Odontologiska föreningen umeå gamla tentor

Den 21 november 1860 bildades föreningen ”Tandläkare-Sällskapet” inom huvudstaden tillsammans med hovtandläkare Lars Gustav Collin såsom dess förste ordförande. 1861 avgjorde Sällskapet angående för att även person som behandlar tänder ifrån landsorten kunde bli medlemmar samt Sällskapet blev därmed ett nationell sammanslutning.

Sedan 1984 existerar Svenska Tandläkare-Sällskapet ett stiftelse mot stöd till odontologisk vetenskap samt forskning.

1860 fanns endast 21 legitimerade person som behandlar tänder inom land, 14 fanns verksamma inom huvudstaden. huvudstaden plats, tillsammans med vår tids mått, ännu enstaka små ort tillsammans sina c:a 100 000 innevånare.

all landets befolkning uppgick mot knappt 4 miljoner varav 11,26 % levde inom städerna. kalenderår 1930 ägde städerna ett tredjedel från befolkningen.

Inflyttningen ifrån ruralt område blev märkbar beneath 1840-talet, tillsammans bostadsbrist inom städerna såsom resultat. Landets finans började förbättras vilket klart påverkade befolkningens levnadsstandard. Samtidigt fanns kvar enstaka utbredd fattigdom vilken kulminerade beneath missväxtåren 1867 – 69.

Landets stora befolkningsökning beneath 1800-talet påverkade situationen.

En ökande efterfrågan vid vård av tänder noterades tillsammans med start beneath 1840-talet. Tandläkarnas inkomster ökades allmänt sålunda för att dem ej behövde driva annat arbete bredvid på grund av sin försörjning. Man ägde mot samt tillsammans med användning till ett alternativt flera studenter, vilka fick medverka nära utförandet från vissa arbeten.

Därutöver fanns en stort antal personer, såsom saknade både tandläkarutbildning samt tillståndsbrev, vilka utnyttjade konjunkturerna samt mer alternativt mindre öppet erbjöd sina tjänster hos allmänheten (1).

Tandläkarna kunde ej undgå för att observera för att skolbarnens tänder plats inom miserabelt skick, för att flera människor ej ägde råd för att behandlas från enstaka person som behandlar tänder samt man diskuterade hur förhållandena kunde åtgärdas.

Legitimationen på grund av person som behandlar tänder plats lagfäst genom ett förordning utfärdad 1663 inom samband tillsammans med för att Collegium Medicum (CM) stiftades.

Tandläkekonstens utövande ställdes på det sättet beneath statlig övervakning. Den vilket ville jobba liksom person som behandlar tänder skulle hos CM uppvisa sina ”testimonia” varpå CM avgjorde angående sökanden skulle erhålla ”venia practicandi”, en tillståndsbrev, motsvarande våra dagars legitimation. Examensprov förekom inte.

Därutöver kunde den vilket utnämnts mot ”hovdentist” erhålla sitt tillståndsbrev från Kungl.

Maj:t utan andra meriter alternativt formaliteter.

I ett Kungl. Instruktion från 1797 skärptes föreskrifterna såtillvida för att en examensväsende infördes tillsammans obligatorisk examination. Föreskrifterna fanns närmast anpassade på grund av inflyttade utlänningar.

Forskningen nära avdelningen berör 14 ämnesområden inom detta odontologiska kunskapsområdet.

nära den tiden plats samtliga landets person som behandlar tänder från utländsk härkomst.

Carl Fredrik Bogren plats den förste svensk vilket avlade tandläkarexamen (1833). då Bogren anmälde sig mot test gav man utan vidare den gällande Kungl. instruktionen från tid 1815 till Sundhets-Collegium (d.v.s detta omorganiserade Collegium Medicum) ett vidsträcktare innebörd (2) samt lät inom fortsättningen varenda svenskar liksom anmälde sig, undergå identisk examensprov såsom stadgats på grund av utlänningar.

Några föreskrifter rörande skolunderbyggnad till för att bli person som behandlar tänder fanns icke samt kåren rekryterades även bland personer tillsammans ringa skolning, varför även detta sociala anseendet fanns ringa.

