidernas kretslopp, härstammar detta ifrån naturen – detta existerar ej något liksom existerar vidarebefordrat liksom tradition. då dem forntida härskarna fick mandat för att härska ifrån sky uppenbarade sig sköldpaddsskal tillsammans med inskriptioner samt teckningar gjorda från drakar. liknande indikator äger ständigt uppenbarat sig sedan Yu-ch’aos samt Sui-jens dagar.

Dessa händelser besitter dokumenterats inom skiva från jade samt guld.

Fu-hsi skaffade hexagrammen ifrån Yung-floden vilket fanns start vid bokkonsten samt måleriet; Huang-ti skaffade (teckningar) ifrån wen samt Lo-floderna samt Shih-huang samt Ts’ang Chieh skapade piktogrammen. himlakroppen Wen-ch’ang äger vassa strålar samt existerar litteraturens herre. Ts’ang Chieh likt äger fyra ögon skådade detta himlafenomen samt kopierade fåglarnas fotspår samt märkena vid sköldpaddsskalen, vid sålunda sätt bestämde han hur skrivtecknen skulle titta ut.

Naturen kunde ej dölja sina hemligheter, därför regnade detta från hirs; dem onda andarna kunde ej dölja sina former, därför klagade spökena högljutt vid natten.” (The kinesisk Theory of Art, Lin Yutang, Panther Art 1967).

Det finns antagligen ingen äldre ord, samt knappast någon nyare heller, liksom vid en omfattande sätt beskriver den metafysiska konstteorin.

dock detta finns en stort antal fragment, vilket dem ovan, var konstens mystiska ursprung beskrivs samt hur människorna existerar dess tjänare snarare än dess skapare. detta finns även flera modell ifrån kulturer liksom saknat skriftspråk. Den engelske konstnären Dennis Duerden (1927-2006) beskriver enstaka ritual ifrån Västafrika:

”Vid uppsättningen från den kongolesiske Bakubakungen valde han en särskilt geometriskt mönster vilket sitt indikator för att bli inristat vid hans ceremonitrumma samt han valde sin ibol, symbolen liksom skulle företräda honom vid hans personliga snidade figur, hans ndop.

han beordrade enstaka skulptör för att snida hans ndop samt hans trumma. Ndopen innehöll hans andra själ samt därför måste han artikel närvarande då figuren snidades. Därför kallades den en porträtt fastän den tydlig ej fanns en porträtt. detta fanns ej meningen för att ndopen skulle skadas beneath kungens livstid på grund av angående detta hände därför skulle kungen bli skadad likadant.

vid identisk sätt skulle ndopen visa varenda skada liksom tillfogades kungen.” (African art, an introduction, Dennis Duerden, Hamlyn 1974).

Inom zenbuddismen existerar detta vanligt för att man skapar bildkonst. detta existerar ofta fråga ifall tuschmåleri liksom påminner ifall Japans samt Kinas övriga gammal måleri.

dock även angående målningarna ej besitter direkt religiösa motiv alternativt används inom ritualen inom dem buddistiska templen således existerar dem ett sektion från detta religiösa utövandet. många från deras laddning ligger inom själva tillkomsten. Den schweiziske konsthistorikern Helmut Brinker(1939-2012) skrev angående zenbuddistiskt måleri:

”Som Zen-erfarenheten egen existerar konstverket såsom ger formulering åt denna kunskap, inom slutänden, obeskrivlig samt något som inte kan förklaras eller förstås.

en Zen-konstverk existerar – detta betyder inte.”(Zen in der Kunst des Malens, Helmut Brinker, Otto Wilhelm Barth Verlag 1985).

I jungiansk tänkesätt existerar länken mellan människans undermedvetna samt utommänskliga arkaiska legender, ett huvud tanke. Den schweiziske psykiatrikern Carl Gustav Jung (1875-1961) äger ibland fått företräda ett reaktion mot modernism samt rationalitet.

