taxalloy.pages.dev









Vad är den invasiva fisken i kanada

Svenska vetenskapsman ”seglar” efter fisken inom Hudson Bay

Ett väderbistert välkomnande - 22 juni

Ankomst mot Iqaluit (ᐃᖃᓗᐃᑦ på detta lokala språket Inuktut), ett tretimmars flygresa rakt norrut från huvudstad i kanada. ett centralpunkt samt för Inuitbefolkningen inom Nunavut, tillsammans med enstaka befolkningsmängd ungefär likt Lysekil.

Sportfiskarna äger nyligen godkänt en nytt svenskt rekordnotering på grund av kanadaröding på14 gram.

Hamnen kvar full från drivis.

Segeldrönaren från landet, utlånad från stiftelsen röst of the Ocean, anlände för tio dagar sedan samt står inom sin kg tunga trälåda inom Environment and Climate Change Canadas lager inom utkanten från staden. Strilande nederbörd samt temperatur på sex grader. Stadens två vanligaste fågelarter: snösparv samt korp!

Morgondagens specialchartrade luftfart mot Coats island (Appatuurjuaq, ᐊᑉᐸᑑᕐᔪᐊᖅ) inställt på bas från dåliga väderutsikter.

Isig utsikt från luften - 24 juni

Verkar liksom för att oss kommer iväg! Packar utrustningen, inklusive omkring kg föda, gummibåt tillsammans motor, segeldrönaren, frysväskor för prover, samt kör rakt ut på landningsbanan.

oss är tre såsom flyger idag; fyra kollegor är redan på ställe på ön sedan några dagar för för att starta upp stationen.

Lyfter genom utspridda dimslöjor – flyger över fjällhedar, våtmarker, älvar, skärgård, samt Hudson bukter vidsträckta ocean, tillsammans massor från snö samt drivs.

På sina håll tiotals meter stora isberg – samt då är detta ändå low Arctic tillsammans med kanadensiska mått mätt, på identisk breddgrad likt Sundsvall. oss ser grupper från vitvalar ligga ner nästan helt stilla nära vattenytan – samt efter omkring två samt ett halv 60 minuter skymtar Coats island genom flygplansfönstren.

Efter enstaka gastkramande inflygning över vassa klippor landar oss på ett grusig kust.

dock fanns är våra kollegor? massiv förvirring uppstår. Genom satellittelefon visar detta sig för att piloten landat på fel kust. Efter livets kortaste flygtur – mindre än tre minuter – landar oss någon kilometer österut, närmare fältstationen.

Livet på fältstationen - 25 juni

Börjar morgonen tillsammans skjutträning.

Coats island är enstaka från dem kanadensiska fältstationerna inom Arktis tillsammans flest isbjörnsmöten. oss bär ständigt vapen – hagelgevär tillsammans med fem slugpatroner inom magasinet samt lika många inom fickan. varenda förflyttningar rapporteras tillsammans med komradio mot kollegorna. Vapenhanteringen känns märklig samt osäker inom början, dock blir mot enstaka vana.

Runt dem två stugorna där oss sover samt äter finns sjutrådigt elstängsel.

Vi bor inom enstaka lätt stuga, sju personer inom våningssängar. Väggarna består från enkla spånskivor samt detta finns ingen uppvärmning alternativt isolering. Skönt tillsammans med ett sovsäck såsom är graderad ner mot grader!

inom enstaka ytterligare stuga finns kök samt matplats. oss är välförsedda tillsammans föda, konserver, torrvaror samt enstaka sektion mejerivaror för drygt   kr äger flugits in inom början från säsongen.

Sjösättning - 27 juni

Vi blåser upp gummibåten. fyller år på olja inom båtmotorn.

Kopplar upp oss tillsammans ett Starlink-antenn, ansluten mot enstaka bensingenerator, för för att kommunicera tillsammans vår segeldrönare. Allt verkar fungera!? oss släpar ner båten mot stranden, drar på oss överlevnadsdräkter, paddlar oss ut inom detta lugna dock ganska isfyllda vattnet.

Båtmotorn startar!

Kryssar oss mellan isflak samt tillsammans med uppsikt för isbjörnar samt valrossar, ut inom viken. en stort drivisbälte hindrar oss för för att släppa drönaren noggrann nära stranden – oss kör mot fågelbergen. Svärmar från spetsbergsgrisslor flyger mot samt över oss, simmar tätt in mot båten, dyker ibland från ytan ner beneath vattnet, varenda samtidigt, såsom på enstaka given signal.

Vi släpper drönaren tillsammans enstaka klass norrut – ut från nation – ut mot detta ännu okända.

Åter inom nation kollar oss position, riktning, samt dem uppgifter liksom plats tionde 60 sekunder skickas från drönarens satellitkommunikation.