De talrika olagliga utövare från tandläkaryrket liksom förekom föranledde flera personer Bogren, Fougelberg samt Segerstöm för att 1847 utföra enstaka begäran mot Sundhets-Collegium för att åtgärder måtte vidtagas mot olagligheterna.

Tidiga föreningsinitiativ

Från 1830-talet började en flertal lokala tandläkarföreningar bildas både inom Europa samt USA.

flera försvann beneath världskrigen medan andra fick vika på grund av senare tillkomna nationella sammanslutningar.

Tandläkare E L Fougelberg påtalade inom sin ”folkskrift angående tandvård” redan 1849 fördelarna tillsammans med en strukturerat kårsamarbete. inom detta stycke vände han sig direkt mot sina yrkesbröder inom landet samt citerade enstaka amerikansk avhandling från Dr.

John Robinson såsom framhöll, bland flera andra fördelar, för att enigheten inom ”tandläkare-corpsen” inom Förenta Staterna ägde massiv innebörd på grund av tandläkarnas ställning samt äger bidragit mot ” den långt utvecklade grad inom tandvettenskapen såsom dem Förenade Staterna för tillfället eger.”

Ingen från den tidens person som behandlar tänder tog dock fasta vid Fougelbergs förtjänstfulla initiativ mot för att samarbeta samt forma ett förening.

Tvärtom uppges för att flera person som behandlar tänder fanns angelägna för att hålla sin bildkonst på grund av sig egen samt plats obenägna för att dela tillsammans med sig från sina kunskaper. detta förekom mycken split mellan flera personer vilken gjorde sig gällande även beneath Sällskapets inledande år.

Huss initiativ

Initiativet mot bildandet från enstaka tandläkarsammanslutning inom huvudstaden blev tagna inom stället från läkaren samt professorn inom läkemedel nära Karolinska Institutet, Magnus H Huss, vilket 1860 blivit generaldirektör inom Sundhets-Collegium, detta vilket senare skulle bli Medicinalstyrelsen samt därefter ingå inom Socialstyrelsen.

person som behandlar tänder Huselius samt Professor Huss

Huss arbetade tillsammans med utformningen från ett förordning till tandläkare samt behövde förbindelse samt samarbete tillsammans med tandläkarkåren.

han vände sig mot tandläkaren Carl Johan Huselius tillsammans uppmaningen för att forma ett sammanslutning från person som behandlar tänder, vilken kunde fungera likt remissinstans.

Efter Huss’ förslag sammankallade Huselius inom oktober 1860 inom sin bostad några kollegor till för att överlägga ifall chansen för att forma en tandläkare-sällskap.

Huselius bodde (1) beneath år 1857-70 inom hörnhuset Västerlånggatan 6 tillsammans inträde Salviigränd 1 inom dem omskrivna samt magnifika Masreliezrummen, vilka f.ö.

Odontologiska Föreningen existerar idag ett sektion inom MSU, Medicinska Studentkåren nära Umeå högskola samt består från tandläkar-, tandtekniker- samt tandhygienist studenter.

ägde sin speciella historia.

I Sällskapets samling finns numeriskt värde meddelande ifrån Huss mot Huselius från den 6 resp. 16 november vilka vittnar angående för att Huss fanns angelägen ifall en fortsatt samarbete.

Den 6 november skrev Huss: ”Jag får bedja Herr Huselius hafva godheten stiga upp mot mig någon morgon mellan 8-9 då situation gifves.

Jag önskar erhålla några upplysningar rörande en tillernadt reglemente till tandläkarekonstens utöfning denna plats inom riket.”

Det senare brevet innehöll förslaget mot ”Ordning till Tandläkare-konstens utöfning”. Huss skriver: ”Jag beder Herr Huselius för att inom samråd tillsammans med sina Colleger sålunda fort vilket möjligt lemna mig dem anmärkningar, likt behärska anses behöfliga.”

Bildandet

Huselius sammankallade utan dröjsmål några från dem maximalt kända flera personer inom huvudstaden mot detta inledande sammanträdet inom hovtandläkare L.G.

Collins bostad, Skeppsbron 40.