Hos honom samt hans person som följer efter någon annan existerar tro enstaka kraftfull skapande kraft såsom använder människorna liksom ett kanal. han beskriver bland annat skapandets villkor tillsammans dessa ord:

”Inget geni besitter ännu satt sig ner tillsammans enstaka skrivredskap alternativt pensel inom handen samt sagt: ’Nu skall jag hitta vid ett symbol.’ detta går ej för att ta en mer alternativt mindre rationellt tankeinnehåll, resultatet från enstaka logisk slutledning, alternativt valt inom medveten intention samt ge detta formen från ett tecken.

enstaka koncept från den arten förmå existera hur strålande utstyrd såsom helst, den förblir ändå bara en indikator, knutet mot den medvetna tanken på baksidan, inte någonsin ett emblem, syftande fram emot något ännu okänt. inom våra drömmar uppträder symboler spontant, då ju drömmar helt enkelt kommer mot enstaka samt ej existerar uttänkta.” (Människan samt hennes symboler, C G Jung, Forum 1978).

Men även inom modernismen finns detta metafysiska tänkandet rikligt representerat.

Peter Cornell äger demonstrerat för att andlig inspiration fanns helt kritisk på grund av hur stora delar från konstens avantgarde-rörelse utvecklades beneath detta tidiga 1900-talet. ett från den tidens pionjärer till den abstrakta konsten plats Frantisek Kupka (1871-1957):

”Den tjeckiske målaren Kupka hyste bota sitt liv en brinnande nyfikenhet till ockultism samt mystik.

denne studerade astrologi, österländsk tro samt, självklart, teosofi, samt efter Mme Blavatskys anvisningar försökte han uppväcka mot liv detta sjätte sinne människan ett gång besuttit. Kupka såg inte någonsin egen sitt måleri vilket den ’rena’ konstens spel tillsammans med färg- samt formproblem, utan vilket en högst konkret försök för att gestalta den kosmiska, andliga ordning likt gömmer sig på baksidan dem skiftande föremålen, den gudomliga matematik samt energi såsom existerar universums grundplan.” (Den hemliga källan, Peter Cornell, Gidlunds Bokförlag 1981).

Och den möjligen maximalt kände pionjären, den ryske konstnären Vasilij Kandinskij (1866-1944), liksom skrev den inflytelserika lilla skriften Om detta andliga inom konsten 1914, ägde liknande idéer:

”Den Helige Ande får ej uppfattas föremålsligt, utan endast föremålslöst.

detta existerar mitt mål: för att förkunna den Helige Ande.”

Peter Cornell beskriver inom identisk volym hur Kandinskij fanns inspirerad från Rudolf Steiners (1861–1925) idéer ifall ämne samt ande:

”Kandinskij ville mot samt tillsammans vandra denna andliga kemi inom förväg då han uttalade förhoppningar ifall för att konstnären därför småningom skulle behärska undvara materiella redskap för hjälp likt duk samt färg samt istället verka tillsammans rent andliga medel, vid telepatisk väg, genom vibrationer.”

Det existerar värt för att påpeka för att den metafysiska konstteorin önskar förklara all konstverk, ej bara religiös konstverk.

dock denna generella teori tar alltså avstamp inom tro. dem övriga tre teorierna tar även upp religiös bildkonst fast ifrån andra utgångspunkter.

Den metafysiska konstteorin existerar ganska givmild samt tillåtande. flera olika företeelser förmå existera bildkonst. dock inom varenda självklart ögonblick såsom teorin definierar något likt bildkonst sålunda definierar den även försvunnen något liksom alltså ej existerar konstverk.

detta existerar dessutom således för att då kopplingen mot den skapande kraften försvinner således ”dör” konstverket.

Traditionell/modern konstteori

Det brukar hävdas för att den grekiske filosofen Platon (427 f Kr – 347 f Kr) plats den likt påbörjade den gammal konstteorin samt för att den formulerades färdigt från den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804).

nära detta laget kallades den på grund av den moderna konstteorin. flera andra tänkare besitter dock bidragit vid vägen samt genom för att enbart studera Platon alternativt Kant sålunda får man endast delar från den traditionella/moderna konstteorin.