Allt ser ut för att fungera! massiv lättnad – samt massiv spänning inom dem information såsom från samt tillsammans med idag strömmar in. Vattentemperaturen varierar mellan samt grader, ej noggrann några badtemperaturer.

En sann nagelbitare - 29 juni

Datainsamlingen kommer för att pågå några veckor, tillsammans med transekter inom enstaka solfjäder ut från fågelkolonin.

Vi seglar idag inom nordvästlig riktning medan vinden är från sydväst, vilket allmänt bör artikel gynnsamma förhållanden.

dock plötsligt händer något. Drönaren viker från samt börjar driva inom sydvästlig riktning, tillsammans vinden.

Sensorerna på seglen tyder också på för att något ej stämmer – seglet slår fram samt åter samt rodret verkar ej äga ett möjlighet för att avvärja.

Det fanns beneath länsstyrelsens sysselsättning tillsammans med för att fånga den invasiva arten kanadaröding liksom rekordfisken fastnade inom nätet.

Drönaren reagerar ej på kommandon utan driver tillsammans stadig hastighet samt fel håll. detta är för långt ut för för att ge sig ut tillsammans med gummibåten inom dessa förhållanden, samt för långt ut för för att titta något inom kikaren.

I horisonten får oss ett tecken från vad vilket troligtvis pågår.

en enormt isflak, flera kilometer långt, driver tillsammans vinden. Förmodligen sitter vår drönare fast, samt är fast på väg ut inom okända en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Efter fyra timmars nagelbitande tar sig drönaren på något sätt loss samt tar upp kursen mot nordväst igen. Närmaste veckan reducerar havsisen snabbt, samt inom mitten från juli är detta bara enstaka små isflak synliga från ön.

Utflykt tillsammans isbjörnsmöte - 1 juli

Så länge drönaren seglar runt samt samlar uppgifter är kapabel oss passa på för att utforska ön.

Coats island är nästan dubbelt så massiv likt Gotland dock för närvarande obebodd. Den besöks regelbundet från jägare från detta hundra kilometer norrut belägna samhället Salliq (Coral harbour). På Coats island kunna man jaga såväl valross vilket isbjörn, dock framförallt vildren.

Syftet tillsammans märkningen existerar för att kartlägga hur den invasiva kanadarödingen rör sig inom sjöarna samt hitta deras lekplatser.

Fram mot talet bodde enstaka numera utdöd kvist från Inuit-befolkningen, Sadlermiut, här samt på den närbelägna Shugliaq (Southampton island).

Vi går eller reser över ön samt ser spår från boplatser samt gravar. Söder ifall Cape Pembroke närmar oss oss enstaka massiv valrosskoloni.

dock oss ser också färska isbjörnsspår inom snön samt inom sanden.

Sveper tillsammans med kikaren längs enstaka bergssida samt där ligger den – på rygg – lekfullt rullande runt inom snön. Avståndet är omkring trehundra meter – samt detta är så många känslor på identisk gång, rädsla, upphetsning, triumf, vördnad, spänning.

oss tar några bilder samt viker från – angående oss ägde fortsatt framåt ägde oss gått rakt på den. detta verkade ej såsom den någonsin fick ögonkontakt på oss, oss håller den beneath uppsikt den närmaste timmen när oss avlägsnar oss från området.

Studier från spetssillgrisslor - 4 juli

Medan oss jobbar tillsammans drönaren studera våra kollegor fåglarna inom klipporna.

Spetsbergsgrisslorna ligger för tillfället på ägg såsom förväntas börja kläckas angående någon sju dagar.

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult äger snabbt etablerat sig inom Östersjön.

Vissa fåglar besitter beneath vintern haft ljusmätare liksom noterat plats dem befunnit sig. andra förses tillsammans GPS-mätare liksom detaljerat förmå förklara plats dem flyger samt finner föda beneath häckningsperioden. Från specialbyggda gömslen, nästan hängande ut från klippavsatserna, kontrolleras dagligen en antal hundra fåglar.

Ringmärkningar från tidigare år avläses för för att exempelvis beräkna deras överlevnad, samt analysera trohet mot sin klipphylla samt sin partner.

Spetsbergsgrisslan, samt den närbesläktade sillgrisslan, såsom oss själva studera på Stora Karlsö utanför Gotland, tillhör dem maximalt studerade havsfågelarterna inom världen.

Genom för att använda jämförbara metoder kunna vetenskapsman världen över använda grisslorna såsom temperaturmätare på tillståndet inom haven.

Kalibrering från ekolodet - 6 juli

Drönaren äga varit ute en par veckor.

Här ifall veckan kom meddelandet för att Sportfiskarna godkänt Hans Peltonens fantastiska kanadaröding vid 14 gram vilket svenskt rekord.

Förutom detaljerade väderdata, vattentemperatur samt salthalt besitter den tillsammans med en ekolod mätt mängden vattenlevande djur nere inom vattenmassan. inom södra Östersjön, där oss normalt arbetar, är detta syrebrist beneath sjuttio meters djup, så ingen vattendjur är kapabel simma djupare än så.

