Vad innebär begreppen lärande och fostran

Fostran kunna anses synonymt tillsammans med lärande samt nyttjande från betingade reflexer. Fostran sker inom såväl djurvärlden likt inom människornas planet var genetiska anlag inom kombination tillsammans med psykologisk konsekvens utgör fostran tillsammans hjälp från belönings- samt bestraffningsreflexerna.

Den ryske vetenskapsmannen samt nobelpristagaren Ivan Pavlov visade redan vid 1800-talet hur man kunna lära hundar genom psykologiska experiment.

På således sätt danas redan ifrån start - tillsammans med enstaka bestämd intention - avkommor för att följa den fostran såsom tas emot inom avsikt för att anpassas mot den överlevnadsmiljö liksom omständigheterna tillåter samt kräver.

Diametralt motsatta fostringsideal äger sedan antik tider skapat konflikter inom identisk art eftersom slutprodukterna från olika fostran ej harmonierar tillsammans varandra.

Fostran kunna anses synonymt tillsammans med lärande samt nyttjande från betingade reflexer.

Människan utmärker sig extremt vid detta sätt eftersom kulturarvet existerar den största delen från fostran från unge mot skillnad mot djurvärlden var fostran från avkomman mot övervägande sektion går ut vid för att lära ut överlevnadsregler.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Fostra samt foster ifrån fornsvenska fostre, jmfr Isländskans fóstri inom betydelsen hemfödd träl/trälinna.

vad likt fötts respektive avlats från människa alternativt vilt. Livsfrukt, små människor, unge, avkomma. Giva en ungar underhåll, vård beneath dess uppväxtår, amma. Även en vilt alternativt flora förmå artikel objekt till fostran exempelvis inom en gammalt formulering vilket ”fostra kål samt potatis”.^[1] Germanska fõs(t)ra enstaka avledning från stammen fõd, från föda.^[2]

Barnuppfostran

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Barnuppfostran

Barnfostran förmå definieras likt "åtgärder vilket oavsiktligt alternativt medvetet inverkar vid andras (främst barns samt ungdomars) sätt för att tänka, uppleva samt vilja, för att skapa ideal, normer, attityder samt värderingar, för att tycka samt äga åsikter" (Egidius, 1995, s.

– Den handlar angående fostran inom förskolan, hur fostran kommer mot formulering inom mötet mellan pedagog samt barn.

77).

Även ifall en nyfött ungar existerar kompetent vid flera sätt sålunda ligger ej moral, värderingar alternativt värden, normer samt insikt angående dem sociala reglerna inom generna, vilket innebär, menar Sommer (1997), för att detta blir ”nödvändigt till barnet för att lära sig för att orientera sig inom världen, utifrån enstaka utdragen rad direkt uttryckta samt underförstådda regler ifall hur andra människor uppfattar en socialt samt moraliskt handlande” (s 106).

Vuxnas roll existerar för att assistera barnet då dem bör tillägna sig moraliska samt sociala orienteringskartor. Begreppen fostran alternativt uppfostran refererar mot denna process. Vidare fullfölja Sommer enstaka distinktion mellan direkt fostran samt indirekt fostran. detta direkta fostrandet uttrycks inom fostrarens särskilda sätt för att påverka alternativt typiska sätt för att fostra barnet.

modell vid detta existerar vuxnas direkta övervakning, ingrepp samt gränssättande.

Trots för att detta uttrycks klart inom den reviderade läroplanen ifrån 2016 för att detta existerar vårdnadshavarnas ansvar för att fostra barnen, står att: ”förskolans aktivitet bör präglas från ett pedagogik var omvårdnad, vård, fostran samt utbildning bildar enstaka helhet”.

i enlighet med Sommer (1997) betecknar fostran även ett process, var ”barnet mera obemärkt erfar spelreglerna till social praxis, medan detta existerar tillsammans tillsammans andra inom vardagens rutiner” (s. 112). Bland annat kommer vuxnas fostran från barnen även omväg mot formulering inom dem sätt liksom dem äger strukturerat vardagens rutiner vid, vilka innehåller implicita normer på grund av hur man bör uppträda alternativt bete sig – normer såsom medieras inom samt tillsammans samvaron samt såsom unge samt vuxna anpassar sig mot utan för att tänka ovan detta.

"Vissa gånger dominerar detta direkta fostrandet, då någon berättar vilket likt existerar korrekt samt fel, alternativt hjälper tillsammans med anvisningar. andra gånger existerar denna konsekvens inbyggd inom dem rutiner såsom agerar huvudrollen. Efter grabb likt barnet blir äldre kommer detta egen aktivt för att vidmakthålla samt delta inom rutiner, vilket förmå komma mot formulering vid flera olika sätt" (Sommer, 1997, s.

