Regalskepp förliste 1676 under skånska kriget

Kronan, även kallad Stora Kronan,^[1] plats en regalskepp inom den svenska Kungliga flottan. Fartyget byggd vid Stockholms skeppsgård vid Skeppsholmen inom huvudstaden beneath ledning från den engelske skeppsbyggmästaren Francis Sheldon, samt sjösattes den 31 juli 1668.

Då Kronan byggdes plats denna en från världens största krigsfartyg, tillsammans ett bestyckning bestående från 105 kanoner från olika storlekar uppställda vid tre batteridäck.

Efter bara några års position samt numeriskt värde stöt mot danska samt nederländska flottor förliste denna beneath slaget nära Ölands södra udde den 1 juni 1676; detta orsakat från för att skeppet kantrade inom ett alltför rak gir.

nära kantringen antändes krutförrådet såsom nedsänkt förut inom skeppet, varvid huvuddelen från förskeppet sprängdes försvunnen vid styrbordssidan. ovan 800 man dog då Kronan sjönk samt tillsammans med inom djupet följde även en stort antal kanoner, värdefull utrustning, privata ägodelar samt stora summor valuta inom struktur från krigskassor.

Förlusten från Kronan blev en svårt stöt på grund av landet beneath skånska kriget. Förutom för att denna fanns flottans största samt tyngst beväpnade skepp fanns denna även enstaka betydelsefull tecken till kungamakten. nära hennes förlisning dog förutom nästan 10 andel från den svenska flottans aktiva manskap även flottans överbefälhavare, generalamiralen Lorentz Creutz, samt enstaka rad höga officerare, däribland flottans inflytelserik medicinska expertis.

eftersom slaget nära Öland samt föregående sjötåg ägde slutat inom nederlag utredde 1676–1677 ett kommission ifall något ledare kunde klandras på grund av flottans motgångar. ingen dömdes, dock Creutz kom för att erhålla bära ett massiv sektion från skulden mot förlisningen då denne saknade kunskap från sjökrig. Senare undersökning besitter dock varit mer försiktig tillsammans för att enbart klandra Creutz; istället äger man pekat vid den allmänt dåliga organisationen inom flottan samt den dåtida bristen vid erfarna samt kompetenta officer.

Anledningen plats för att adliga sjöbefäl prioriterades före dem ofrälse trots för att dem sistnämnda, liksom inom regel tillhörde handelsflottan, ägde större skeppsvana samt sjökunskap.

Kronan återfanns 1980 från en dykarlag beneath ledning från Anders Franzén, vrakforskaren liksom vid 1950-talet även ägde upptäckt Vasa.

Därefter besitter man årligen gjort dykningar på grund av för att kartlägga vrakplatsen samt bärga objekt samt näst Vasa äger Kronan blivit en från Östersjöns maximalt uppmärksammade vrakfynd. Hittills äger ovan 30 000 objekt tagits upp samt konserverats samt flera besitter ställts ut, framförallt vid Kalmar läns museum såsom idag besitter ansvaret på grund av dem arkeologiska utgrävningarna samt Kronans permanenta utställning.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

År 1660 nådde land kulmen såsom europeisk militärmakt. inom kriget mot land 1657–1658 ägde Karl X Gustav genom en vågat järnvägsfordon ovan Lilla samt Stora Bält marscherat rakt in inom Danmarks hjärta, inom avsikt för att erövra land samt ett gång till samtliga utföra sig kvitt enstaka besvärlig fiende, samt möjligen behärska ta ovan den lukrativa Öresundstullen.

Tilltaget ägde dock hotat andra stormakters nyfikenhet från för att hålla Östersjöns regementen splittrade; ingen plats intresserad från för att låta land helt dominera Östersjön. England samt Nederländerna gick därför inom förbund tillsammans land. Karl X Gustavs försök för att helt erövra land misslyckades; land fick dock inom freden inom Roskilde dem östdanska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Blekinge, Halland samt Skåne samt Bohuslän.

tillsammans med läka nuvarande land i norden inom svensk ägo samt besittningar inom Baltikum samt Pommern ägde land blivit den ledande stormakten inom Östersjön.^[2]

I start från 1670-talet plats den svenska förmyndarregeringen präglad från utbredd svaghet, dock bland annat rikskanslerMagnus Gabriel dem la Gardie argumenterade på grund av för att stärka banden tillsammans land i västeuropa, vilket resulterade inom en fransk-svenskt traktat 1672.

identisk kalenderår anföll land i västeuropa Nederländerna, vilket skapade ökad diplomatisk bekymmer. inom april 1674 lade den franska ambassadören fram en förslag mot land för att öka dem svenska trupperna inom Pommern mot 22 000 man, inom utbyte mot kraftigt höjd monetär ersättning.^[3]

Det svenska läget fanns svårt, man plats pressad från land i västeuropa för att vandra in inom Brandenburg samt inom månad 1674 gick Carl Gustaf Wrangel mot angrepp.

Ännu ägde kriget ej börjat vid allvar, dock en halvår senare förklarade Nederländerna konflikt. identisk kalendermånad led landet en nederlag nära Fehrbellin, vilket militärt möjligen ej ägde därför massiv innebörd, dock såsom ledde mot enstaka avgörande prestigeförlust. 2 september 1675 kom den danska krigsförklaringen samt inom slutet från juni året efter landsteg enstaka dansk armé inom Skåne.

enstaka kraftfull flotta fanns viktig till för att försvara svenska intressen.^[4]

Flottornas expansion

[redigera | redigera wikitext]

Från 1650-talet pågick enstaka förändring från dem europeiska staternas örlogsflottor. Tidigare ägde sjöstridstaktik främst inneburit för att skepp stred mot varandra individuellt alternativt inom mindre grupper inom detta såsom kallats melée-taktiken.

inom detta inledande stora kriget mellan England samt Nederländerna vid 1650-talet började man förbättra den sålunda kallade linjetaktiken, var flottstyrkor stred inom ett sammanhängande rät linje, på grund av mot akter, tillsammans befälhavaren inom mitten på grund av för att behärska granska sina styrkor. Tidigare ägde avgörandet inom sjöstrid varit fokuserat vid för att erövra motståndarens skepp inom äntringsstrider, dock beneath andra halvan från 1600-talet lades större vikt nära för att tillsammans med överlägsen eldkraft sänka fientligt inställda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig alternativt ett fåtal dem för att ge upp.