Platon plats avogt inställd mot konsten. han menade för att den maximalt plats sken samt bedrägeri.

ett förvridning från den verkliga planet likt människan egentligen ej är kapabel uppfatta. han tyckte för att illusionism plats något avskyvärt. han tänkte sig för att detta fanns ett gudomlig fullkomlig estetik likt konsten strävade för att efterlikna. Platons funderingar utgår ifrån metafysiken. vad liksom skiljer hans idéer samt den allra första utgåvan från den sedvänja konstteorin ifrån den metafysiska konstteorin existerar dels införandet från begreppet kultur (av Platon kallat techne) samt dels hur teorin kom för att förbättra sig senare.

Den tyske konsthistorikern Götz Pochat sammanfattar Kants idéer ifall konsten:

”I den avdelning mellan sinnlighet samt förnuft, insikt samt inbillningskraft, vilket vid en mirakulöst sätt uppstår inom en verk samt uppleves tillsammans den estetiska omdömesförmågan, framstår konstverkets estetik vilket enstaka emblem till detta sedliga samt detta goda.

(…) inom konstverkets struktur förenas ideal samt verklighet tillsammans varandra. vid intuitiv väg skådar människan detta Sköna inom konstverket. inom kännedom angående detta ändamålslösa samt fiktiva inom konstverkets karaktär (dess ’sken’) kunna människan fritt hänge sig åt den intresselösa njutningen.” (Estetik samt konstteori II,Götz Pochat, Akademilitteratur 1985).

Även angående dem flesta erkänner för att detta går ett skarlakansröd tråd ifrån Platon mot Kant finns detta ändå ett sektion såsom menar för att detta existerar inledningsvis tillsammans med Kant likt begreppet ”konst” etableras.

sålunda på denna plats skriver mot modell konstnären samt konstteoretikern Lars Vilks:

”Konstbegreppet inom modern fras skapas beneath senare delen från 1700-talet. (…) detta på denna plats betyder för att detta tidigare ej fanns kultur inom vår mening.” (Konstteori, Lars Vilks, Bokförlaget Nya Doxa 1995).

Om man tänker för att konstbegreppet skapades inom slutet från 1700-talet därför sammanträffar detta tillsammans med den konsthistoriska epoken Romantiken samt dess genikult.

samt helt konkret besitter Vilks nära något situation angett för att tysken Caspar David Friedrich (1774-1840) existerar den förste konstnären. dem tidigare målarna samt skulptörerna visste helt enkelt ej ifall för att dem skapade bildkonst samt därför är kapabel deras verk ej heller räknas liksom konstverk. dock ifrån samt tillsammans Caspar David Friedrich, samt kanske den franske konstnären Théodore Géricault (1791-1824), således plats detta fråga angående konst.

I teorin önskar alltså den traditionella/moderna konstteorin ej existera tillbakablick.

inom praktiken existerar den ändå detta – dock vid en många selektivt sätt. Denna teori existerar en utpräglat västerländskt plan likt inom upphöjd grad äger använts till för att definiera den västerländska kulturen. Därför besitter antiken – särskilt detta gamla Grekland – kommit för att spela ett många nödvändig roll inom den traditionella/moderna konstteorin.

Enligt den traditionella/moderna konstteorin existerar konstverk ett speciell kategori från tillverkade objekt, artefakter.

Dessa kännetecknas från för att dem existerar vackra, dem besitter en ädelt avsikt samt dem existerar medvetet skapade likt bildkonst från certifierade konstnärer. Konstnärerna auktoriserades ursprunglig från sina skrån samt gillen, senare från akademierna. Dessa ägde massiv inflytande samt kunde avgöra vem såsom fick verka likt konstnär samt därmed konstens inriktning.

dem kontrollerade även prissättning, utställningsmöjligheter samt vilket såsom värderades högt samt lågt. Liknande struktur fanns inom senare period inom mot modell nazityskland samt Sovjetunionen var mer alternativt mindre statliga organisationer kontrollerade konsten samt konstnärerna. Även inom vår period finns liknande institutioner inom vissa länder.

I samt tillsammans med en sådant struktur plats konsten således för att yttra erkänd vid förhand beneath förutsättning för att den certifierade konstnären höll sig mot reglerna.

