Vad händer vid en misstroendeomröstning
Misstroendeförklaring
Misstroendeförklaring, alternativt misstroendevotum, existerar inom ett parlamentarisk kontext en verktyg såsom den folkvalda församlingen (riksdagen) besitter på grund av för att avsätta enstaka statsmakt alternativt en enskilt statsråd.
Initiativet mot ett misstroendeförklaring tas inom riksdagen.
Motsatsvis förmå regeringen alternativt en visst statsråd utföra enstaka sak mot ett kabinettsfråga samt därmed informera sin intention för att avgå nära bristande stöd inom riksdagen.
Misstroendeförklaring, alternativt misstroendevotum, existerar inom ett parlamentarisk kontext en verktyg liksom den folkvalda församlingen (riksdagen) äger till för att avsätta ett statsmakt alternativt en enskilt statsråd.Misstroendeförklaringar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Misstroendeförklaringar inom Sveriges riksdag existerar enstaka inom regeringsformen grundlagsstadgad rättighet vilket existerar tänkt för att fungera likt en skydd till demokratin.[1] dem vilket väcker misstroendeförklaring behöver formellt ej ange några sakliga skäl till detta.
Riksdagen kunna vid förslag från minimalt 35 från riksdagens ledamöter avsätta en statsråd alternativt, ifall misstroendeförklaringen riktas mot statsministern, bota regeringen. nära en sådant misstroendevotum behövs för att ett majoritet från riksdagen, detta önskar yttra minimalt 175 ledamöter, stöder misstroendeförklaringen.
angående enstaka misstroendeförklaring mot en enskilt statsråd går igenom bör denna entledigas från talmannen.
Regeringen kunna inom enstaka sju dagar ifrån misstroendeförklaringen söka väljarnas tillit genom utlysa ytterligare omröstning samt då bör något entledigande ej ske.[2]. mot skillnad ifrån tiden före grundlagsreformen 1974 äger regeringen ingen riktig för att upplösa riksdagen. Talmannen kunna dock vid begäran från regeringen besluta för att kammaren ej bör sammanträda beneath återstoden från tiden fram mot för att ytterligare omröstning genomförs.[3].
Sedan 1998 fanns detta inom land praxis för att något oppositionsparti begärde misstroendevotum efter riksdagsval ifall ej regeringen självmant avgår.
En misstroendeförklaring kunna väckas mot regeringen.Grundlagsutredningen föreslog för att denna praxis skulle grundlagsfästas genom för att ett förtroendeomröstning (som dock kallas statsministeromröstning samt ej misstroendeförklaring) automatiskt äger lokal efter varenda riksdagsval på grund av för att testa regeringens stöd. inledande gången detta kunde ske fanns 2014, dock då regeringen Reinfeldt avgick vid valnatten efter 2014 års omröstning skedde ingen val.
Den inledande gången riksdagen röstade ifall detta plats den 25 september 2018, efter 2018 års omröstning. Riksdagen röstade då försvunnen regeringen Löfven inom.
Slutförda omröstningar efter misstroendeförklaringar
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen besitter röstat angående misstroendeförklaring fjorton gånger. Endast enstaka, mot statsminister Stefan Löfven inom juni 2021, äger lett mot för att statsministern blivit fälld.
175 röster behövs till för att ett förklaring bör vandra igenom.
- Oktober 1980: Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet Kommunisterna väckte ett misstroendeomröstning mot statsminister förnamn Fälldin inom protest mot regeringens ekonomiska politik.Om riksdagen ej äger tillit på grund av statsministern alternativt ett ytterligare minister förmå riksdagen tvinga regeringen alternativt ministerna för att avgå genom enstaka misstroendeförklaring.
174 röstade till enstaka misstroendeförklaring, 175 emot.[4]
- Februari 1985: Moderaterna, Folkpartiet samt Centerpartiet väckte ett misstroendeomröstning mot utrikesminister Lennart Bodström efter hans uttalanden angående undervattensintrång inom samband tillsammans Bodströmaffären. 160 röstade på grund av ett misstroendeförklaring, 182 emot.[4]
- November 1996: Moderaterna, Folkpartiet samt Kristdemokraterna väckte enstaka misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson efter hans uttalanden ifall ”politisk stabilitet” efter en mottagning inom Kina.
119 röstade till enstaka misstroendeförklaring, 204 emot (16 avstod ifrån för att rösta).[5]
- Oktober 1998: Moderaterna väckte ett misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson till för att han ej avgått efter valet. 82 röstade på grund av ett misstroendeförklaring, 186 emot (74 avstod ifrån för att rösta).[4]
- Oktober 2002: Moderaterna väckte enstaka misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson på grund av för att tre veckor efter valet ej kommit överens angående stöd ifrån Vänsterpartiet samt Miljöpartiet.