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) fanns en svenskt örlogsfartyg liksom kantrade, exploderade samt sjönk beneath slaget nära Öland den 1 juni 1676.

Den primära uppgiften till befälhavare blev för att hålla ihop sin personlig linje samtidigt vilket man försökte splittra motståndarens, sålunda för att man kunde koncentrera sina styrkor mot ett viss sektion från fiendens styrkor. Denna plan utvecklades samt förfinades beneath inledande hälften från 1700-talet samt kom sedan för att artikel totalt ledande inom marin krigföring ända mot inledande världskriget.^[5]

Den nya taktiken gynnade många stora skepp likt kunde segla stabilt samt hålla sin område inom linje även inom hård strid.

Linjetaktiken hängde även samman tillsammans enstaka generell tillväxt mot samhällets ökade disciplinering samt mäktiga centralstaters krav vid stående flottor ledda från yrkesofficerare. Kriget underkastades inom allt högre grad enstaka striktare arrangemang. Stridsformationer blev mer standardiserade samt skulle helst efterleva matematiskt uträknade idealmodeller.

Statsmaktens ökade inflytande vid bekostnad från enskilda godsägare innebar för att man skapade allt större arméer samt flottor, samt inom slutet från 1660-talet pågick även inom land en grundlig skeppsbyggnadsprogram.^[6]

Konstruktion

[redigera | redigera wikitext]

Kronan fanns en från tidens tyngst bestyckade krigsskepp, ett tredäckare tillsammans 105 kanoner.

denna ägde tre däck tillsammans kanonportar längs tillsammans med kurera skeppet (batteridäck). Förutom batteridäcken ägde skeppet sju nivåer fördelat vid sex däck. längst bort ner noggrann ovanför kölen plats hålskeppet. Ovanför detta samt ännu beneath vattenlinjen fanns trossdäcket, vilket noggrann såsom hålskeppet plats en förrådsutrymme. Sedan kom numeriskt värde helt täckta batteridäck samt ytterligare en tredjeplats såsom plats mot ungefär hälften öppet inom mitten från fartyget dock övertäckt tillsammans med en däck inom fören samt numeriskt värde inom aktern.^[7]

Första hälften från 1600-talet ägde man byggt skepp i enlighet med detta holländska sättet, tillsammans enstaka flat samt rektangulär botten vilket gav relativt litet intensiv.

detta fanns anpassat till dem grunda nederländska kusterna samt möjliggjorde snabbare skeppsbygge samt mindre skepp än andra byggsätt. Nackdelen plats för att skeppen ägde ett relativt enkel konstruktion samt fanns något instabila inom upphöjd vattendrag, något vilket lämpade sig uselt till örlogsfartyg.

Kronans skrov byggdes alltså efter detta engelska byggsättet, tillsammans en rundare midskepp samt större intensiv. Aktern smalnade idag från skarpare beneath vattenlinjen inom stället på grund av för att artikel platt, något vilket minskade vattenmotståndet.^[8]

Kronans deplacement, skeppets vikt beräknat vid hur många vätska detta pressade undan, existerar ej precist känt eftersom man saknar tillräckligt exakta mått, dock äger beräknats mot ungefär 2 300 ton.

Sett mot antalet kanoner Kronan fanns försedd tillsammans plats detta relativt lite. detta fanns ursprunglig beneath andra halvan från 1600-talet likt man inom Europa ägde börjat bygga tredäckare inom större utsträckning samt man plats kvar inne inom enstaka experimentperiod. Både engelska samt franska tredäckare fanns kända till för att artikel instabila eftersom man byggde dem höga, smala samt utrustade dem tillsammans till flera kanoner.

Avståndet mellan dem lägsta kanonportarna samt vattenlinjen kunde därför bli många lågt. Blåste detta hårt nära ett drabbning fanns man tvungen för att stänga dem lägsta portarna samt kunde då heller ej nyttja sina tyngsta kanoner. beneath 1700-talet började man bygga skepp tillsammans med identisk antal kanoner likt Kronan större samt tyngre; dem nedsänkt då vid 3000 mot 5000 ton vilket gjorde dessa modernare skepp stabilare.

då Kronan byggdes fanns denna bland dem tre alternativt fyra största fartygen inom världen, dock eftersom trenden för att bygga större tilltog nedsänkt denna vid ungefär enstaka delad sjundeplats nära förlisningen.^[9]

Bestyckning

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den officiella bestyckningsplanen skulle Kronan förses med utrustning tillsammans 124–126 kanoner; 34–36 kanoner vid vart samt en från batteridäcken samt ytterligare 18 inom dem övre däcken samt inom skansen (fören) samt akterkastellet.

Kanonerna klassades efter hur tunga kanonkulor dem sköt samt varierade ifrån 3 pund (1,3 kg) mot 36 pund (15,3 kg) medan själva kanonerna vägde ifrån några hundra kilo upp mot fyra ton. såsom brukligt placerades dem tyngsta kanonerna längst bort ner samt dem enklare ovanför, från stabilitetsskäl. Skeppets verkliga slagkraft kom ifrån 30- samt 36-pundarna vid nedre batteridäck vilket kunde tillfoga massiv skada vid längre avstånd än detta övriga artilleriet.

enstaka massiv sektion från dem mindre kanonerna vid beneath 18 pund plats huvudsakligen avsedda till för att skada motståndarens besättning snarare än fiendeskeppet.

Idag anses detta dock sannolikt för att antalet kanoner plats lägre än vilket dokumenten ifrån 1670-talet anger. Antalet kanoner såsom föreskrevs inom officiella planer plats nära den tiden regelmässigt högre än detta antal kanoner liksom faktiskt fanns för att tillgå.

Bestyckningsplaner anses inom allmänhet äga varit teoretiska alternativt idealfall samt efterlevdes sällan inom verkligheten, antingen från bristande vid vapen alternativt till för att detta visade sig opraktiskt. Särskilt dem tyngre 36- samt 30-pundskanonerna fanns detta bristande vid samt ofta ersattes dem tillsammans med enklare pjäser. tillsammans med utgångspunkt till hur flera kanoner såsom bärgades ifrån Kronan vid 1680-talet (se "Kronan likt vrak") samt beneath utgrävningarna efter 1980 antar man för att antalet kanoner uppgick mot ungefär 105.

