taxalloy.pages.dev









Vad heter ett kattdjur däggdjur

Kattdjur

Kattdjur (Felidae) existerar ett släkt inom ordningen köttätare samt underordningen kattliknande köttätare (Feliformia), tillsammans tillsammans hyenor (Hyaenidae), leopardmårdar (Nandiniidae), manguster (Herpestidae) samt sibetdjur (viverrider, Viverridae); från dessa existerar sibetdjur samt hyenor dem närmaste släktingarna.

Kattdjuren består från flera släkten samt arter, vilket förekommer naturligt ovan bota jorden, utom inom Australien, Madagaskar, Grönland, norra Ryssland samt Antarktis.[1]

Kattdjuren indelas inom fyra underfamiljer: Felinae (mindre kattdjur), Pantherinae (stora kattdjur), Machairodontinae (sabeltandade kattdjur, utdöd) samt Acinonychinae (geparder).

En svensk omräkning från dessa siffror ger inom runda anförande 22 miljoner däggdjur, 6 miljoner fåglar samt 1 miljon ödlor samt ormar varenda år.

detta förekommer alternativa systematiseringar. Vissa kattdjur, huvudsakligen från släktet Pantherinae, är kapabel ryta, medan andra, huvudsakligen små, kunna spinna. vilket den skillnaden beror vid existerar omdiskuterat; ett förklaring förmå artikel för att tungbenet existerar mer förbenat hos dem senare[2].

Vissa arter existerar uppskattade djur som bor i hus, medan andra jagas på grund av pälsen alternativt till detta hot dem anses utgöra på grund av människor samt boskap.

inom några länder uppfattas kattdjuren likt allvarliga hot till människan. Konflikten mellan människa samt främst stora kattdjur ifall begränsade tillgångar äger vid vissa platser lett mot för att kattdjur blivit utrotade alternativt existerar starkt hotade.

Anatomi samt utseende

[redigera | redigera wikitext]

Flertalet arter existerar många lika, samt skiljer sig nästan bara inom storlek, medan skelett samt annat[förtydliga] existerar märkbart enhetligt.

Könen existerar ej påtagligt dimorfa, förutom bland lejonen, vilkas hannar besitter enstaka kraftig skäggliknande behåring samt längre kalufs vid huvudet. Annars existerar detta maximalt storleken liksom utgör skillnad, dock till vissa arter skiljer ej heller detta avsevärt.

Kattdjur äger 20 hals-, rygg- samt ländkotor, 2-3 korskotor, samt 15-29 svanskotor, undantaget manxkatter vilket mer alternativt mindre saknar svans.

dem äger 30 tänder, utom lodjuret likt äger 28, samt dessa existerar helt anpassade mot ett diet från rått animalisk föda. samtliga molarer samt premolarer äger utvecklats mot rovtänder förutom den sista molaren vilket existerar små samt avrundad.[3] dem vassa glesa tänderna duger därför utmärkt mot för att slita loss animalisk föda ifrån byten dock ej mot för att tugga.

Den fjärde premolaren (övre rovtanden) existerar många vass dock existerar även utformad därför för att den kunna krossa ben. Underkäken existerar tämligen smal, samt käkarna korta dock kraftiga. Bettet existerar därför starkt för att dem förmå släpa byten långa sträckor, dock detta beror även vid dem stora tinningsmusklerna. Kattdjur äger vykort tarm, 3-5 gånger därför utdragen såsom kroppen, anpassad på grund av den lättsmälta köttdieten.

Klorna existerar väl utvecklade, tassarna korta, grova dock tillsammans lätta steg. då kattdjur går rör endast fotens framdel marken, dock ej detta yttersta tåbenet vilket existerar uppåtvänt, samt vid sålunda sätt sliter dem ej vid klorna. Klorna behärskas tillsammans en avancerat sen- samt muskelsystem, såsom drar in dem alternativt spänner ut dem efter sinnesstämning samt behov.

Geparder utgör en undantag då deras klor existerar många annorlunda konstruerade.[1] Tassarna samt benen existerar sålunda starka för att flera arter tillsammans med en enda stöt förmå slå större varelse mot marken.

Kraniet existerar litet, tillsammans med begränsad samt brett ansikte.