Huvudpersonen inom den traditionella/moderna konstteorin existerar konstnären. Den kultur såsom tillkom vid dem villkoren fanns per definition fin, utmärkt samt ägde en viktigt moraliskt budskap. plats något utnämnd mot bildkonst vid detta sättet fanns detta på grund av ständigt bildkonst. detta fanns enstaka egenskap bortom mänskliga överenskommelser samt den traditionella/moderna konstteorin existerar många riktigt essentiell.

Mycket från denna teori kunna kännas gått förbi.

dock ett nödvändig kvarleva existerar konstens koppling mot skönheten. i enlighet med den traditionella/moderna konstteorin existerar konsten ständigt fin. Den tanken lever vidare inom ett tidsperiod då skrån samt gillen ej längre existerar samt var akademierna ej längre äger någon större makt.

Den gamla traditionella/moderna konstteorin ligger kvar mot bas på grund av hur konstmuseerna sorterar sina samlingar samt mot modell vad vilket klassas såsom kultur, konsthantverk, folkkonst samt etnologi.

detta är kapabel ett fåtal mot påverkan för att olika verk hamnar vid helt olika museer alternativt ej vid något museum alls. identisk sorteringsmodell finns även delvis kvar inom konsthistoriska översikter samt enklare antologier ifall konst.

Tanken för att detta måste finnas enstaka konstnärlig intention, alltså för att konstverket existerar medvetet skapat, existerar även något vilket delvis lever kvar ifrån den traditionella/moderna konstteorin.

Denna tanke besitter haft enstaka betydande funktion beneath kolonialismen då man mot modell kunde sortera försvunnen alternativt nedvärdera ”negerkonst” eftersom dess skapare ej visste för att detta fanns bildkonst dem sysslade tillsammans med. identisk argument användes beneath 1800-talet gentemot dem kvinnor vilket ville ett fåtal inträde mot högre konstutbildning.

inom den tidens diskussion anfördes för att kvinnor ägde en lägre kännedom samt sämre skarpsinnig kapacitet än männen. Likaså kunde naiv kultur alternativt art brut-konst egentligen ej anses artikel konst.

Att detta måste finnas enstaka konstnärlig intention existerar kvar enstaka levande tanke. Den besitter även tagits upp inom den institutionella konstteorin.

Enligt den traditionella/moderna konstteorin existerar detta kritisk vem såsom skapar konsten.

dock vilket konsten består från rent materiellt besitter även sin innebörd. Utifrån dessa numeriskt värde förutsättningar existerar detta ganska flera saker liksom ej existerar konstverk.

Konsten existerar intimt förknippad tillsammans vad detta innebär för att existera människa.

detta gäller ej bara den äldre utomeuropeiska konsten utan även stora delar från samtidskonsten likt ej använder sig från traditionell konstnärliga ämne. detta blir många liksom ej existerar konstverk. ifall oss sedan lägger mot villkoret för att konsten måste existera fin samt för att den bör uppfostra människorna, således ökar restprodukten ännu mer.

Språklig konstteori

Den språkliga konstteorin existerar ej enhetligt beskriven samt sammanfattad någonstans.

Dess inriktning sammanträffar mot massiv sektion tillsammans med den ögonkontakt vid bildkonst likt växte fram inom samband tillsammans med modernismens genombrott inom start vid 1900-talet inom en slags uppror mot traditionen, konservatismen samt akademiernas dominans. enstaka tillväxt liksom möjligen börjar tillsammans med impressionismen inom land i västeuropa beneath andra halvan från 1800-talet.

Många från denna teoris centrala reflektioner kunna man hitta hos den franske konstnären Marcel Duchamp (1887-1968).

inom land äger denne haft sin främste uttolkare inom konstkritikern Ulf Linde (1929-2013).

Enligt den språkliga konstteorin existerar konstverk en slags tungomål. Dess funktion existerar enstaka struktur från informationsutbyte mellan människor. Såsom tungomål existerar konsten representerande. Den existerar något liksom upplevs samt tolkas.

Därmed därför lyder konsten beneath språkets förutsättningar samt måste alltså följa språkets ”grundlag”: inom varenda operativ tungomål måste detta finnas ett avsändare, en kommunikation samt ett mottagare.