Detta stämmer även tillsammans med beräkningar från hur flera kanoner liksom faktiskt fick område vid varenda däck samt tillsammans antalet kanonportar.^[10]

Man ägde även olika typer från ammunition beroende vid vad man skulle beskjuta: vanliga kanonkulor mot skrov; kedje-, stång- samt piklod på grund av för att skada rigg; samt skråkappor, träbehållare fulla tillsammans kulor alternativt järnfragment vilket fungerade liksom stora hagelgevär.

till äntringsstrider förde man även tillsammans med sig 130 musköter samt 80 pistoler tillsammans lunt- alternativt flintlås.

Regalskeppet Kronan plats en från världens största krigsskepp, tillsammans enstaka besättning vid 842 man då detta förliste inom enstaka sjöstrid beneath detta skånska kriget.

på grund av närstrid fanns 250 pikar, 200 mindre handyxor samt 180 svärd.^[11] inom utgrävningarna äger man även hittat exemplar från grovkalibriga hakebössor, en vapen tillsammans stort eldrör såsom fanns försedd tillsammans ett hake undertill. tillsammans den hakade man fast vapnet inom relingen till för att låta den ta rekylen ifrån den stora laddningen.

ett från hakebössorna vilket återfunnits fanns laddad tillsammans ett små skråkappa tillsammans med 20 blykulor vilket skulle användas till för att rensa däcken före äntring.^[12]

Utsmyckning

[redigera | redigera wikitext]

En påkostad utsmyckning plats vid 1660-talet ännu enstaka betydelsefull sektion från en skepps karaktär, även angående betydelsen ägde börjat minska sedan mitten vid seklet mot förmån till mer praktiska specifikation.

detta fanns kvar centralt för att framhäva den absoluta monarkens auktoritet samt militära auktoritet samt för att visa upp skeppet såsom en praktbygge. Jost Schütz fanns den liksom plats ansvarig till bildhuggeriet nära amiralitetet beneath all 1660-talet samt ägde varit verksam sedan 1630-talet. detta finns inga direkta avbildningar från hur Kronans utsmyckning såg ut, dock den fanns såsom brukligt maximalt påkostad vid akterspegeln.

detta finns numeriskt värde avbildningar från Kronan, just ifrån aktern, gjorda flera kalenderår senare från danska konstnärer på grund av för att reol dem danska sjösegrarna ovan land. Claus Møinichens konstverk vid Frederiksborgs slott ifrån 1686 visar ett akter vilket domineras från numeriskt värde lejon vilket håller upp enstaka massiv kungakrona.

Bakgrunden existerar azurblå tillsammans skulpturer samt ornament inom guld. Konsthistorikern Hans Soop vilket tidigare studerat Vasas bildspråk, framhäver för att Møinichen är kapabel äga överdrivit skeppets storlek samt beskriver detta vilket för att "[m]an tycker sig nästan stå inför en franskt linjeskepp ifrån seklets slut".^[13] ett vävd tapet vid Rosenborgs slott avbildar Kronan såsom enstaka tvådäckare, samt denna plats domineras akterspegeln ännu tydligare från kungakronan.

Arkeologer besitter ej hittat tillräckligt från Kronans skulpturer till för att erhålla enstaka helhetsuppfattning ifall hur denna plats dekorerad. dem maskaroner samt putti vilket äger bärgats hittills visar vid "utsmyckningens höga konstnärliga standard samt detta fulländade artisteriet inom materialbehandlingen".^[14] enstaka större staty vilket föreställer ett krigare uppvisar massiv hantverksskicklighet, den hittades beneath dyksäsongen 1987.

Konsthistorikern Hans Soop äger beskrivit den existera försedd tillsammans med "pregnant snidade anletsdrag, massiv mustasch samt långt, svallande kalufs beneath ett plymförsedd hjälm" samt "i typisk härskarpose, tillsammans motsats till vänster grabb inom sidan samt tillsammans benen inom klassisk kontrapostställning ... vid känt barockmanér existerar denne försedd tillsammans med en väl tilltaget magomfång, nära denna tidsperiod indikator vid upphöjd samhällsställning samt effekt [och] enstaka markant profil tillsammans kraftigt markerad näsa".

detta äger föreslagits för att skulpturen föreställer Karl XI egen, dock eftersom man ej vet vilka skulpturer såsom omgav ornamentet kunna man ej att fatta beslut eller bestämma något detta tillsammans med säkerhet.^[15]

• Ritning vid akterspegeln mot skeppet Kronan från Francis Sheldon, 1660.

• Kronan, galleriritning från Francis Sheldon, 1660.

• Kronan, gallionsritning från Francis Sheldon, 1660

Byggnation

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1660-talet beslutades ifall ett upprustning från flottan samt ersättare på grund av en antal större skepp liksom började bli gamla.

Man behövde även en nytt flaggskepp likt skulle ersätta den gamla Kronan ifrån 1632 vilket idag blivit ålderstigen. dem enorma mängder timmer liksom behövdes mot detta nya amiralsskeppet började huggas vintern 1664–1665. Historikern Kurt Lundgren äger uppskattat för att detta gick åt 7–10 hektar ekskog, bestående från minimalt hundraåriga växt, på grund av själva skrovet samt en antal stora tallar till mästare samt bogspröt.

Kronanskölsträckning påbörjades inom oktober 1665 dock detta dröjde mot 31 juli 1668 innan denna kunde sjösättas. Den engelske byggmästaren Francis Sheldon ansvarade till Kronans tillblivelse dock han fanns nära flera tillfällen inom konflikt tillsammans med amiralitetet. Ledningen på grund av flottan klagade vid för att denne drog ut vid tiden samt för att han ägnade sig åt privata arbete, bland annat enstaka grundlig export från masttimmer mot England.

Sheldon egen klagade vid konstanta förseningar samt bristande vid valuta. då skeppet sjösattes således visade detta sig för att stapelbädden plats till små samt kölens aktre sektion bröts från. då Sheldon fick frågan angående skeppet ägde skadats blev svaret för att detta kunde lagas, dock den långa period vilket timret legat samt torkat ansågs artikel en större problem.^[18] Konflikten mellan amiralitetet samt Sheldon fortsatte beneath flera tid framöver samt bidrog mot för att försena skeppets slutförandet av något arbete eller projekt.

dem sista skulpturerna avslutades inledningsvis 1669 samt ej förrän 1672 plats skeppet riggat, tacklat samt bestyckat. inledande gången skeppet användes fanns då man firade Karl XI:s inträde såsom vuxen regent inom månad 1672.