Protokollet ifrån detta församling, vilket bör betraktas såsom enstaka stiftelseurkund, lyder inom sin korthet liksom följer:

På inbjudning af Tandläkaren Huselius sammanträdde den 21 november 1860 dem maximalt praktiserande person som behandlar tänder Collin, Tellander, Segerström, Fougelberg, Dahlin samt Waltman, hvarvid Huselius framlämnade enstaka skrifvelse ifrån Hr General-Direkteuren, Riddaren Commendeuren m.m.

M. Huss inom ändamål för att åstadkomma stadgar såväl till Elewer liksom till ernående af privilegium på grund av person som behandlar tänder, hvilken skrifvelse punktvis diskuterades samt beslöts at Huselius skulle uppvakta Hr General-Direkteuren m.m.

Föreningen består från tandläkar-, tandtekniker- samt tandhygieniststudenter, registrerade nära Medicinska Fakulteten, MF, samt vilket existerar medlemmar inom Umeå Medicinska Studentkår, UMS. Historik.

samt återlämna nämnde skrifvelse tillika tillsammans en af oss gjordt tillägg samt vid detta förbindligaste aflägga vår tacksamhet till Hr. General-Direkteurens utomordentliga velvilja at ordna en Reglemente likt upphöjer konsten samt derigenom äfven kunna stäfja dem flera klagomål hvilka förspörjes såväl härstädes såsom inom landsorten öfver sådana, hvilka ge sig ut till at artikel person som behandlar tänder utan at hvarken innehafva praktisk alternativt teoretisk kunskap inom dem minsta specifikation såsom tillhöra vår konst.

Sedan proponerades af Collin at oss skulle forma et Tandläkare-Sällskap likt skulle församling numeriskt värde gånger inom månaden till at dels informera hvarandra nya rön dels förskaffa oss samtliga inom utlandet utgifna tidskrifter rörande vårt arbete, hvilken proposition tillsammans välhvilja emottogs.

Till styresman på grund av sällskapet valdes Collin, samt Segerström samt Huselius mot examinatorer såväl till person som behandlar tänder likt elewer varenda vid en tid.

samt skulle detta rapport inom ödmjukhet tillställas Kongl. Sundhets-Collegium.

Stockholm den 12 månad 1860

L.G. Collin, E.L. Fougelberg, Carl Em. Tellander,  Aug. Dahlin
Edv. Waltman, Carl Huselius, K.A. Segerström

Oavsett protokollets lydelse existerar detta tydlig för att äran från Sällskapets tillkomst tillkommer inom inledande grabb Huss samt Huselius.

Sällskapets aktivitet fanns redan ifrån start inriktat vid för att förse medlemmarna tillsammans med den facklitteratur likt fanns för att tillgå, för att informera sina erfarenheter mot kollegorna, för att hitta vägar för att utveckla tandhälsotillståndet hos unge samt fattiga, samt för att åstadkomma enstaka förbättrad, enhetlig tandläkarutbildning.

Sällskapet arbetade även till för att utveckla allmänhetens inställning mot tandhälsa samt mot tandläkare såsom yrkesgrupp. beneath dem inledande årtiondena verkade Sällskapet till för att stävja den utbredda, olagliga tandbehandling såsom utfördes från personer likt saknade tandläkarlegitimation.

De inledande årens arbete

Mindre än en halvår efter Sällskapets stiftelse, efter gillande från Kungl.

Maj:t, utkom den förebådade ”Ordning på grund av Tandläke-konstens utöfning af den 18 juni 1861”.

Denna förordning existerar den inledande vilket ger föreskrifter angående tandläkares examina, ifall man undantar en ”Kongligt bref af den 26 April 1862”, såsom innehåller en beslut angående skyldighet till prosektorn nära Karolinska Institutet för att ”på anmodan af Sundhets-Collegium examinera Tandläkare”.

Ordningen

I Ordningens inledande paragraf stadgas dem förrättningar såsom tillkommer tandläkekonstens utövare nämligen:

1. a) rengöring, fyllning samt utdragning från tänder,
   b) förfärdigande samt placering av pengar från konstgjorda tänder,
   c) behandling från tändernas samt tandköttets sjukdomar.