Här vet oss ej noggrant hur djupt detta är – dock spetsbergsgrisslorna dyker ofta djupare än hundra meter – samt oss registrerar därför information ner mot hundrafemtio meters djup. Varannan kort tid skickar ekolodet enstaka högfrekvent meddelande, vars eko förmå tolkas för för att bestämma mängder från både vattendjur samt plankton.

dock för för att få korrekta information måste ekolodet kalibreras – ett speciell procedur vilket kräver noggranna förberedelser.

Vi besitter seglat in drönaren mot landremsa vid havet, samt bogserat ut den mot ett ställe nära fågelberget.


  • vad  existerar den invasiva fisken  inom kanada

  • Förankrade tillsammans ett förtöjningslina inom fören samt en ankare inom aktern ansluter oss drönarens ekolod mot enstaka datamaskin. oss sänker sedan ner enstaka mm massiv tungstenskula tillsammans med sex meter rakt beneath ekolodet, samt sätter inom gång. Genom för att mäta styrka på träffarna är kapabel oss sedan artikel säkra på för att oss får riktiga värden när oss bedömer mängden vattenlevande djur från våra uppgifter.

    Tobisgrisslor, den maximalt nordligt utbredda från samtliga världens havsfåglar, simmar runt kring båten. för tillfället ökar vinden fast samt förankringslinorna spänns alltmer. dock efter ett halvtimme är oss klara, samt kunna skicka ut drönaren igen på nästa datainsamlingsäventyr.

    Dags för hemfärd - 12 juli

    Det börjar bli dags för att packa ihop för för att ge oss från.

    På drygt två veckor besitter ön skiftat karaktär – från vårvinter mot sommar.

    Svenska vetenskapsman ”seglar” efter fisken inom Hudson Bay. dem stora havsfågelkolonierna inom norra Hudson Bay avslöjar för att detta finns gott ifall vattenlevande djur beneath vattenytan.

    Mängden smältvatten inom bäckarna besitter minskat, havsisen är nästan helt borta, samt på hedarna blommar miljontals hjortronblommor. När bären är mogna är väl långt härifrån.

    Vi skulle flugit igår dock vindar på upp mot 25 m/s gjorde för att planet från Iqaluit ej ens gjorde en försök.

    för tillfället ser detta tillsammans med lovande ut samt oss gör våra sista insatser – märker upp utrustning likt bör åter mot landet, packar, samt plockar ihop. Kring halv två hörs en surrande ljud samt flygplanet dyker upp, drar enstaka lov över stranden samt landar sedan resolut inom strandgruset.

    Vi flyger på en tusen fots höjd rakt norrut mot Salliq för tankning, samt sedan ytterligare två samt ett halv 60 minuter mot Iqaluit.

    Med ytterligare höga samt stormaskiga nät såsom placerats inom den djupaste delen från stort insjövatten besitter Länsstyrelsen inom Jämtland lyckats komma åt kanadarödingen.

    Medan drönaren fortsätter köra en par veckor mot, kontrollerad via satellit från landet, är oss plötsligt inom en gradigt huvudstad i kanada, samt mindre än en dygn senare åter inom Sverige.

    Torrsättning på distans - 24 juli

    Förhållandena är goda. bris samt tidvattenströmmar möjliggör optimal segling in mot stranden på nordöstra Coats island.

    oss kommunicerar tillsammans med fältteamet via satellittelefon, samt styr plats tidsperiod upp drönaren på stranden, en par hundra meter väster ifall fågelkolonin.

    Drönaren lyfts upp på ett fyrhjuling samt ställs inom strandskjulet inom väntan på nästa luftfart mot Iqaluit.

    Analyser pågår!

    - 4 Oktober

    Tidigt inom oktober flyger lådan tillsammans med drönaren, övrig utrustning samt varenda information igen mot Sverige.

    Nu beneath hösten påbörjas analysarbetet såsom för första gången bör klarlägga fiskmängderna inom norra Hudson Bay, samt koppla samman havsfåglarnas födosök tillsammans med detta dynamiska samt föränderliga Arktiska havsekosystemet.

    En första titt på information visar på spännande mönster – vissa områden tillsammans med stora fiskstim (ljusgröna områden inom bilden, klicka på länken ovan), på andra håll nästan tomt vätska.

    sidled tillsammans analyserna är planerna för nästa års fältsäsong inom Hudson Bay redan igång. Preliminärt kommer oss då för att arbeta kring Digges island, enstaka från världens största kolonier från spetsbergsgrissla, tillsammans flera hundratusen par.

    /Joakim Eriksson (t.v.) samt Jonas Hentati Sundberg (t.h.)

    Text: Jonas Hentati Sundberg 
    Foto: Jonas Hentati Sundberg samt Joacim Eriksson

    Till Vårt SLU