Natrium varför är det bra
Natrium är viktigt för syra-basbalansen samt för vatten- och saltbalansen i kroppen, vilket motverkar uttorkning.Natrium
- Uppslagsordet ”Na” leder hit. För andra betydelser, titta NA.
| Natrium | |||||||||||||||
Emissionsspektrum | |||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||
| Relativ atommassa | 22,98976928(2)[1][2]u | ||||||||||||||
| Utseende | Silvervit | ||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
| Densitet nära r.t. | 0,968 g/cm3 | ||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
| Smältpunkt | 370,944 K (97,794 °C) | ||||||||||||||
| Kokpunkt | 1 156,09 K (882,94 °C) | ||||||||||||||
| Kritisk punkt | 2 573 K (2 299,85 °C) 35 MPa (extrapolerad) | ||||||||||||||
| Molvolym | 23,78 × 10−6m³/mol | ||||||||||||||
| Smältvärme | 2,6[3]kJ/mol | ||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 97,42 kJ/mol | ||||||||||||||
| Specifik värmekapacitet | 1 230 J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 28,23 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||
| Atomradie | 186 pm | ||||||||||||||
| Kovalent radie | 157,2 pm | ||||||||||||||
| van der Waalsradie | 227 pm | ||||||||||||||
| Elektronaffinitet | 52,8 kJ/mol | ||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 495,8 kJ/mol Andra: 4 562 kJ/mol Tredje: 6 910,3 kJ/mol Fjärde: 9 543 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||
| Arbetsfunktion | 2,75[5]eV | ||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ne] 3s1 | ||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 1 | ||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | +1, −1 | ||||||||||||||
| Oxider (basicitet) | Na2O (starkt basisk) | ||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,93 (Paulingskalan) 0,869 (Allenskalan) | ||||||||||||||
| Normalpotential | −2,713 V(Na+ + e− → Na) | ||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad (bcc) | ||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3200 m/s | ||||||||||||||
| Termisk expansion | 71 µm/(m × K) (25 °C) | ||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 142 W/(m × K) | ||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 2,1 × 106A/(V × m) | ||||||||||||||
| Elektrisk resistivitet | 47,7 nΩ × m(20 °C) | ||||||||||||||
| Magnetism | Paramagnetisk[6] | ||||||||||||||
| Magnetisk susceptibilitet | 8,5 × 10−6[7] | ||||||||||||||
| Youngs modul | 10 GPa | ||||||||||||||
| Skjuvmodul | 3,3 GPa | ||||||||||||||
| Kompressionsmodul | 6,3 GPa | ||||||||||||||
| Mohs hårdhet | 0,5 | ||||||||||||||
| Brinells hårdhet | 0,69 MPa | ||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||
| CAS-nummer | 7440-23-5 | ||||||||||||||
| EG-nummer | 231-132-9 | ||||||||||||||
| Pubchem | 5360545 | ||||||||||||||
| RTECS-nummer | VY0686000 | ||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||
| Upptäckt samt inledande isolation | Humphry Davy (1807) | ||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||
| Säkerhetsinformation | |||||||||||||||
| Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich | |||||||||||||||
| H-fraser | H260, H314 | ||||||||||||||
| EUH-fraser | EUH014 | ||||||||||||||
| P-fraser | P280, P301+330+331, P305+351+338 | ||||||||||||||
| R-fraser | R14/15, R34 | ||||||||||||||
| S-fraser | S(1/2), S5, S8, S43, S45 | ||||||||||||||
| SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges. | |||||||||||||||
Natrium (latinskt namn natrium samt kemiskt tecken[8] Na) existerar en mjukt, metallisktgrundämne.
Natrium tillhör gruppen alkalimetaller samt existerar ganska vanligt inom jordskorpan. Natriummetall existerar ytterst reaktivt samt föreligger därför ständigt inom struktur från salter. Rent natrium, vilket existerar ett mjuk samt enkel skinande metall, förvaras inom regel inom någon typ från olja, såsom paraffinolja alternativt fotogen till för att förebygga oxidering.
Natrium likt finns inom krydda existerar något såsom finns naturligt inom flera livsmedel, därför går detta god för att minska vid saltet.Natriumjonen, Na+ existerar den vanligaste katjonen inom havsvatten samt besitter viktiga biologiska roller. Växter besitter dock en lågt natriumbehov samt bristande uppstår ej utan människans effekt. Människor får ofta inom sig alldeles på grund av många genom för att oss blivit vana nära smaken från (ursprungligen) krydda inom bevarade livsmedel.
Rekommenderat dagligt intag anges mot högst 2–3 gram natrium, den mängd såsom finns inom 5–7 gram vanligt koksalt (det önskar yttra natriumklorid, NaCl). detta existerar ej heller god för att förtära till lite krydda, då detta är kapabel framkalla en epileptiskt anfall, även hos icke epileptiker.[9] på grund av allmänt välbefinnande bör man förtära minimalt 4 gram krydda per dygn (exempelvis 99,9 % NaCl samt 5 mg/100 g jod).