158 röstade på grund av ett misstroendeförklaring, 174 emot (17 avstod ifrån för att rösta).[4]
- Januari 2015: Sverigedemokraterna väckte enstaka misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven likt inom samband tillsammans regeringskrisen 2014 ej lyckats erhålla igenom sin budgetproposition samt dragit igen en löfte ifall ytterligare omröstning.
45 röstade på grund av ett misstroendeförklaring, 133 emot (155 avstod ifrån för att rösta).[6]
- Oktober 2015: Sverigedemokraterna väckte ett misstroendeomröstning mot finansminister Magdalena Andersson, då grupp ansåg för att förslaget mot ekonomisk plan plats underfinansierat samt ej täckte kostnader till migration.
43 röstade till ett misstroendeförklaring, 137 emot (120 avstod ifrån för att rösta).[7]
- September 2017: Sverigedemokraterna väckte ett misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven till hans agerande inom turerna kring Transportstyrelsens IT-upphandling.1.
43 röstade till ett misstroendeförklaring, 136 emot (155 avstod ifrån för att rösta). [8]
- September 2017: Moderaterna väckte ett misstroendeomröstning mot försvarsminister Peter Hultqvist såsom kritiserats inom samband tillsammans med Transportstyrelsens IT-upphandling. 135 röstade till enstaka misstroendeförklaring, 137 emot (58 avstod ifrån för att rösta).[9]
- Maj 2019: Moderaterna väckte ett misstroendeomröstning mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll sedan Ann-Marie Begler skilts ifrån uppdraget såsom generaldirektör till Försäkringskassan, samt Strandhäll lämnat motstridiga data angående orsaken mot förflyttningen.
172 röstade på grund av enstaka misstroendeförklaring, 113 emot (59 avstod ifrån för att rösta).[10]
- November 2019: Sverigedemokraterna väckte enstaka misstroendeomröstning mot justitie- samt migrationsminister Morgan Johansson tillsammans motiveringen för att han ”misslyckats tillsammans sitt uppdrag”.Inte ett enda gång äger någon tvingats avgå sedan 1980.
151 röstade till ett misstroendeförklaring, 131 emot (57 avstod ifrån för att rösta).[11]
- Juni 2021: Sverigedemokraterna väckte enstaka misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven sedan Vänsterpartiet meddelat för att dem ej längre ägde tillit på grund av regeringschefen. Bakgrunden fanns en utredningsförslag angående fri fastställande av hyror nära nyproduktion[12], således kallade marknadshyror – ett överenskommelse ifrån Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Liberalerna.
Vänsterpartiet gav den 15 juni regeringen 48 timmar vid sig för att stoppa förslaget. då sålunda ej skedde förklarade vänsterledaren Nooshi Dadgostar nära ett pressträff den 17 juni: ”Vänsterpartiet saknar för tillfället tillit till Sveriges statsminister”. identisk dygn begärde Sverigedemokraterna ett misstroendeomröstning inom riksdagen samt även Moderaterna samt Kristdemokraterna anslöt mot avgångskraven.
- Juni 2022: Sverigedemokraterna väcker ett misstroendeomröstning mot justitie- samt inrikesminister Morgan Johansson tillsammans motiveringen för att han misslyckats tillsammans sitt uppgift.
"Vi besitter kommit mot ett punkt var den enskilt viktigaste kriminalpolitiska åtgärden existerar för att förtidspensionera Morgan Johansson" motiverade partiets gruppledare Henrik Vinge.[15] Den 7 juni röstade 174 till enstaka misstroendeförklaring, 97 emot samt 70 avstod, medan 8 plats frånvarande.[16]
- Januari 2024: Centerpartiet samt Miljöpartiet väcker tillsammans enstaka misstroendeomröstning mot klimat- samt minister för miljö Romina Pourmokhtari.Riksdagen förmå tvinga regeringen alternativt enstaka minister för att avgå genom för att utföra ett misstroendeförklaring.
[17] Detta tillsammans med motiveringen för att regeringens klimathandlingsplan, såsom denna varit ansvarig till, ej följer klimatlagen samt därmed ej inkluderar tillräckliga åtgärder till för att minska Sveriges klimatutsläpp. Misstroendet fick snabbt en uttalat stöd från Vänsterpartiet, medan regeringspartierna deklarerade sitt gå vidare tillit till statsrådet.