Vidare föreskrives bl.a.

”att lärling liksom uppnått 18 års ålder samt vunnit någon öfning samt färdighet inom dem förrättningar samt arbeten vilket tillhöra tandläkare-konsten, vare berättigad för att, såvida han begått Herrans Heliga Nattvard, demonstrerat en stadgadt uppförande samt besitter god frejd, undergå pröfning på grund av för att varda mot medhjelpare antagen.

Detta innehåll existerar lösenordsskyddat.

Denna pröfning anställes af behörig person som behandlar tänder inom närvaro af ett medicinsk expert, hvilken afgifver vitsord, om den pröfvade eger den förståelse samt färdighet, för att denne må såsom medhjelpare förklaras”. Vidare föreskrives beträffande tandläkarexamen: ”Den liksom önskar vinna rättighet för att tandläkare-konsten utöfva, göre därom registrering hos Sundhets-Collegium, på grund av undergående af den pröfning, likt inom § 3 föreskrifves; samt foge nära sin registrering jemte bevis, för att denne existerar vuxen samt eger god frejd, intyg ej mindre angående genomgången lärokurs uti kännedomen af menniskokroppens byggnad, till således vidt sådan uppfattning existerar inom samt på grund av konstens utöfning af nöden, än ock, för att denne, såsom medhjelpare hos behörig person som behandlar tänder förvärfvat erforderlig förståelse samt färdighet inom dem förrättningar, liksom tandläkaare-konsten tillhöra; förevise samt prof vid konstgjorda tänder, jemte intyg ifrån tvenne behörige person som behandlar tänder, för att desamma blivit från sökanden förfärdigade” .

§ 3 föreskriver: ”Pröfning till erhållande af rättighet mot tandläkekonstens utöfning, hvilken rättighet äfven må behärska qvinna meddelas, anställes inom hufvudstaden af tvenne dertill af Sundhets-Collegium utsåg medicinsk expert samt ett person som behandlar tänder. dem tidigare förhöra sökanden uti dem delar, vilket lyssna mot anatomi samt kirurgi, den senare pröfvar hans skicklighet inom konstens utöfvande.

Hej kära medlemmar!

Befinnes den pröfvade besitta till konstens utöfning erforderlig insikt samt färdighet, insändes detta nära pröfningen inom ämnen samt svar affattade af examinatorerna undertecknade protokollet mot Sundhets-Collegium, såsom vid bas deraf bestämmer, om den pröfvande må erhålla tillståndsbref för att tandläkekonsten utöfva. Sådant tillståndsbref utfärdas af Sundhets-Collegium samt berättigar innehafvaren för att, sedan denne inför Collegium aflagt föreskrifven ed, tandläkekonsten hvar vilket helst inom riket utöfva, dock tillsammans åliggande, för att såväl underrätta Sundhets-Collegium ifall sin boningsort, såsom ock förevisa tillståndsbrefvet på grund av vederbörande stads- alternativt provinsialläkare inom den ort, der han sig nedsätter” (3).

Den såsom önskade analysera mot person som behandlar tänder fick söka sig mot ett legitimerad person som behandlar tänder ursprunglig vilket lärling (elev), därefter vilket medhjälpare.

Dessutom skulle vederbörande äga en intyg ifall kunskaper inom anatomi samt fysiologi.

Studietiden fanns ej bestämd samt kunde variera inom upphöjd grad. Lärlingstiden kunde artikel numeriskt värde mot tre kalenderår följt från en alternativt numeriskt värde tid liksom ”medhjälpare”. Ej sällan kunde medhjälparen artikel arbetare hos enstaka person som behandlar tänder beneath 10 tid alternativt mer (5).

Sedan 1984 existerar Svenska Tandläkare-Sällskapet ett stiftelse mot stöd till odontologisk vetenskap samt forskning.

detta plats ej ovanligt för att såväl blivande vilket färdiga person som behandlar tänder skaffade sig kunskaper hos framstående person som behandlar tänder inom framförallt land i västeuropa samt Tyskland.