Besättning

[redigera | redigera wikitext]

Som en från tidens största skepp ägde Kronan även ett massiv besättning.

då denna sjönk fanns ungefär 850 personer ombord, varav cirka 500 fanns sjöfolk samt 350 soldater. Kronanprojektet besitter liknat skeppet tillsammans med storleken vid enstaka medelstor svensk tätort inom slutet från 1600-talet samt beskrivit detta existera en "samhälle inom miniatyr". Ombord fanns representanter på grund av såväl under- liksom överklass.

Kvinnor tilläts vistas vid flottans skepp, dock bara sålunda länge man befann sig inom Stockholms skärgård; innan krigstågen nådde öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig plats dem tvungna för att vandra iland. vid Kronan, liksom en mindre flytande samhälle, speglades även inom förhållningen mellan detta civila samt detta militära, var samtliga inom besättningen klädde sig civilt samt saknade enhetliga uniformer.^[20] Skillnaden plats istället ståndsmässig, adliga officerare klädde sig inom praktfulla samt påkostade kläder.^[21] detta enda undantaget fanns soldaterna liksom tillhörde Västerbottens regemente.

vid 1670-talet ägde dem troligen hunnit bli utrustade tillsammans dem inledande karolinska uniformerna inom blått samt vitt. Besättningen blev inom vissa fall tilldelad textilier alternativt material mot för att sy "båtmansklädning" liksom gjorde för att dem inom viss mån skilde sig ifrån vanliga allmogekläder. Officerarna ägde enstaka massiv uppsättning kostsam samt fina textilier tillsammans sig ombord, dock detta existerar oklart inom vilken utsträckning dem användes mot vardags.

Eventuellt användes något enklare plagg från hållbarare samt bekvämare material vilket fanns mer praktiska mot sjöss.^[22]

Rekrytering från manskapet skedde genom tvångsutskrivning samt från detta tidiga indelningsverket. Båtsmän samt bösseskyttar (sjömän samt artillerister) blev tagna ifrån båtsmanshåll, administrativa enheter längs landremsa vid havet liksom fick pålagt för att förse flottan tillsammans med ett man till tjänstgöring.

Soldaterna vid skeppen kom ifrån motsvarande knekthåll alternativt rotehåll ifrån inlandet. Officerarna fanns ofta adliga alternativt ur samhällets övre skikt samt avlönades genom indelningsverket alternativt genom avkastningen ifrån särskilda landområden avsatta till ändamålet.^[23] detta existerar även möjligt för att dem högre officerarna vilket fanns ta hand om ifall för att upprätthålla sin ståndsmässighet, samt vilket plats vana nära detta ifrån nation, tog tillsammans sig sina personliga tjänare ombord.

enstaka värdefull ytterplagg inom rött kläde liksom hittades vid ett man vilket dog vid skeppet kunna äga tillhört ett från dessa tjänare.^[24]

Utbildning samt övning fanns inom regel eftersatta områden denna tidsperiod inom jämförelse tillsammans med vilket likt torde varit behövligt. Sjömakter likt England samt Spanien uppövade kompetens samt skicklighet genom långvariga sjöexpeditioner, medan man inom Östersjön endast kunde nyttja halva året till örlogsflottans seglationstid.

pansar samt sjötid till besättningar fanns kostsamt samt eftersattes regelmässigt, följden blev därför konstanta bekymmer tillsammans med den materiella komforten, likväl vilket besättningarnas utbildning.^{[källa behövs]}

Tjänstgöring

[redigera | redigera wikitext]

Efter den svenska förlusten nära slaget nära Fehrbellin 18 juni 1675 behövdes flottan på grund av för att undsätta dem svenska besittningarna inom Pommern.

Den svenska flottan fanns massiv tillsammans en flertal stora fartyg: Svärdet vid 1800 ton, Äpplet samt Nyckeln vid cirka 1400 ton samt detta enorma Kronan. Sammanlagt ägde man närmare 28 stora samt medelstora linjeskepp samt nästan lika flera mindre örlogsfartyg. Försörjningen plats däremot bristfällig, man ägde erhålla erfarna högre officerare samt sammanhållningen fanns dålig.

Danskarna beskrev hånfullt detta svenska manskapet likt "bonddrängar doppade inom saltvatten".^[25] Flottan gav sig ut mot sjöss beneath amiral Gustaf Otto Stenbock beneath hösten 1675, dock kom ej längre än mot Karlsöarna utanför Gotland. Vädret plats ovanligt uselt, tillsammans låga temperaturer samt hårda vindar. Skeppen plats svåra för att värma upp, besättningen fanns illa klädd samt snart insjuknande stora delar från manskapet.

Provianten började sina samt efter för att Kronan tappat bort eller missat en bogankare bestämde sig Stenbock till för att vända tillbaka mot Dalarö samt undsättningen från dem tyska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden uteblev. monark Karl reagerade starkt samt ansåg för att Stenbocks personligen dryckesställe ansvar till misslyckandet samt fick ett personlig räkning vid ovan 100.000 daler silvermynt, sparken fick denne också.^[26]

Läget inom Pommern förvärrades beneath vintern samt flottan, tillsammans tillsammans Kronan, beordrades ut inom mot havs inom en desperat försök för att undsätta dem ansträngda svenska styrkorna inom dem nordtyska områdena.

Vintern 1675-76 plats dock ovanligt kall tillsammans stora istäcken vid Östersjön. då flottan, idag beneath den erfarne amiralen Claas Uggla, kom mot Dalarö den 23 januari plats man instängd från fryst vatten. Riksrådet Erik Lindschöld ägde dock anslutits mot företaget från kungen, samt kom vid idén för att såga ut flottan mot havs.

tillsammans med hjälp från flera hundra rekryterade bönder började man skära upp enstaka ränna mot flottstationen ute nära Älvsnabben, ovan numeriskt värde mil därifrån. inledningsvis 14 månad plats man framme, dock upptäckte då för att även havet utanför plats fruset. Efter ett storm liksom började erhålla isen för att skruva pressades lastskeppet Leoparden sönder samt sjönk.

enstaka dansk styrka ägde även hunnit segla upp längs landremsa vid havet samt nedsänkt utanför vid detta öppna havet. Efter för att vädret blivit ännu kallare fanns läget utan hopp samt även den entusiastiske Lindschöld gav upp.^[27] Redan inom mars 1676 seglade enstaka dansk flotta vid 20 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig beneath ledning från amiral Niels Juel samt 29 april landsteg hans styrkor vid Gotland, liksom snabbt kapitulerade.

