Vad är skillnad på didaktik och läroplan
Läroplansteori ger på det sättet perspektiv och begrepp för att förstå och förklara mål- och innehållsdimensioner i politiskt styrd utbildning och undervisning.Läroplansteori
Läroplansteori existerar en forskningsfält inom utbildningsvetenskap samt pedagogik likt definieras från en antal primär ämnen liksom ställs mot läroplanen. Vilket innehåll samt vilken utbildning bör ungar, studenter samt studenter möta beneath sin utbildning?
Läroplansteori ger vid detta sättet perspektiv samt term på grund av för att förstå samt förklara mål- samt innehållsdimensioner inom politiskt kontrollerad träning samt utbildning. Läroplanen förmå tillsammans med sitt uppgift, sitt innehåll samt sin inre arrangemang definieras såsom skolans samhällskontrakt.[1]
Framväxt
[redigera | redigera wikitext]Innan 1960-talet fanns läroplansteoretiska diskussioner fokuserade vid för att ta fram olika objektiva modeller till hur enstaka läroplan kunde titta ut utifrån dem samhällsbehov vilket man såg.[2] Begreppet infördes från framförallt Urban Dahllöf samt Ulf P.
Lundgren beneath 1970-talet samt teorin besitter sina rötter inom Frankfurtskolan samt existerar även influerat från den amerikanska pedagogen John Deweys sysselsättning ifrån tidigt 1900-tal.[3]Idag existerar forskningsfältet ett mötesplats på grund av bildningsdidaktisk teori, samhällsvetenskap samt professionsforskning vilket intresserar sig på grund av skolans uppgift, uppgift samt innehåll formeras liksom dess genomförande samt påverkan inom utbildning (alla skolformer) samt utbildning.
Läroplanen
[redigera | redigera wikitext]Med termen läroplan avses ett strategi på grund av utbildning alternativt ett studieplan. Vetenskapligt står detta till ett statligt fastställd strategi på grund av utbildning, detta önskar yttra den nationella utbildningens primär uppgift samt innehåll, uppdraget vilket åvilar dem pedagogiska professionerna.
Sedan hösten 2022 gäller nya läroplaner samt kursplaner (Lgr22) inom grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan samt specialskolan.inom detta nationella utbildningssystemet finns 11 läroplaner, enstaka på grund av varenda skolform. Tre läroplaner existerar överordnade på grund av primär kurs till unge samt ungdomar: ett på grund av förskolan, Lpfö18, enstaka på grund av grundskolan, Lgr22, samt ett på grund av gymnasiet, gy2011 reviderad 2021.
Läroplanerna länkar inom varandra genom för att dem existerar uppbyggda vid en likartat sätt samt utgår ifrån identisk kunskapssyn samt principiella värden. Den läroplansteoretiska forskningen tar utgångspunkt inom ett nära definition från läroplanen.
För dig såsom existerar student innebär ändringarna för att ni bör ett fåtal ett utbildning såsom existerar förbättrad anpassad mot den årskurs ni går inom samt för att betygen bör bli mer rättvisande.Begreppet inbegriper mer än enbart den förordning likt ordineras från en lands statsmakt. detta innefattar läka den föreställningsvärld var skolan samt undervisningen ingår. inom detta avseendet motsvarar användningen från svenskans term läroplanen engelskans curriculum så vilket detta används inom läroplansteori, snarare än detta snävare begreppet syllabus.
Läroplanens arenor
[redigera | redigera wikitext]I läroplansteoretisk undersökning studeras olika arenor kring hur olika urvalsprocesser påverkar läroplanen, dess beskrivning, transformering samt realisering.
Inom forskargruppen "Läroplansteori samt didaktik" studera oss primär utbildningsvetenskapliga samt pedagogiska problem att diskutera vilket mot exempel: vad räknas likt förståelse inom lärcentrum samt undervisning?Formuleringsarenan existerar var urvalsprocesser samt förhandlingar inom utbildningspolitiken vilket leder fram mot styrdokumentens formuleringar på grund av skolan. Läroplanens realisering sker lokalt inom skolor var pedagog samt övrig anställda genomför utbildning samt andra pedagogiska aktiviteter. mot dessa numeriskt värde läggs även transformeringsarenan på grund av för att förklara verklighetens komplexitet samt dem sociala, ekonomiska samt kulturella faktorer vilket besitter effekt ovan hur den formulerade läroplanens ideal tolkas.[4]
Ulf P.
Lundgren samt Bo Lindensjö (2000) kallar även den transformerande scenen till ett medierande arena på grund av för att betona massmedias förändrade roll på grund av hur exempelvis enstaka skolreform såsom formulerats inom styrdokument tas emot bland den breda allmänheten. dem menar även för att ökad valfrihet inom utbildningsväsendet fullfölja för att större krav ställs ifrån allmänheten vid för att media bör informera ifall både utbildningspropositioner samt skolresultat, vilket på grund av tillsammans med sig för att utbildningsfrågor liksom står nära både läroplanens beskrivning samt realisering existerar objekt på grund av medial tolkning.[5]
Läroplanernas formering
[redigera | redigera wikitext]Ett verktyg inom läroplansteorin existerar för att nyttja olika sålunda kallade läroplanskoder på grund av för att analysera dem principer samt motiv likt ligger mot bas på grund av stoffurval, arrangemang samt genomförande från skolans utbildning.
vilket term introducerades detta från Ulf P. Lundgren 1983.[6] denne äger senare föreslagit för att kalla läroplanskoderna till utbildningskoder.[7] Några modell existerar
- Klassisk läroplanskod liksom syftar mot daning samt bildning.
- Realistisk läroplanskod såsom syftar mot vetenskaplig medvetande från världen.
- Moralisk läroplanskod liksom syftar mot för att ingjuta enstaka viss moral samt lojalitet hos medborgarna.
- Rationell (eller utilistisk) läroplanskod likt syftar mot för att förbereda på grund av praktiska uppgifter.
- Aristokratisk läroplanskod liksom syftar mot för att särskilja studenter i enlighet med samhällsklass samt reproducera konservativa värden.
- Medborgerlig läroplanskod vilket syftar mot för att fostra studenter mot ett samhörighetsideologi.
vilket ett sådan samhörighet innebär samt hur den tar struktur blir bestämt från styrkeförhållandena mellan olika sociala krafter, exempelvis styrkeförhållandena mellan olika ideologier inom staten.
inom den samtida läroplansforskningen analyseras även olika läroplansdiskurser liksom formeras vid olika arenor, således kallade formuleringsarenor:
- Vetenskapliga arenor (forskning angående kurs, utbildningsinstitution, utbildning samt ämnen).
- Professionella arenor (yrkesverksamma likt understödjer, driver alternativt motsätter sig olika förändringar).
- Politiska arenor (symbolfrågor, enskilda sakfrågor).
Men även andra arenor inom samhället existerar tillsammans med inom formandet från läroplaner:
- Idémässiga arenor (nya idéer samt ideal introduceras, mot modell digital teknik, uppgift på grund av hållbar tillväxt etc.)
- Internationella policyarenor (inte minimalt kring finans samt utbildning)
- Förvaltningsarenor (det formella läroplansarbetet från tjänstemän)
- Näringslivets arenor (företag, produkter samt tjänster likt påverkar skolans innehåll samt arbetsformer)
- Allmänna publika arenor (media, kulturdebatt etc.)