Ännu kalenderår 1862 fanns således inom landet ingen utbildningsinstitution på grund av kurs från tandläkare.

Ordningens stadgande, för att även kvinnor får genomgå prövning till rättighet för att utöva tandläkarkonsten, existerar ett från dem erhålla punkter inom Ordningen likt inom efterhand framstår vilket framsynt till sin tidsperiod.

Detta mot bakgrund från för att kvinnor ursprunglig 1863 blev myndiga vid identisk villkor såsom män samt för att dem 1873 fick rättighet för att ta studentexamen.

Emellertid skulle detta skulle detta dröja mot 1889 innan den inledande kvinnliga tandläkaren examinerades. detta plats Constance Elbe såsom invaldes inom Tandläkare-Sällskapet identisk tid, den 18 april.

En ledamot anmälde dock sin ”reservation mot qvinnors inväljande inom allmänhet”.

C Elbe plats även den inledande kvinnliga medlemmen inom Odontologiska Föreningen, studentföreningen vilket instiftades 1888.

Sällskapets stiftare ägde nära sitt inledande församling granskat samt godkänt förslaget mot Ordningen tillsammans endast en tillägg från okänt innehåll.

Redan inom dem närmast nästa sammanträdena efter detta för att Ordningen trätt inom kraft (1 januari 1862) konstaterade Sällskapet för att den nya Ordningen dessvärre ännu byggde vid detta gamla lärlingssystemet vilket ägde stora brister beträffande utbildningens enhetlighet. Sällskapet kunde ej heller godtaga arvodesberäkningen i enlighet med 1877 års taxa.

Därför kom särskilt undervisnings- samt examinationsfrågorna för att beneath dem närmaste fem åren  sysselsätta såväl Sällskapet liksom Sundhets-Collegium.

Utbildningsfrågan

I skrivelse mot Sundhets-Collegium inom start från 1862 anhöll Sällskapet, vid initiativ från person som behandlar tänder S C Bensow, vilken redan 1860 blev ledamot från Sällskapet, ifall mera detaljerade fakta beträffande examinatorernas fordringar vid examinanden, nära vilken läroanstalt liksom dem studerande skall äga riktig för att erhålla anatomiundervisning samt vad likt skall fordras från student vilket skall examineras inom medhjälparexamen.

Bensow ingick tillsammans tillsammans Collin samt Huselius inom ett stadgekommitté likt tillsattes inom start från 1862.

Dess stadgeförslag antogs från Sällskapet den 5 augusti identisk år.

Huvuddelen från stadgarna utgjordes från regler kring utbildning samt examination i enlighet med vilka Sällskapet åtog sig praktiska samt formella förpliktelser gentemot Sundhets-Collegium. detta fanns därför angeläget för att stadgarna sanktionerades från Kungl.Maj:t samt därefter underställdes  Sundhets-Collegium.

vid initiativ från Bensow insändes stadgarna efter viss justering mot Kungl.Maj:t omkring en tid senare (1863).

Sanktionen avstyrktes emellertid från Sundhets-Collegium samt avslogs från Kungl. Maj:t likt inom stället inom Kungl. skrivelse från den 8 april 1864 bemyndigade Sundhets-Collegium för att utfärda dem förskrifter, vilket behövdes på grund av tandläkarundervisningen.

Den inledande undervisningskliniken

Sällskapet, vilket sedan begynnelsen idogt arbetat på grund av för att åstadkomma enstaka förbättring från tandläkarutbildningen, tog då saken inom egna sker.

Bensow, likt fanns enstaka pådrivande kraft, lyckades tillsammans prestationen för att den 28 oktober 1865 öppna enstaka poliklinik på grund av allmänheten ”till fri behandling af fattiga sjuka samt mot utbildning till Candidater”. Stockholms Stads Allmänna Sundhets-Nämnd svarade på grund av område samt medikamenter medan Tandläkare-Sällskapet tills vidare stod till utbildning från kandidaterna (tidigare benämnda ”medhjälpare”).

Denna vårdcentral eller sjukhusavdelning fanns således Sveriges inledande offentliga undervisningsanstalt till person som behandlar tänder.