Den svenska flottan beordrades ut den 4 femte månaden i året, dock möttes från svåra vindförhållanden samt blev försenad mot den 19 femte månaden i året. Juel ägde då redan lämnat Visby samt seglat mot Bornholm på grund av för att förenas tillsammans ett mindre dansk-nederländsk styrka liksom började kryssa mellan Skåne samt ön Rügen till för att förhindra svenska förstärkningar för att nå Pommern.^[28] Den 25 samt 26 femte månaden i året drabbade dem numeriskt värde flottorna samman mellan Bornholm samt Rügen.

Trots för att den svenska flottan fanns numerärt överlägsen lyckades man ej tillfoga fienden några förluster utan förlorade istället ett brännare samt en mindre ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Slaget visade vid enstaka seriös bristande vid samordning samt förtroendet mellan generalamiral Lorentz Creutz samt hans underordnade fanns lågt.^[29]

Efter sammanstötningen ankrade flottan nära Trelleborg var monark Karl väntade tillsammans nya beställning ifall för att man skulle återta Gotland.

Man skulle även undvika strid mot sjöss tills man fanns inom höjd tillsammans Ölands norra udde på grund av för att försöka slåss inom hemmavatten. då den svenska flottan lämnade Trelleborg 30 femte månaden i året fick den danska flottan snart förbindelse samt började förfölja den svenska styrka. nära detta på denna plats laget ägde danskarna blivit förstärkta från ytterligare ett mindre styrka samt räknade idag sammanlagt 42 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, varav 25 stora alternativt medelstora linjeskepp.

tillsammans förstärkningarna kom även den nya generalamiralen samt nederländaren Cornelis van Tromp, enstaka från samtidens skickligaste sjötaktiker, såsom ägde värvats från Kristian V. dem numeriskt värde flottorna följdes åt norrut samt den 1 juni nådde man Ölands södra udde inom halv storm. Svenskarna, formerade inom linje, försökte hinna före Tromps styrka samt lägga sig mellan dem samt nation till för att ett fåtal lä ifrån stark vind, samt därmed äga en förbättrad utgångsläge på grund av den kommande striden.

dem nederländska samt danska skeppen lyckades dock segla högre upp inom vinden samt knappade dessutom in. Den hårda vinden gick hårt åt riggen vid flera från dem svenska skeppen, samt dryckesställe iväg stänger samt rår, vilket gjorde detta svårt för att hålla samman stridslinjen. vid förmiddag närmade sig dem numeriskt värde flottorna varandra samt fanns snart inom skotthåll.^[30]

Förlisningen

[redigera | redigera wikitext]

Vid tolvtiden vid dagen nordost ifall byn Hulterstad genomförde den svenska flottan något vilket militärhistorikern Ingvar Sjöblom äger beskrivit liksom "en många omdiskuterad manöver".

vid bas från missförstånd samt uselt koordinerad signalering försökte den svenska styrka för att vända samt engagera fienden innan man nådde mot den inom förväg bestämda drabbningsplatsen utanför Ölands norra udde. enstaka hastig vändning plats en riskabelt företag inom hårt meteorologi samt måste förberedas noggrant.^[30]Kronan, likt man visste plats något instabil, girade åt styrbord dock ägde på grund av flera segel hissade samt krängde därför således kraftigt för att denna tog in vätska genom dem öppna kanonportarna.

Man lyckades ej räta upp skeppet samt detta lade sig därför vid sidan tillsammans masterna inom vågrätt läge. Efter ett stund blev krutförrådet inom främre delen från skeppet från någon anledning antänt samt sprängde försvunnen ett massiv sektion från styrbordssidan på grund av angående stormasten. Den kvarvarande akterdelen reste sig upp tillsammans med den avbrutna delen neråt samt sjönk sedan hastigt tillsammans med babordssidan neråt.

då den träffade botten revs enstaka massiv rämna upp längs skeppet likt ytterligare slet sönder konstruktionen.^[31]

Under kantringen tycks disciplin samt social sammanhållning äga kollapsat fullständigt. Kvarlevorna ifrån dem såsom dog vid Kronan visar vid djupa, oläkta skärsår inom kranier, ryggkotor, revben samt andra delar från kroppen.

Vart tionde upphittat överarmsben samt nästan vart femte lårben uppvisar indikator vid traumatiskt våld tillsammans vassa objekt samt inom flera fall rör detta sig ifall en flertal svåra hugg- alternativt skärsår riktade mot identisk lokal. enstaka trygg förklaring mot hur dessa svåra skador uppstått saknas samt inget från vittnesmålen omnämner detta.

Efter endast några års tjänstgöring samt deltagande inom numeriskt värde sjöslag mot danska samt nederländska flottor, förliste Kronan beneath slaget nära Ölands södra udde den 1 juni 1676.

detta finns dock inga såsom helst indikationer vid för att enstaka äntringsstrid ägt lokal före förlisningen samt man anser detta utesluten för att skadorna existerar från den typ såsom är kapabel äga uppstått inom samband tillsammans explosionen inom krutförrådet. Ingvar Sjöblom äger tolkat detta såsom följderna från en "blodigt handgemäng" vilket utbrutit inom samband tillsammans för att männen försökte rädda sig själva samt osteologenEbba Düring för att man inom den desperata kampen till för att ta sig ut tillgrep "alla tillgängliga medel, fysiska liksom psykiska".^[32]

Efter Kronans förlisning fortgick slaget beneath några timmar utan någon vilket helst succé på grund av den svenska sidan.

Förlusten från flaggskeppet ledde mot än mer oordning bland dem svenska leden. detta nya flaggskeppet Svärdet omringades från dem allierade amiralernas ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt sattes inom brand från enstaka nederländsk brännare. Bara 50 från 650 man räddades ifrån detta brinnande vraket, samt bland dem döda fanns även Claas Uggla.

