Varför bladen blir röda på vintern

Att trädens löv blir gula alternativt röda beneath hösten vet dem flesta, dock detta existerar anmärkningsvärt lite forskat angående varför bladen byter färg samt hur träden vet då detta existerar höst. ett från erhålla vetenskapsman inom världen vilket ägnat sig åt dessa problem att diskutera existerar Stefan Jansson, specialist inom genetik nära Umeå högskola samt professor inom växters cell- samt molekylärbiologi.

En anledning mot för att detta ej forskas speciellt många vid trädens strategier inför hösten existerar för att detta är kapabel existera ganska frustrerande samt tidsödande.

– oss är kapabel inom stort sett bara utföra en experiment per kalenderår, berättar Stefan Jansson, såsom hittills framför allt forskat vid aspar.

Misslyckas oss existerar detta bara för att vänta mot identisk period nästa kalenderår. Därför existerar detta nästan ingen ytterligare liksom existerar således dum för att dem forskar vid detta.

Man kunna tycka för att detta borde räcka för att bara nedteckna ner inom ett kalender då man ser för att trädkronorna blir gula, dock därför enkelt existerar detta ej.

då bladen ser gula ut besitter nedbrytningen från klorofyllet redan pågått en tag. Stefan Jansson samt hans kollegor mäter noga bladens absorbans från ljus på grund av för att erhålla en precist värde vid hur många klorofyll likt finns kvar inom bladet samt därmed noggrann vilken ljus träden inledde förberedelserna inför hösten.

Systemen inom träden liksom hanterar dessa funktioner existerar ganska komplicerade, dock vid ett primär nivå existerar detta en väldigt tacksamt tema för att informera till andra ifall, berättar Stefan Jansson.

Vid fotosyntesen omvandlar detta gröna klorofyllet ljuset mot energi.

detta existerar även enstaka utmärkt inträde till för att ett fåtal människor intresserade från växter samt träd.

– erhålla bryr sig väl angående fotosyntesen, dock samtliga bryr sig ifall varför träden blir gula, likt denne uttrycker det.

Även angående detta ej forskats därför många ifall trädens växlande färger således kunna förklaringarna mot märkliga fenomen ibland artikel ganska enkla.

inom närheten från Stefan Janssons bostad inom Umeå växer björkar. således sent likt inom oktober, då detta ofta redan existerar vit nederbörd vid marken, äger några från björkträden kvar sina gröna löv. Detta fanns något liksom fascinerade människor inom Umeå samt blev även omskrivet inom media till en tjugotal kalenderår sedan. detta spekulerades bland annat för att detta skulle existera Tjernobyl likt påverkade träden.

– oss visste för att förklaringen plats enstaka ytterligare.

detta fanns ett tidsperiod vid sjuttiotalet då detta tydligen plats mer prisvärd på grund av kommunen för att köpa in björkar ifrån Polen än för att plocka upp eller ta ifrån närområdet. dem polska träden inom “Björkarnas stad” fattar ej då hösten kommer mot land. dem agerar vilket ifall dem ännu växer inom Polen samt existerar därför gröna då andra björkar inom området existerar gula alternativt äger tappat sina växtdel, berättar Stefan Jansson.

I stadens allé slipper dessa björkar konkurrens.

ägde dem planta inom skogen ägde dem troligen blivit utkonkurrerade från björkar likt existerar förbättrad lämpade för att klara klimatet inom Umeå, dock inom enstaka prydlig rad inne inom enstaka tätort klarar sig vissa från dem polska björkarna sig, medan vissa dog efter några år.

Det existerar även växtplatsen likt utför för att fjällbjörkar existerar således krokiga.

Uppe inom fjällen drabbas dem hårt från frostskador vid vintern samt blir då krumma samt knotiga. ägde dem istället planta inom exempelvis huvudstaden skulle dem bli betydligt rakare samt större.

Så mot den stora frågan – hur vet träden för att detta existerar höst samt då dem måste börja justera sig mot vintern?

– Den viktigaste faktorn till dem flesta nordliga träden existerar dagsljuset.

detta existerar då dagarna blir mindre vilket träden fullfölja sig redo inför vintern.

Jag önskar känna till mer angående varför träden tappar sina löv vid hösten.

detta existerar på grund av träd inom norra Sveriges skogar enstaka viktigare faktor än temperaturen. nära enstaka utdragen varm höst skulle man behärska tänka sig för att detta vore utmärkt för att vänta länge tillsammans för att börja avbryta ned klorofyllet, berättar Stefan Jansson, dock således fungerar träden ej riktigt.

När väl klorofyllet börjat brytas ned varierar hastigheten tillsammans med temperaturen.

beneath kyliga höstar går detta snabbt till trädens ark för att gulna samt tappas. Varma höstar kunna däremot förändringarna artikel utdragna.

En ytterligare betydelsefull faktor på grund av varenda växt samt växter existerar för att dem ständigt begränsas inom ekosystemen från kvävetillgången. samtliga träd existerar egentligen anpassade mot kvävebrist samt dem existerar vana för att klara sig vid minimalt tillsammans med kväve, alternativt rättare sagt för att utnyttja kvävet maximalt.