Dess förste föreståndare fanns Simon Bensow beneath år 1865 – 1872 (2).

Kliniken meddelade, tillsammans med sina inledningsvis många begränsade tillgångar, behandling samt utbildning beneath 12 kalenderår, mot 1877, då den flyttade mot nya samt rymligare lokaler.

Sällskapets engagemang inom utbildningsfrågor fanns även framgent många påfallande.

Skandinaviskt engagemang

På våren 1866 väckte Bensow en förslag, för att Tandläkare-Sällskapet skulle inbjuda kollegor inom grannländerna mot en skandinaviskt tandläkarmöte.

Förslaget antogs enhälligt samt mötet ägde plats inom huvudstaden 23-25 augusti identisk år.

Vid ”Skandinaviska Tandläkarföreningens” inledande sammanträde samlades 14 kollegor inom Bensows bostad, Hornsgatan 1. detta fanns vardera ett ifrån land (Bramsen) samt Norge (Brinck), ett ifrån götet (Hybinette) samt dem övriga ifrån huvudstaden (Huselius, Burström, Larsson, Berggren, Telander, Collin, Förberg, Kihlblad samt initiativtagaren Bensow.

Föreningen kom beneath flera kalenderår för att samla stora skaror mot sina möten samt existerar kvar (2009) bl.a. vilket utdelare, vartannat kalenderår, från ”Tandläkarna Bensows samt Ayräpääs pris” ur stiftelsen såsom små frukter från växter deras namn.

Sällskapets inledande publikationer

Berättelse öfver Skandinaviska Tandläkaremötets förhandlingar den 23,24 samt 25 augusti 1866″ kom för att bli den inledande publikation vilket trycktes genom Sällskapets försorg.

!882 trycktes Sällskapets stadgar, några kalenderår senare trycktes kataloger ovan bokhus samt samlingar.

1885 utkom förhandlingarna ifrån 25-års jubileet.

Från 1887 infördes Sällskapets förhandlingar inom ”Skandinavisk Tidskrift på grund av Tandläkare” tillsammans med person som behandlar tänder Roland Martin vilket redaktör.

1897 – 1899 utkom Svenska Tandläkare-Sällskapets förhandlingar

1900 – 1907 infördes dessa inom skandinavisk Tandläkare-Tidskrift vilken övergick inom Svensk Tandläkare-Tidskrift vilken 1967 gick samman tillsammans Odontologisk Revy (tillkom 1952) samt bildade den talar engelska Swedish Dental Journal vilken utgives från STS samt STF

1907 tillsatte Sällskapet enstaka redaktionsnämnd på grund av ”Svensk Tandläkare-Tidskrift” bestående från mötesledare, sekreteraren samt redaktören.

Tidskriften fortlever ännu (2009) samt existerar Sveriges äldsta befintlig tandläkartidskrift.

Sveriges Tandläkareförbunds periodika började utges 1909, sedermera Tandläkartidningen.

Sällskapets stadgar

Sällskapets inledande stadgar från kalenderår 1862 blev beneath dem närmaste år objekt på grund av ett rad justeringar från formell samt praktisk natur från liksom en antal tillägg.

Bland annat visade sig dem etiska frågornas handläggning existera tyngande nära sammanträdena.

Hej mot samtliga medlemmar Nya samt uppdaterade bilder samt info angående OF-stugan finns inom albumet nu.

Ideligen upptogs tiden från konflikter rörande enskilda medlemmars uppträdande samt störande marknadsföring vilket föranledde Elof Förberg för att kräva tillägg inom stadgarna inom form eller gestalt från etiska föreskrifter. dem reviderade stadgarna 1893 upptog emellertid inga liknande förhållningsregler.

1893 tillsattes ett konservator liksom fick mot arbetsuppgift för att katalogisera samt vårda dem äldre objekt vilket allt sedan Sällskapets bildande inkommit likt gåvor mot Sällskapet samt likt nära denna period omfattade några hundra nummer.

Ännu mer än tio tid senare kunde sammanträdestiden alltjämt upptas från diskussioner kring medlemmars uppförande.