Avsändaren existerar ej nödvändigtvis tillverkaren från en verk dock väl den vilket visar fram detta. Meddelandet existerar själva konstverket dock inget sägs ifall hur detta måste existera beskaffat.

Mottagaren existerar den människa såsom ser konstverket, bekräftar för att detta existerar en verk samt liksom värderar detta utifrån den upplevelse såsom konstverket ger just denna individ. Betoningen inom processen ligger vid mottagaren samt dennes upplevelse.

Så på denna plats uttalade sig Duchamp:

”Den skapande akten blir något annat inom detta ögonblick åskådaren erfar förvandlingsfenomenet; då den döda materien förvandlas mot en verk äger enstaka äkta transsubstantiation lokal, samt åskådarens viktiga roll blir för att besluta konstverkets vikt vid den estetiska vågen.

vykort sagt blir konstnären ej den ende såsom utför skapelseakten, ty åskådaren upprättar enstaka förbindelse mellan verket samt omvärlden genom för att uttyda dess inre bestämning.

”Hur fri existerar konsten?” existerar pedagogiskt strukturerad i enlighet med ett inifrån samt ut-princip.

på det sättet ger denne sitt eget bidrag mot den skapande akten.”

Även ifall språkbruket kunna låta lite religiöst existerar detta ingen mystik inblandad. Ulf Linde tolkade vilket Duchamp sagt:

”Från samt tillsammans idag såg Duchamp verkets förhållande mot betraktaren liksom den enda intressanta estetiska relationen.

Åskådaren gjorde ett bidrag, detta fanns denne likt fick verket för att övergå ifrån för att existera stum ämne mot för att bli en verk – Duchamp gick således långt för att denne menade för att ’Det existerar betraktarna vilket fullfölja tavlorna’! (Själv plats denne självklart den förste betraktaren.)” (Spejare, Ulf Linde, Bonniers 1960).

Linde fortsätter resonemanget:

”Om åskådarnas roll existerar sålunda viktig besitter dem även en ansvar.

Vilka syns samt vilka syns ej inom kulturhistorien?

detta existerar vid dem detta beror angående dem gamla mästerverken skall behållas nära liv, ty angående den estetiska passiviteten vore total skulle museerna bli publikation till tomma dekorationer. Konsten skulle dö.”

Att ”konstverket uppstår inom betraktarens öga” bör alltså förstås inom stort sett bokstavligt. samt kultur förmå bokstavligt talat existera vilket såsom helst.

Utifrån tanken angående bildkonst liksom tungomål följer för att konsten existerar en temporärt tillåtelse.

detta önskar yttra – kultur existerar ej ett speciell klass från föremål

utan en status likt vilken typ från företeelse vilket helst kunna äga beneath ett längre alternativt mindre period (när detta kommunicerar liksom en konstverk). detta typiska på grund av denna överföring existerar detta subjektiva samt tolkningsbara.

Konstvärlden existerar en nyckelbegrepp inom denna teori.

detta vilket ibland kallas på grund av den poetiska laddningen.

Nelson Goodman (1906-1998) utgick ifrån den amerikanske filosofen John Dewey (1859-1952) samt formulerade stora delar från den språkliga konstteorin. sålunda på denna plats säger han:

”I motsats besitter jag hävdat för att oss måste studera enstaka konstverk likaväl såsom enstaka dikt, samt för att den estetiska upplevelsen snarare existerar dynamisk än statisk.

detta inbegriper för att utföra sköra åtskillnader samt för att inse subtila samband, för att känna igen symbolsystem samt indikator inom dessa struktur samt vad dessa indikator utmärker samt exemplifierar, för att tolka verk samt reorganisera världen i enlighet med verken samt verken i enlighet med världen. ett massiv sektion från vår kunskap samt vår insikt tas inom krav samt kunna bli förändrade nära detta träff.

Den estetiska ’attityden’ existerar rastlös, jobb, testande – mindre enstaka attityd än papper, skapande samt omskapande.” (Language of Art, Nelson Goodman, Hackett Publishing Company 1976).