Dagen innan omröstningen meddelade Socialdemokraterna för att dem skulle lägga ned sina röster inom voteringen. Den 17 januari röstade 66 till ett misstroendeförklaring, 172 emot samt 104 avstod medan 7 plats frånvarande. [18]
Den 21 juni röstade 181 på grund av ett misstroendeförklaring, 109 emot (51 avstod ifrån för att välja samt 8 fanns frånvarande).[13] Stefan Löfven blev därmed den inledande statsministern inom Sveriges bakgrund vilket fällts inom enstaka misstroendeomröstning.[14]
Hot ifall misstroendeförklaring likt ej nått omröstning
[redigera | redigera wikitext]Flera gånger besitter hotet angående ett misstroendeförklaring varit tillräckligt på grund av för att ministrar bör avgå alternativt entledigas från statsministern.
- Maj 1981: Efter för att Centerpartiet, Folkpartiet samt Socialdemokraternagjort upp ifall skattepolitiken lämnade Moderaterna den borgerliga trepartiregeringen den 5 femte månaden i året 1981. Tre dagar senare fick talmannen ta emot statsminister förnamn Fälldins avskedsansökan. Den utlösande orsaken plats för att Socialdemokraterna hotat tillsammans ett misstroendeförklaring mot den kvarvarande tvåpartiregeringen, samt fått stöd till detta ifrån Moderaterna.
inom statsministeromröstningen den 19 femte månaden i året kunde Fälldin åter väljas, sedan Moderaterna lagt ner sina röster inom utbyte mot vissa löften kring finans- samt försvarspolitiken.[19]
- Juni 1988: Anna-Greta Leijons agerande inom samband tillsammans Ebbe Carlsson-affären väckte bedömning.Med anledning från Coronaviruspandemin 2019–2021 kom riksdagspartiernas gruppledare överens angående för att endast 55 ledamöter skulle närvara nära val inom kammaren.
Trots för att denna kvar ägde statsminister Ingvar Carlssons tillit avgick denna sedan samtliga övriga partier inom riksdagen deklarerat för att dem skulle stödja en misstroendevotum mot henne.[20]
- December 2005: Efter bedömning ifrån Katastrofkommissionen tog Centerpartiets riksdagsgrupp en beslut ifall för att uppväcka misstroendevotum mot utrikesminister Laila Freivalds.
Inget annat område ställde sig dock på baksidan C-förslaget, då dem ville avvakta ett utvär inom konstitutionsutskottet, samt Centerpartiet fick inte någonsin tillsammans sig dem nödvändiga 35 ledamöterna likt behövs på grund av enstaka omröstning.[21] Kritiken mot Freivalds roll beneath tsunamikatastrofen fortsatte dock, samt efter för att denna varit inblandad inom nedsläckningen från Sverigedemokraternas samt tidningen SD-Kurirens hemsidor avgick denna inom mars 2006.[22]
- Februari 2012: Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson förklarade den 16 månad 2012 för att denne ej tänkte genomföra riksdagens beslut ifall ett återgång mot tidigare regler till sjukskrivnas arbetsförmåga.
Efter för att Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna sagt sig artikel beredda för att diskutera en misstroendevotum ändrade sig Kristersson, samt bad angående ursäkt vid ett pressträff. [23][24][25]
- Juli 2017: Inrikesminister Anders Ygeman samt infrastrukturminister Anna Johansson avgick sedan Alliansen meddelat för att dem skulle uppväcka misstroendevotum mot dem samt försvarsminister Peter Hultqvist inom spåren från Transportstyrelsens IT-upphandling.
Sverigedemokraterna ställde sig på baksidan Alliansens krav. Även Vänsterpartiet meddelade sitt stöd, dock enbart inom fallet Johansson. Efter Ygemans samt Johanssons avgång valde Liberalerna samt Centerpartiet för att lägga ned sina röster inom omröstningen angående Hultqvist.[26]
- December 2019: Vänsterpartiet meddelade den 5 månad för att dem tänker uppväcka enstaka misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Anledningen existerar mot massiv sektion privatiseringen från Arbetsförmedlingen, enstaka reform likt omnämns inom Januariavtalet. Moderaterna, Kristdemokraterna samt Sverigedemokraterna ställde sig på baksidan misstroendeförklaringen. Den 9 månad svarar regeringen, Liberalerna samt Centerpartiet för att reformen skjuts upp en kalenderår samt för att vissa delar inom förslaget ändras.[27]
Regeringschefer såsom avgått efter misstroendeförklaring
[redigera | redigera wikitext]Australien
Estland
Franska Polynesien
Indien
Israel
Italien
Japan
Kanada
Norge
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
Ukraina
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Karlsson, Lars-Olof (2011). ARENA 123, samhällskunskap på grund av gymnasiet.
Malmö: Gleerups