1907 avgjorde därför Sällskapet dels ”att ämnen ifall ledamots uppförande alternativt andra problem att diskutera från personlig innebörd icke får behandlas, diskuteras alternativt avgöras från Sällskapet (med undantag till fråga angående uteslutning) dels ”att snarast utse ett förtroendenämnd bestående från 5 ledamöter …” på grund av handläggande från etiska problem att diskutera.

Redan tidigare fanns en beslut ifall för att inga etiska alternativt personliga spörsmål finge dryftas inom tidskriften.

Förtroendenämnden tillsattes dock upphörde efter en år.

Sällskapets tudelning

Tanken vid enstaka uppdelning från kåren inom tvenne organisationer ägde beneath år alltmer mognat, samt, då ett fräsch stadgekommitté 1907 trädde inom aktivitet, fanns man inom denna snart enig angående, för att Sällskapets aktivitet borde begränsas mot detta rent vetenskapliga området.

nära en, samtidigt tillsammans med årsmötet 1907, anordnat kårmöte enades man ifall, för att Sällskapet borde avskilja kårsociala problem att diskutera ifrån sitt schema, samt för att dessas behandling skulle anlända vid ett färsk organisations lott. Denna organisation, Sveriges Tandläkare-Förbund, blev verklighet den 7 juni 1908 (3).

Frågor rörande den sociala tandvården blev dock inom framtiden en gemensamt nyfikenhet på grund av båda organisationerna (4).

Social tandvård

Sällskapet ägde redan beneath sina inledande år av verksamhet tagit upp den sociala tandvården genom för att initiera samt medverka inom arbetet nära dem polikliniker vilket startade 1865 samt 1885 var mindre bemedlade fick kostnadsfri vård av tänder (4).

Man ägde även genom föreläsningsverksamhet inom ideella föreningar samt genom populärvetenskapliga publikationer förmedlat information mot allmänheten angående munhälsans innebörd på grund av allmänhälsan.

År 1892 genomförde Carl Sandstedt ett granskning från unge, 4-15 tid gamla, inom Kristianstad, tillsammans med hänsyn mot kariessituationen.

Sällskapet genomförde 1895 mot 1901 ett rapport från 17 000 skolbarn samt läroverksungdomar vid 29 orter inom land, ifrån Östersund inom norr mot malm inom söder.

Studien omfattade även enstaka allmänmedicinsk rapport från barnen.

Data ifrån dessa studier liksom presentation inom Sällskapet ifall tandstatus vid ungar samt militärer samt ifall motsvarande förhållanden inom andra länder presenterades till ledamoten inom andra kammaren, O V Wavrinsky. han motionerade tid 1904 inom Riksdagen ifall ett folk tandvård (Länk), angående analys från karies orsak samt dess förebyggande samt vård av tänder, framför allt mot skolbarn samt militärer.

Denna unika motion, den inledande angående folk tandvård inom något parlament, omfattade 31 sidor tillsammans med bilagor, liksom Wavrinsky fått från Sällskapets medlemmar.

Även angående tiden då ej plats mogen på grund av statsmakternas stöd ägde en plantdel såtts liksom skulle gro mot 1912 samt 1913 då frågan vid nytt blev tagna upp inom Riksdagen beneath påtryckning från såväl tandläkarorganisationerna likt ifrån andra håll.

Källor

(1) Ramberg H.: Svenska Tandläkare-Sällskapets stiftande.
Svensk Tandläkare-Tidskrift 38: 1-72, 1945

(2) Hansson A.: Odontologiska Föreningens Festskrift.
huvudstaden 1938, Caslon Press

(3) Brandrup-Wognsen T.: Svenska Tandläkare-sällskapets bakgrund, 75-årsjubileum.

huvudstaden 1935, AB Fahlcrantz’ Boktryckeri

(4) Grahnén H, Bäckman N, Brunnhage S.: Svenska Tandläkare-Sällskapet 125 kalenderår. Umeå 1985, Centraltryckeriet, Bröderna Larsson

(5) Henrikson C O.: Hur blev man person som behandlar tänder vid 1800-talet?
Svensk Medicinhistorisk Tidskrift 3(1): 213-225, 1999