Begreppet ”estetik” såsom flera filosofer samt andra skribenter använder, existerar många problematiskt.

ifrån start stod detta på grund av ”läran ifall skönheten”. dock då detta besitter använts inom senare period förmå detta äga stått till lite från varenda. ifrån för att betyda ungefär ”stil” mot för att beteckna något slags eviga objektiva värden – ett underförstådd samsyn inom en rörigt konstliv. egen önskar jag ej gärna nyttja termen eftersom detta kunna betyda således olika saker.

dock detta förekommer inom flera quotation samt kunna inom dessa alltså äga många skiftande innebörd. då Goodman använder begreppet ”estetisk attityd” menar denne ungefär något liksom betonar dem poetiska tolkningsmöjligheterna.

Också semiotiken (det önskar yttra läran ifall hur oss producerar samt använder tecken), tillsammans med företrädare somRoland Barthes, Claude Lévi-Strauss, Julia Kristeva, Kurt Aspelin och Umberto Ecohar bidragit mot diskussionen angående konsten vilket språk.

Så på denna plats skrev den ryske semiotikern samt filologen Jurij Lotman (1922-1993):

”…’konstens språk’ utgör enstaka komplicerad hierarki från tungomål, vilket existerar korrelerade mot varandra, dock ej ensartade.

tillsammans med detta sammanhänger detta principiellt stora antalet tänkbara läsningar från enstaka konstnärlig skrivelse. tillsammans detta sammanhänger tydlig även den innebördsmättade täthet vilket utmärker konsten samt såsom inga andra – icke-konstnärliga – tungomål förmå att nå ett mål eller resultat. Konsten existerar detta maximalt ekonomiska samt koncentrerade sättet för att lagra samt överföra information.” (Tecken samt tydning, red Kurt Aspelin, Norstedts 1976).

Gert Z Nordström besitter nära flera tillfällen bidragit mot diskussionen ifall den språkliga konstteorin.

han skriver sålunda här:

”En inledande utgångspunkt: Konsten existerar poetisk! samt detta existerar ej enstaka taftologi, för att kultur existerar kultur. tillsammans med poetisk menar jag denna plats ett språklig funktion, en språkligt kännetecken, liksom utmärker konsten samt likt skiljer den ifrån andra språkliga kännetecken liksom exempelvis utmärker massbilden samt barnbilden.

(…) detta likt utmärker den poetiska (eller konstnärliga) funktionen existerar för att tyngdpunkten inom den kommunikativa akten vilar vid själva meddelandet. Bilden inom sig blir viktigare till konstnären än den instrumentella kommunikationen; för att rikta sig mot vissa avsedda mottagargrupper, för att informera angående en särskilt kurs osv.

Bilden blir ej en underordnat medel vilket tex inom marknadsföring alternativt propaganda. Konsten existerar sitt eget meddelande.” (Bilden inom detta postmoderna samhället, Gert Z Nordström, Carlssons Bokförlag, 1989).

Tillståndet kultur existerar i enlighet med den språkliga teorin neutralt, amoraliskt. likt tillsammans varenda tungomål existerar detta därför för att både gott samt ont, klokheter samt nonsens, utmärkt samt uselt – är kapabel uttryckas tillsammans med konstverk.

Någon bestämmande assemblage finns ej, ansvaret ligger hos individen. Konsten är kapabel tolkas vid en obegränsat sätt samt detta existerar mottagaren/betraktaren likt avgör ifall detta existerar konstverk, angående detta existerar angeläget, angående detta existerar god, angående detta existerar uselt, ifall detta existerar vackert alternativt fult.

Allmän uppskattning alternativt högt ekonomiskt värde uppstår endast angående tillräckligt flera tycker ungefär identisk sak. dock objektiva kriterier på grund av standard finns inte.

Duchamp igen:

”Vad jag menar existerar för att konstverk förmå artikel utmärkt, dålig alternativt likgiltig, dock vilket adjektiv oss än väljer måste oss inledningsvis kalla detta konst”.

Den språkliga konstteorin existerar generell samt retroaktiv.

Den existerar ej essentiell.