– Växter lever ständigt tillsammans kvävebrist samt dem önskar ständigt komma åt mer kväve.

Kväve finns inom proteiner, liksom bygger upp allt inom träden, samt 20 andel från varenda proteiner inom en ark binder klorofyll, redogör Stefan Jansson. till för att komma åt detta kväve måste klorofyllet plockas försvunnen samt brytas ned.

När trädens löv går ifrån grönt mot gult beror detta alltså vid för att träden suger åter näringen ifrån löven samt samtidigt bryter ned klorofyllet liksom fullfölja bladen gröna.

Varför blir bladen gula samt röda?

Klorofyllet omvandlar ljuset mot energi åt trädet dock då fotosyntesen ej fungerar likt den bör, eftersom proteinerna håller vid för att brytas ner, riskerar bladen för att skadas. till säkerhets skull är kapabel bladen därför även bli röda. Den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser fungerar nämligen ungefär vilket enstaka solskyddsfaktor såsom utför för att enstaka sektion från solljuset stoppas ifrån för att nå bladets inre.

Träden försöker året ifall ständigt utnyttja kvävet maximalt. beneath hösten då träden fäller sina växtdel äts detta kvarvarande kvävet inom bladen upp från bakterier, svampar samt daggmaskar samt omvandlas mot mark såsom innehåller nödvändigt kväve till för att träden bör behärska erhålla nya löv mot våren.

Att trädens löv blir gula alternativt röda beneath hösten vet dem flesta, dock detta existerar anmärkningsvärt lite forskat angående varför bladen byter färg samt hur träden vet då detta existerar höst.

detta existerar dock ej säkert för att detta existerar trädet liksom tappade löven likt är kapabel tillgodose sig kvävet inom jorden. detta beror exempelvis vid angående löven blåste iväg samt angående trädet besitter rötter var löven förmultnar.

Det på denna plats gäller framför allt växt vid norra delen från jordklotet.

Ju längre söderut träden växer desto mindre styrs dem efter årscykeln. inom vissa skogar nära Medelhavet förmå detta mot modell löna sig för att äga ark vid vintern ifall detta kommer mer nederbörd då.

Det existerar även framför allt växt därför likt aspar, björkar samt lönnar likt använder dem denna plats taktikerna.

andra växt äger andra metoder till för att klara årets prövningar sålunda utmärkt såsom möjligt. Äppelträds klorofyllnedbrytning verkar mot modell för att styras från för att temperaturen sjunker, snarare än för att dagsljuset ändras.

En ytterligare, unik teknik använder alarna.

De sjunkande temperaturerna vid hösten utför för att den gröna klorofyllen dra sig tillbaka inom löven – samt lämnar område till andra färger.

dem äger ingen kvävebrist eftersom dem lever inom symbios tillsammans med ett kvävefixerade bakterie (Frankia), ett avgörande sektion från alarnas fotosyntes går mot bakterien såsom inom belöning ger trädet kväve. till alarna blir detta därför effektivare för att växa längre vid hösten.

alternativt såsom Stefan Jansson uttrycker det: “de kör sålunda detta ryker tills detta blir frost”. angående ej alen skulle fångstredskap bladen då detta kommer frost skulle risken öka för att den skadas. ark fullfölja nämligen för att vinden tar tag inom trädet enklare samt ökar även risken till för att vit nederbörd bör knäcka grenar.

Man bör även anlända minnas för att noggrann likt människor existerar träd individer.

Faktum existerar för att exempelvis aspar, vilket möjligen kunna tyckas titta ungefär likadana ut, existerar väldigt många mer varierade än oss människor. numeriskt värde människors gener skiljer sig bara ungefär 0,1 andel ifrån varandra. Hos aspen existerar skillnaden upp mot enstaka andel mellan numeriskt värde individer – lika många vilket mellan ett människa samt enstaka schimpans.

Den på denna plats stora skillnaden fullfölja för att växt beter sig olika.

dem gulnar mot modell olika fort. därför numeriskt värde växt från identisk art liksom växer bredvid varandra samt besitter olika färg vid bladen beror detta alltså vid för att dem besitter olika gener, enstaka asp vilket besitter gener såsom mer liknar aspar liksom kommer längre söderifrån besitter ett ytterligare årscykel.

Trots för att således lite existerar känt ifall andra trädens årscykler besitter Stefan Jansson inga planer för att avsluta forska vid sina aspar inom Umeå.

– oss begriper ännu ej riktigt hur aspar fungerar samt oss önskar försöka förstå mekanismerna. ifall oss skulle byta mot något annat växt skulle oss nästan behöva börja angående ifrån start.

detta kommer nog bli undersökning vid aspar dem närmaste tio år inom varenda fall, avslutar han.

---

Natursidan.se besitter beviljats stöd från Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds samt Marie Mattssons arbete ”Forskning angående natur till alla”. detta på denna plats existerar ett skrivelse inom detta plan. Läs varenda våra föremål eller textstycken inom följd via den på denna plats länken.