Natrium (latinskt namn natrium samt kemiskt indikator [8] Na) existerar en mjukt, metalliskt grundämne.Föreningar
[redigera | redigera wikitext]I sina föreningar existerar natrium ständigt envärt; inom vattenlösning från en lösligt natriumsalt bildas alltså jonen Na+.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Natrium existerar detta sjätte vanligaste grundämnet inom jordskorpan samt existerar ganska vanligt inom havet inom struktur från natriumklorid.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Natrium framställs idag på grund av tiden genom elektrolys från smält natriumklorid.
Vid anoden: 2Cl− → Cl2 + 2e−
Vid katoden: 2Na+ + 2e− → 2Na
År 1807 framställdes på grund av inledande gången natrium från Humphry Davy, genom elektrolys från natriumhydroxid.
Biologiska roller
[redigera | redigera wikitext]Natrium förekommer även många inom kroppen, då inom jonform (Na+). detta äger ett betydande roll inom osmoregleringen samt upprätthållandet från cellernasmembranpotential, vilken existerar betydelsefull på grund av fortledning från aktionspotentialer (ett slags elektrisk signalering).
Na+ finns inom många högre grad utanför cellerna än inuti. Membranet besitter kanaler vilket Na+-jonerna förmå flöda igenom.
I krydda finns mineralet natrium vilket behövs på grund av för att kroppen bör fungera samt må bra.dem existerar inom vanliga fall stängda dock är kapabel öppnas, då strömmar Na+-joner in inom cellen. Den elektrokemiska gradienten likt ger membranpotentialen uppstår dels genom dem stängda kanalerna, samt dels tillsammans med hjälp från Na+/K+-pumpen. Detta existerar enstaka pump likt kräver energi (i form eller gestalt från ATP) samt fullfölja för att Na+ pumpas ut ur cellen samtidigt liksom K+ (kalium) kommer in.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Natrium renframställdes inledande gången 1807[10] från engelsmannen Humphry Davy genom för att elektrolysera smält natriumhydroxid inom enstaka platinasked.
Natriumföreningar äger varit kända sedan antiken då man kände mot numeriskt värde sorters soda, natrium- samt kaliumkarbonat, vilka man ej kunde skilja mellan varför båda benämndes tillsammans med detta grekiska nitron.
Vad existerar natrium?Ur detta kom detta arabiska termen natron, samt termen nitron kom senare för att beteckna kaliumkarbonatet.
Det fanns inledningsvis beneath 1700-talet man lärde sig skilja mellan natrium- samt kaliumföreningar. Natriumkarbonat kallades då mineraliskt alkali, medan kaliumkarbonatet kallades vegetabiliskt alkali eftersom detta kunde framställas ur växtaska.[11]
Natrium via kosten
[redigera | redigera wikitext]I Livsmedelsverkets senaste rikstäckande rapport från kostvanor inom den svenska befolkningen, Riksmaten – vuxna 2010–11, plats detta rapporterade intaget från natrium per solens tid inom medelvärde 2 746 mg på grund av kvinnor, 3 591 mg till män samt 3 118 mg på grund av bota gruppen inom undersökningen.[12] Detta motsvarar ett genomsnittlig koksaltmängd från 6,9 gram NaCl på grund av kvinnor, 9,0 gram NaCl till män samt 7,8 gram NaCl på grund av all gruppen.[12] dem äldsta kvinnorna samt männen ägde lägre intag från natrium än vilket övriga kvinnor respektive män hade.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Michael E.
Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements (IUPAC Technical Report). In: Pure and Applied Chemistry Vol. 83, No. 2, 2011, S. 359–396.
- ^IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
- ^A. Klemm, G. Hartmann, L. Lange: Sodium and Sodium Alloys in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a24_277
- ^David R.
Lide (ed): CRC Handbook of Chemistry and Physics, 84th Edition, CRC Press, Boca Raton, Florida, 2003.
- ^Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, grupp 6: Festkörper. 2. Auflage. Walter dem Gruyter, 2005, ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
- ^Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compoundsArkiverad 12 januari 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.).Natrium existerar viktigt på grund av syra-basbalansen samt vatten- samt saltbalansen inom kroppen.
Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5
- ^Robert C. Weast (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145, ISBN 0-8493-0470-9. dem angivna värdena äger på denna plats räknats angående i enlighet med SI.
- ^Om kemiskt indikator. Nomenklaturutskottet, Svenska Kemisamfundet.
- ^”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025154839/http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Neurologiska-kliniken/For-patienter/SjukdomarFakta1/Epilepsi/. Läst 25 oktober 2014.
- ^Nationalencyklopedin, artikeln natrium
- ^Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
- ^ [abc] Amcoff, Elisabet m.fl. (2012) (PDF). Riksmaten – vuxna 2010–11 : Livsmedels- samt näringsintag bland vuxna inom Sverige.
Uppsala: Livsmedelsverket.
Vad existerar natrium samt varför existerar detta viktigt?sid. 107. ISBN 978-91-7714-216-4. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksmaten_2010_20111.pdf. Läst 4 augusti 2019