Cynthia Freeland, amerikansk filosofiprofessor, sammanfattar sin ögonkontakt vid detta sätt:

”Jag håller tillsammans med Dewey angående för att kultur existerar en kognitivt företag, detta önskar yttra för att konstnärer likt Francis Bacon uttrycker funderingar samt idéer sålunda för att dem förmå förmedlas mot ett publik samt berika vår upplevelse.

Konstnärer arbetar inom en kontext samt deras ’tankar’ tjänar specifika behov inom detta sammanhanget. Konstnärer fungerar numera inom detta kontext såsom Danto besitter kallat ’konstvärlden’, ett uppsättning institutioner vilket knyter dem mot ett publik inom enstaka social, historisk samt finansiell miljö. dem skapar samt överför insikt genom erkända kanaler: utställningar, performances samt publikationer.

Konstnärer använder symboler på grund av för att återge samt uttrycka känslor, åsikter funderingar samt idéer. Konstnärer kommunicerar tillsammans ett publik, vilket inom sin tur måste tolka konstverken.” (Konstteori, Cynthia Freeland, Raster 2006).

Institutionell konstteori

Skapandet från den institutionella konstteorin brukar tillskrivas den amerikanske konstkritikern samt filosofen Arthur Danto (1924-2013) vilket 1964 skrev enstaka essä tillsammans rubriken Konstvärlden.

detta existerar enstaka snårig ord, full från formler samt ej alldeles lätt för att tolka. ej heller innehåller den varenda teorins ingredienser. Nej, helheten dröjer tills ett ytterligare amerikansk konstkritiker samt tänkare, George Dickie, sätter tänderna inom materialet samt ifrån 1969 samt vidare skriver olika essäer samt skrivna verk ifall detta såsom någonstans inom start vid 1970-talet får namnet den institutionella konstteorin.

Varför tyckte han samt Danto för att detta behövdes enstaka färsk teori nära denna period, förmå man fråga sig?

Ja, detta tycks såsom angående 1960-talets popkonst satte myror inom huvudet vid flera. Popkonsten plats mot enstaka sektion influerad från dadaismen samt Marcel Duchamp samt är kapabel möjligen uppfattas likt start mot slutet till modernismen. detta likt vid 1910-talet egentligen maximalt plats ett kittlande chans genomfördes för tillfället beneath popkonsten.

dem maximalt banala motiv samt objekt något som har transporterats eller flyttats in vid konstscenen. Den stora prov mot konstetablissemanget samt konstmarknaden likt den språkliga konstteorin utgjorde blev klar nära denna tidsperiod. för att allt kunde artikel kultur plats ej något liksom samtliga aktörer kände sig bekväma tillsammans med. ett lite hårdare konstteori liksom kunde användas på grund av för att motivera konstens exklusivitet samt ekonomiska värde fanns många välkommen.

Arthur Danto skrev således på denna plats inom essän Konstvärlden:

”Vad likt inom sista grabb kommer för att märka skillnaden mellan enstaka Brillobox samt en verk existerar närvaron från enstaka konstteori.

detta existerar teorin vilket upptar den inom konstvärlden samt hindrar den ifrån för att förfalla mot detta verkliga objekt den ett gång existerar (med enstaka innebörd från är som existerar ett ytterligare än inom fråga angående den estetiska identifikationen). Utan teori kommer man självklart för att existera obenägen för att titta den såsom kultur, samt på grund av för att titta den vilket enstaka sektion från konstvärlden måste man behärska ett hel sektion konstteori (…) detta existerar konstteorins övning, idag liksom tidigare, för att utföra konstvärlden samt konsten möjlig.”

Den Brillobox denne nämner syftar självklart vid Andy Warhols (1928-1987) berömda verk ifrån 1964 vilket existerar ett kopia från enstaka förpackning till rengöringsmedel.

Det stora genombrottet till den institutionella konstteorin kom inom samband tillsammans med postmodernismen samt detta stora uppsvinget vid konstmarknaden vid 1980-talet.

1984 sammanfattade George Dickie den institutionella konstteorin sålunda här:

”En konstnär existerar ett individ likt medvetet deltar inom skapandet från en verk.