Den svenska flottan flydde sedan beneath oordnade former efter för att äga tappat bort eller missat numeriskt värde från sina högsta befälhavare tillsammans flottans största skepp. Solen gick senare vid bas, Järnvågen, Neptunus samt tre mindre ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig erövrades. Äpplet gick efter slaget vid bas samt sjönk utanför Dalarö.^[33]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Enligt artilleriofficeren, Anders Gyllenspak, överlevde förutom han egen bara 39 personer kantringen samt explosionen: major Johan Clerck, 2 trumpetare, 14 sjöfolk samt 22 soldater, vilket betyder för att ungefär 800 man dog.

Bland dem fanns förutom generalamiralen egen samt en halvdussin officerare ifrån såväl flottan likt armén både amiralitetsläkaren samt flottans apotekare.^[34] i enlighet med officiella handlingar överlevde även numeriskt värde officerare ifrån Västerbottens regemente, kapten Rosenberg samt major Anders Sparrfelt.

Sparrfelt bör äga kastats ovan numeriskt värde ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig från explosionen inom krutdurken samt tackar vare massiv tur landat oskadd inom seglet vid en tredje.^[35] Sammantaget dog nästan 1500 man då Kronan samt Svärdet gick beneath samt dagarna efter slaget flöt hundratals lik iland vid Ölands östra kust.

i enlighet med kyrkoherden inom Långlöts kyrka vid östra Öland "vart inom några dagar upptagne 183 man" såsom begravdes vid Hulterstad samt Stenåsa kyrkogårdar.^[36] Även Lorentz Creutz lekamen blev tagna angående grabb samt begravdes inom Sarvlaks inom Finland.^[37]

Nyheten angående detta svenska misslyckandet nära Bornholm samt fiaskot nära Öland nådde inom ett sju dagar monark Karl, såsom genast beordrade enstaka kommission till för att utreda vad liksom ägde hänt.

Kungen ville testa angående amiral små frukter från växter samt andra gjort sig skyldiga mot feghet alternativt inkompetens. Kungen skrev 13 juni 1676 "att enstaka sektion från våra sjöofficerare sig således lachement [fegt samt slarvigt] förhållit" för att dem "riksens säkerhet, välfärd samt försvar [...] ställt uti den högsta hazard" samt fordrade för att en "så stort crimen strängeligen bör straffas".^[38] Kommissionen började sitt sysselsättning redan 7 juni samt höll vid ända in inom oktober 1676 utan för att någon blev dömd.

Amiral Johan små frukter från växter vid Nyckeln samt amirallöjtnanten Christer Boije, vilket senare gått vid bas tillsammans med Äpplet, fick dock inte någonsin mer officer inom flottan medan Hans Clerck vid Solen blev befordrad från kungen innan kommissionen ens plats avslutad.^[39]

Orsaker mot förlisningen

[redigera | redigera wikitext]

Den direkta anledningen mot för att Kronan förolyckades fanns för att skeppet plats instabilt samt hanterades ovarsamt.

mot skillnad ifrån Vasa nästan 50 kalenderår tidigare fanns seglingsegenskaperna dock ej misslyckade utan skeppet ägde tjänstgjort tillfredsställande inom åratal samt inom betydligt starkare meteorologi. beneath kommissionen förekom även direkta hänvisningar mot Vasa från tygmästaren (artilleriofficeren) Gyllenspak.

han vittnade även ifall för att någon, dock ej Creutz, ägde lättat vid ballasten nära Dalarö inom start från sjötåget samt för att man ej hunnit innehåll vid sina dryckesförråd. Därför ägde skeppet varit mindre intensiv samt således mindre fast än annars.

Varför den svenska styrka frångick den ursprungliga planen för att engagera nära dem således kallade "svenska skären" mellan Landsort samt Ölands norra udde samt istället gjorde ett plötslig vändning utanför Hulterstad existerar ej helt utrett.

i enlighet med Rosenberg samt Gyllenspak ifrån Kronan vände Creutz till för att Uggla signalerat till vändning. Rosenberg menade även för att små frukter från växter vid Nyckeln, chef på grund av den inledande eskadern, ägde påbörjat vändning samt för att Uggla därför såg sig tvungen för att följa efter till för att hålla ihop flottan.

Officerarna Anders Homman samt Olof Norman likt plats överlevande ifrån Svärdet menade istället för att detta bara plats Creutz likt överbefälhavare vilket kunde ta en sådant beslut samt för att Uggla bara följde Kronan då denna vände.

Enligt vittnesmålen ifrån kommissionen vidtogs ej nödvändiga försiktighetsåtgärder då Kronan vände vid bas från motsättningar mellan officerarna.

Rosenberg vittnade även ifall för att amirallöjtnant Arvid Björnram samt major Klas Ankarfjäll öppet trätat både angående hur många segel man skulle föra samt hur nära nation man borde äga gått. Flottans erfarne åldersstyrman Per Gabrielsson skulle i enlighet med Gyllenspak även äga varnat till för att vända inom den hårda stark vind tillsammans öppna kanonportar samt utan för att minska segel, dock utan för att erhålla gehör.

Creutz äger från flera forskare fått skulden på grund av förlisningen samt beskrivits såsom enstaka inkompetent sjöofficer, vilken tillsammans med sin okunskap samt bristande kunskap inom marina problem att diskutera isolerad dryckesställe ansvaret på grund av Kronans snöpliga undergång.^[46] Gunnar Grandin äger föreslagit för att osämjan vid Kronan handlade angående för att man ville utnyttja för att den allierade flottan plats utspridd.

Efter bara några års service samt numeriskt värde stöt mot danska samt nederländska flottor förliste denna beneath slaget nära Ölands södra udde den 1 juni 1676; detta orsakat från för att skeppet kantrade inom ett alltför rak gir.

Creutz samt Björnram ville alltså vända snabbt från taktiska skäl medan Ankarfjäll samt bland annat åldersstyrmannen Per Gabrielsson månade angående fartygets säkerhet. Samtidigt menar Grandin för att många tyder vid för att Creutz är kapabel äga drabbats från något sorts mentalt sammanbrott samt därför fattade en uselt beslut.^[47]

På senare tid besitter enstaka sektion forskare menat för att skuldbördan fanns mer komplicerad samt för att Creutz ej isolerad förmå lastas till katastrofen.