113).

Fostrarna är kapabel betecknas såsom vardagslivets arkitekter.

Omsorgen inom sin tur skapar säkerhet, välbefinnande, att vara nära något samt informationsutbyte – elementär förutsättningar till för att utbildning bör behärska ske.

Fostrandet bäddas implicit in inom vardagens strukturering såsom inom sin tur reglerar samvaroformen samt ger riktning samt fras. likt modell tar Sommer upp måltiderna: Man springer ej omkring nära bordet, man tar ej samtliga pannbiffarna, man kastar ej tillsammans med maten, man talar inom regel vid en trevligt sätt tillsammans med varandra etc. ursprunglig då barnet överträder regler således aktiveras samt artikuleras dem, varvid den direkta fostran tar vid: den vuxne säger mot alternativt intervenerar vid något sätt.

sålunda småningom tar emellertid vardagens rutiner ovan den fostrande uppgiften likt då blir omväg (Sommer, 1997).

förskolechefer likt existerar verksamma inom förskolan ser vid begreppen insikt samt utbildning, tillsammans med läroplanen liksom utgångspunkt.

Forskning genom observationer från förälder-barn-samspel samt intervjuer samt enkäter tillsammans med föräldrar äger pekat vid fyra olika fostransstilar. Auktoritär fostran innebär för att vuxna kräver samt förväntar sig för att barnen bör lyda utan för att ifrågasätta. Regler förklaras sällan. "Gör detta därför för att jag säger det" existerar deras attityd.

dem sätter regler utan utrymme till förhandling samt kompromisser.

Lydnad samt respekt till vuxna framhävas. Genom strikta regler samt begränsningar på grund av barnens beteende försöker dem skapa samt granska barnens beteenden samt attityder. Relationen mellan den vuxna samt barnen präglas från distans. Vuxenmakt inom form eller gestalt från bestraffning samt lön (samt hot samt mutor) existerar den huvudsakliga fostransstrategin.

Eftergiven fostran (eller "låt-gå"-fostran) handlar angående för att vuxna inom många upphöjd grad låter barnen utföra vilket dem önskar. dem undviker för att ställa krav, sätta upp regler samt utöva övervakning. inom massiv utsträckning accepterar dem barnens impulsiva beteenden, inklusive aggressiva beteenden. Förälder-barn-relationen präglas från att vara nära något samt värme.

grundskolans tidigare tid resonerar samt talar kring begreppet fostran.

Oinvolverad fostran innebär för att vuxna existerar oengagerade samt minimalt involverade inom barnens liv samt upplever sin fostrarroll likt ett börda. Även angående dem ibland ingriper sålunda utför dem detta till för att dem tycker för att situationen existerar ansträngande till dem själva (till modell för att barnen tjatar, skriker alternativt gråter).

dem saknar dock långsiktiga metoder samt uppgift till fostran. dem besitter enstaka känslomässig distans mot barnen. Auktoritativ fostran innebär för att vuxna ställer krav samt sätter upp regler.

Vad innebär begreppen utbildning samt fostran?

dem förväntar sig för att barnen önskar samarbeta. dem lyssnar mot barnens känslor samt synpunkter, redogör på grund av dem sina egna skäl samt synpunkter samt existerar öppna på grund av en visst förhandlingsutrymme. dem uppmuntrar sina ungar för att delta inom beslutsfattanden. Respekt på grund av både unge samt vuxna framhävas.

Fostran vilar huvudsakligen vid resonerande, för att dem vuxna försöker erhålla barnen för att förstå varför dem förväntar en visst beteende samt avskyr en annat. Relationen mot barnen bygger vid känslomässig värme samt att vara nära något. dem sambandsstudier liksom gjorts pekar vid för att barnen mot något eller någon med hög trovärdighet eller myndighet föräldrar existerar mer vänliga, socialt kompetenta, omsorgs- samt samarbetsorienterade, tar större socialt ansvar samt existerar mer mentalt välmående samt självständiga än andra ungar (för enstaka fördjupning samt samtal kring detta, titta Thornberg, 2006, s.

81-84, 166-168 samt 237-241).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

• Egidius, H.

  (1995). Termlexikon inom psykologi, pedagogik samt psykoterapi (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

• Sommer, D. (1997). Barndomspsykologi: tillväxt inom enstaka föränderlig värld. Stockholm: Runa Förlag.
• Thornberg, R. (2006). Det sociala existensen inom skolan: Socialpsykologi på grund av lärare. Stockholm: Liber.