På liknande sätt likt då Darwin beskriver hur arterna utvecklas genom naturlig selektion, grad-visa förändringar samt mutationer genom generationer, redogör Dewey för att enstaka sanning förändras lite nära varenda kommunikativt träff var människor delar sina erfarenheter samt (miss)förstår var-andra.

en verk existerar en slags artefakt skapad till för att presenteras inför enstaka konstvärldspublik. Konstvärldspubliken existerar ett samling människor vilka existerar beredda för att mot enstaka viss nivå förstå en objekt vilket presenteras på grund av dem. Konstvärlden utgörs från varenda struktur inom konstvärlden. en struktur inom konstvärlden existerar en ramverk till presentationen från en verk från ett konstnär inför enstaka konstvärldspublik.” (The Art Circle, George Dickie, Haven publishing Corporation 1984).

I enstaka tidigare utgåva från teorin fanns begreppet ”kandidat till uppskattning”.

detta syftade vid en slags förstadium vilket en verk tänktes äga mellan för att detta blivit tillverkat samt för att detta godkänts från konstvärlden. Detta term tog Dickie senare bort.

Konstvärlden existerar en nyckelbegrepp inom denna teori. Dickie menar för att den utgörs från samtliga vilket vet lite ifall vilket kultur existerar. detta riskerar ju för att bli väldigt flera.

Därför använder mot modell Lars Vilks begreppet ”konstvärldens elit”. Denna samling, likt utgörs från dem vilket äger auktoritet inom konstlivet, existerar dem vilket bestämmer vilket såsom existerar konstverk alternativt ej. i enlighet med Vilks existerar detta även dem såsom avgör angående en verk äger kvalitet.

”Systemen inom konstvärlden” existerar institutionerna – gallerierna, konsthallarna, auktionshusen, samlarna, biennalerna, kritikerna, museerna, konsttidskrifterna.

detta existerar då något accepteras från dem vilket detta förmå anses artikel en konstverk.

Här finns alltså enstaka bestämmande samling liknande den inom den traditionella/moderna konstteorin. i enlighet med den institutionella konstteorin ligger ansvaret till vilket vilket existerar kultur samt dess standard hos denna bestämmande lag – konstvärldens elit.

sålunda denna plats skriver Lars Vilks:

”Det såsom gäller inom konstvärlden kommer, totalt sett, ifrån enstaka sofistikerad minoritet tillsammans med definitionsrätt. Detta existerar ej särskilt märkligt, samtidskonstens komplexitet, överskridande samt diskursformulering lämpar sig ej på grund av den generella konstvärld likt innefattar allmänheten.” (Art, Lars Vilks, Bokförlaget Nya Doxa 2011).

Den institutionella konstteorin existerar ej essentiell samt den existerar ej heller retroaktiv.

Vissa företrädare menar för att konsten uppstår i enlighet med den traditionella/moderna konstteorin inom slutet från 1700-talet. andra menar för att konsten uppstår inom samband tillsammans för att den konceptuella konsten träffar igenom inom mitten från 1970-talet. Lars Vilks utgår ifrån för att konsten ej förmå existera utan ”konstvärlden”:

”Frågan angående konstvärldens ålder brukar, liksom oss äger sett, besvaras tillsammans spekulationer ifall aktiviteter ända igen mot förhistorisk tidsperiod.

likt detta äger framgått inom den på denna plats framställningen menar jag för att konstvärlden inom modern fras endast existerar ca 200 tid äldre. samt för att detta ej existerar meningsfullt för att prata angående enstaka äldre icke-modern konstvärld. Uppfattningen existerar kontroversiell samt hyser ej flera företrädare.

för att detta moderna konstbegreppet uppkommer relativt sent inom historien existerar allmänt vedertaget. Vilken tidpunkt detta rör sig ifall varierar mellan 1750 samt en stycke in vid 1800-talet, dock även 1400-talet förekommer.”

Ändå förmå äldre objekt ibland fungera vilket bildkonst. Vilks löser detta genom för att hävda för att vilket objekt liksom helst kunna accepteras i enlighet med den institutionella konstteorin ifall detta klassas likt enstaka ready made.

—

Peter Ekström tillhör Kulturdelens redaktion samt existerar skolchef på grund av Örebro Konstskola