Ingvar Sjöblom samt Lars Ericson Wolke påpekar för att hans befattning snarast kunde jämföras tillsammans med ett verkschef, enstaka administratör liksom ej behövde äga detaljerad vetskap ifall praktiska specifikation — för att behärska vända skeppet beneath hård bris fanns sådant vilket underordnade ansvarade på grund av. Lars Einarsson menar för att Creutz "koleriska samt självsvåldiga natur" troligen spelade ett roll, dock för att detta inom lika höga grad kunna skyllas vid för att manskapet fanns otränat samt oerfaret samt för att detta förekom öppen osämja mellan officerarna.^[48]

Kronan likt vrak

[redigera | redigera wikitext]

Kronan värderades mot ungefär 326 000 daler silvermynt beneath samtiden samt något mer än halva kostnaden, 166 000 daler, utgjordes från kanonerna.^[49] Redan inom start från 1660-talet ägde man tagit upp därför gott vilket samtliga från kanonerna ifrån Vasa samt bärgningstekniken ägde förbättrats.

befälhavare Paul Rumpf samt amiralen Hans Wachtmeister ansvarade på grund av operationen. tillsammans med hjälp från specialbyggda dykarklockor tog man beneath åtta somrar 1679-86 upp 60 kanoner mot en värde från 67 000 daler. vid 1960-talet ägde Bo Cassel provat för att dyka nära Vasa tillsammans hjälp från ett dykarklocka från liknande konstruktion likt använts vid 1600-talet.

Sommaren 1986 återupprepade Bengt Grisell tillsammans med personlig konstruerad dykarklocka försöket vid Kronan. han fann för att metoden plats många kostnadseffektiv. Man kom fram mot för att arbetet fordrade massiv kunskap, skicklighet samt gynnsamma väderförhållanden.^[50] Trots för att förhållandena nära vrakplatsen ofta fanns svåra, tillsammans med kalla vattentemperaturer samt nyckfull väderlek, samt fordrade enstaka massiv arbetsstyrka fanns bärgningsoperationerna många lönsamma.

År 1676 förliste Kronan beneath en dramatiskt sjöslag mellan den svenska samt den dansk-nederländska flottan öster ifall Öland.

Historikern Björn Axel Johansson äger beräknat för att dem sammanlagda lönekostnaderna på grund av samtliga dyksäsonger uppgick mot mindre än 2000 daler, något liksom täcktes från bärgningen från bara enstaka enda från dem stora 36-pundiga kanonerna.^[51]

Återupptäckt

[redigera | redigera wikitext]

Marinteknikern samt amatörhistorikern Anders Franzén ägde sedan 1950-talet ägnat sig åt för att lokalisera äldre svenska övergivet skepp inom Östersjön samt blev känd då han 1956 lokaliserade Vasa vilket sjönk inom huvudstaden 1628.

vid enstaka inventering ovan kända övergivet skepp såsom Franzén sammanställt fanns även Kronan tillsammans med. beneath närmare 30 kalenderår genomförde denne samt andra undersökningar genom för att undersöka samtida källor samt för att tillsammans med olika metoder undersöka havsbottnen nära Ölands ostkust. beneath 1950- samt 1960-talen undersökte man ursprunglig tillsammans med draggningar utanför Hulterstad samt senare tillsammans ekolod.

1971 hittades plankor likt man trodde kunde tillhöra Kronan, dock utan för att man kunde följa upp fyndet ordentligt. Man lyckades senare beneath 1970-talet för att begränsa sökområden tillsammans med hjälp från ett sidescan-sonar likt sedan kunde verifieras tillsammans hjälp från enstaka magnetometer, en instrument likt känner från förekomsten från järn, lyckades man ett fåtal utslag.

tillsammans hjälp från undervattenskameror kunde man inom start från augusti 1980 titta dem inledande bilderna från vraket efter Kronan.^[52]

Arkeologi

[redigera | redigera wikitext]

Resterna från Kronan ligger vid 26 meters djup omkring sex km öst ifall byn Hulterstad vid sydöstra Öland. Sedan upptäckten 1980 besitter man varenda sommar dykt vid vrakplatsen samt hittills bärgat samt inspelat ovan 30 000 fynd.

Förutsättningarna på grund av marinarkeologiskt jobb existerar ovanligt gynnsamma till Östersjön eftersom vraket ligger långt ifrån nation, utanför större farleder, samt äger ej råkat ut till nedsmutsning orsakat från landbaserade föroreningar alternativt vegetation. Sikten, särskilt vid försommaren, existerar god samt kunna existera ovan 20 meter.

Botten består från ljus inom huvudsak ren småsten likt reflekterar solljuset ifrån ytan samt därmed underlättar kartläggning från platsen samt dokumentering tillsammans med videokameror. Runt 85 procent från vrakplatsen besitter hittills kartlagts samt Kronan äger blivit enstaka från dem största samt maximalt omskrivna marinarkeologiska projekten inom Östersjön.

^[53]

Fynd

[redigera | redigera wikitext]

Sedan upptäckten från Kronan 1980 besitter ovan 30 000 objekt bärgats samt katalogiserats. Variationen besitter varit avsevärd tillsammans med allt ifrån bronskanoner vid fyra ton mot fragment från äggskal.^[53] beneath utgrävningarna äger man tillsammans med jämna mellanrum hittat en antal historiskt samt arkeologiskt värdefulla samt unika fynd.

ett från dem inledande fynden plats en mindre kabinettskåp tillsammans nio lådor liksom innehöll navigeringsinstrument, pipverktyg, mynt, bestick samt skrivdon, objekt såsom troligen tillhört någon från officerarna.

Eftersom Kronan plats en amiralsskepp fanns detta stora mängder valuta ombord. Förutom löner mot manskapet behövde man ett krigskassa till oförutsedda utgifter.

1982 hittade man 255 präglade guldmynt, detta största enskilda fyndet från guldmynt någonsin inom landet, dem flesta från dem dukater. Variationen inom ursprungen existerar stort, tillsammans mynt ifrån orter såsom Kairo, Reval (Tallinn) samt Sevilla. Ytterligare 46 dukater hittades sommaren 2000. Myntsamlingen utgör troligen den största guldskatt vilket någonsin påträffats inom land.

eftersom detta fanns till lite pengar till för att räcka mot större utgifter äger man antagit för att dem ingick inom Lorentz Creutz personliga kassa.^[57] vid resterna från trossdäcket hittade man 1989 ovan 900 silvermynt, nära den tiden den största svenska marina silversmyntsamlingen vilket dittills hittats. 2005 hittades enstaka betydligt större silverskatt vid nästan 6200 mynt samt 2006 ytterligare ett tillsammans cirka 7000 mynt.^[58] Silverskatten ifrån 2005 består nästan helt samt hållet från 4-öresmynt präglade 1675, totalt mer än 1 % från den totala produktionen från detta årets 4-ören.^[59]

Ett antal musikinstrument äger även hittats, däribland ett trumpet, tre fioler samt ett viola da gamba, varenda relativt kostsam objekt vilket tillhört officerarna alternativt enstaka från trumpetarna likt troligen blivit försedd tillsammans med en särskilt fint instrument tillverkat inom Tyskland på grund av för att han tillhört amiralens "spel", musikensemble.

liksom ytterligare indikator vid officerarnas närvaro vid fartyget hittade man 1997 ett flätad korg fylld tillsammans tobak samt exklusiva matvaror samt kryddor, bland annat ingefära, plommon, vindruvor samt kanelstänger.

Ungefär 7 procent från fynden existerar textilier. flera från plaggen, särskilt dem såsom tillhört officerarna, existerar välbevarade samt besitter gett insikt angående hur man tillverkade plagg beneath sent 1600-tal, något man ej förmå erhålla reda vid enbart genom avbildningar.^[62]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• During [Düring], Ebba, (1997) "Specific Skeletal Injuries Observed on the Human Skeletal Remains from the Swedish Seventeenth Century Man-of-War, Kronan" inom International Journal of Osteoarchaeology, Vol.

  7, s. 591-594.

•  
• Einarsson, Lars (2005) "Likplundring inom Hulterstad tid 1676" inom Kalmar län s. 52-58.
• Einarsson, Lars (2005) "Ännu enstaka silverskatt påträffad inom vraket från regalskeppet Kronan" inom Myntstudier vol.3, s. 14-16.
• Einarsson, Lars (2008) Kronanprojektet. sammanfattning ovan 2007 års marinarkeologiska undersökningar nära vrakplatsen efter regalskeppet Kronan. Kalmar läns museum, Kalmar.
• Ericsson Wolke, Lars (2009) "En helt färsk flotta – sjökrigen beneath 1600-talets sista årtionde" inom Ericson Wolke & Hårdstedt, Svenska sjöslag. i samma riktning förlag, huvudstaden.

  ISBN 978-91-7329-030-2

• Franzén, Anders, HMS Kronan The search for a great 17th century Swedish warship, KTH, huvudstaden 1981
• Franzén, Anders, KRONAN-Remains of a Mighty Warship, National Geographic Magazine, April 1989
• Gainsford, Sara & Johansson, Kenneth (2008) 2005 års avgift ifrån regalskeppet Kronan inom Myntstudier vol.3, s.

  3-17.

• Glete, Jan (1999) "Hur massiv fanns Kronan? Något angående stora örlogsskepp inom Europa beneath 1600-talets senare hälft" inom Forum Navale relaterat till sjöfartens historia samfundet, Stockholm., s. 17-25
• Glete, Jan (1993) Navies and Nations: krigsfartyg, Navies and State Building in europe and amerika, 1500-1680, Volume One. Almqvist & Wiksell International, huvudstaden.

  ISBN 91-22-01565-5

• Golabiewski Lannby, Monica (1998), The goldtreasure from the royal fartyg Kronan at the Kalmar County Museum. Kalmus, Kalmar. ISBN 91-85926-09-4
• Grisell, Bengt, UV-instrumentteknik nära KTH, Signallinan nr 37, juni 2016 Malmö
• Grisell, Bengt, Regalskeppet Kronan 1947-1980 sektion 1, Signallinan nr 39, juni 2017 Malmö
• Grisell, Bengt, Regalskeppet Kronan 1947-1980 sektion 2, Signallinan nr 40, månad 2017
• Gyllengranat, Carl August (1840) Sveriges sjökrigs-historia inom sammandrag. Karlskrona, Ameen.
• Isacsson, Glaes-Göran (2000) Skånska kriget 1675-1679., Historiska media, skogsdunge.

  ISBN 91-88930-87-4

• Johansson, Björn Axel (redaktör) (1985) Regalskeppet Kronan. Trevi, huvudstaden. ISBN 91-7160-740-4
• Lundgren, Kurt (1997). Stora Cronan: Byggandet Slaget Plundringen från Öland enstaka översyn från historiens källmaterial. Kristianstad: Lenstad lärobok & foto. ISBN 91-973261-5-1 
• Lundgren, Kurt (2001). Sjöslaget nära Öland.

  Vittnesmål – papper 1676-1677. Kalmar: Lingstad volym & foto. ISBN 91-631-1292-2 

• Pousette, Mary (2009) "Klädd ombord" inom Skärgård samt örlog: nedslag inom Stockholms skärgårds tidiga historia. Kungl. Vitterhets Historie samt Antikvitets Akademien, Konferenser 71. huvudstaden. ISBN 978-91-7402-388-6
• Rystad, Göran (redaktör) (2005) Kampen ifall Skåne. Historiska media, skogsdunge.

  ISBN 91-85057-05-3

• Sjöblom, Olof (2003) "Slaget nära Öland 1676: Kronan går under" inom Ericsson [Wolke], Hårdstedt, Iko, Sjöblom & Åselius, Svenska slagfält. Wahlström & Widstrand, huvudstaden. ISBN 91-46-20225-0
• Unger, Gunnar (1909). Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria grundlig tiden intill 1680. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

  https://books.google.se/books?id=RchAAAAAIAAJ&pg=RA1-PA234&lpg=RA1-PA234&dq=f%C3%B6rde+skeppet+gegerfelt&source=bl&ots=cpQN33-jPf&sig=PLtvjvuha9UL2t4KO6RN0eOmhuQ&hl=sv&sa=X&ei=SWW8T_m6M-Tj4QT3s7lB&ved=0CE0Q6AEwAg#v=onepage&q&f=true 

• Zettersten, Axel (1903) Svenska flottans saga år 1635-1680. Norrtälje tidnings en plats eller verksamhet där böcker trycks, Norrtälje.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]