Lejonets existerar mer avlångt samt framskjutande än andra arters. Näshålan existerar reducerad. Nostippen existerar trekantig samt naken, tillsammans med enstaka skåra ner mot munnen, vilket framtill existerar formad såsom en upp samt nedvänt "V" då den existerar stängd. Tungan existerar hos samtliga arter sträv samt äger papiller liksom hjälper dem för att använda tungan för att smaka eller rengöra försvunnen animalisk föda ifrån byten.

Kattdjuren existerar däggdjur.

Öronen existerar trekantiga mot svagt rundade samt upprättstående, placerade framvända uppe vid huvudet. Ögonfärgen existerar oftast citrongul mot smaragdgrön, undantagsvis azurblå inom myndig ålder. Hos dem stora djuren existerar pupillerna runda, dock hos dem mindre arterna elliptiska. inom ögat finns en reflekterande skikt på baksidan syncellerna vid näthinnan, samt detta existerar detta likt fullfölja deras ögon briljant angående enstaka ljus möter dem inom mörkret.

Pälsens utseende existerar anpassat mot artens biotop, samt fungerar liksom kamouflage. dem vanligaste färgerna går inom sandbrunt mot gyllene, samt existerar enfärgade, fläckiga alternativt randiga.[3]

De äger såsom regel utdragen svans, vilket besitter innebörd på grund av balansen, dock överlag ej verkar beläggning någon speciell praktisk funktion.

Kattdjurens kroppslängd varierar mellan 30 centimeter samt ovan 300 centimeter. Tigrar existerar dem största kattdjuren. Hanar från den sibiriska underarten balanserar inom medelvärde 230 kg samt ibland upp mot 307 kg.[4] vid andra sidan finns den svartfotade katten likt balanserar bara 1 mot 2 kg.[1]

Sinnesorganen

[redigera | redigera wikitext]

Kattdjurens mörkerseende existerar gott, sex gånger förbättrad än människans, samt flera arter existerar nattdjur.

dem besitter begränsat förmåga att se färger likt dem flesta däggdjur samt kunna skilja vid gröna samt azurblå nyanser, dock äger svårt för att skilja vid röda färger. Ögonen existerar riktade vidare samt dem besitter binokulärt seende, inom dagsljus ser dem lika utmärkt liksom människan. dem existerar dock närsynta inom svagt ljus, samt sinnen vilket hör mot örat existerar dem vilket existerar maximalt viktiga till dem.

detta existerar tillsammans hörseln dem letar upp sina byten, trots för att ytteröronen ingalunda existerar iögonfallande stora. delar av innerörat inom innerörat existerar även viktiga, till detta existerar var balanssinnet sitter, samt detta existerar troligen detta sinnesorgan såsom existerar maximalt utvecklat. detta existerar detta likt får dem för att ständigt landa vid fötterna då dem faller ifrån upphöjd höjd.

andra viktiga kroppsdel till sinnena existerar morrhåren, vilket finns vid båda sidor angående nosen samt ovanför ögonen, samt tassarnas trampdynor verkar likaledes existera känsliga.

Luktsinnet existerar väl utvecklat ifrån födseln vilket flera vetenskapsman demonstrerat såsom Jay S. Rosenblatt.[5] Blockeras detta sinne störs katternas dibeteende samt dem blir oförmögna för att lokalisera enstaka del av juver för att dia.

Smaksinnets tillväxt diskuteras utifrån olika antaganden angående om katten uppfattar bitterhet samt sötma samt syftet tillsammans med detta. "Katter existerar kända till för att artikel "picky eaters" säger forskaren Peihua Jing.[6] Vomeronasalorganet likt äger massiv innebörd till för att uppfatta olika dofter samt smakupplevelse existerar även väl utvecklat.

detta kallas även Jacobsons kroppsdel samt existerar beläget inom munhålans ovansida.

Känselsinnet anses välutvecklat. Kattdjur uppskattar kontakt. Kinderna existerar särskilt mottagliga till smekningar.

Skillnad mellan mindre samt större kattarter

[redigera | redigera wikitext]

De små katterna existerar mer opportunistiska jägare inom den meningen för att dem är kapabel döda samt förtära fler arter – faktiskt flera tusen – medan stora kattdjur endast tar ungefär hundra olika arter bytesdjur.

Detta beror vid för att detta finns färre olika arter inom dem storleksklasser liksom dem stora kattdjuren tillsammans fördel förmå utnyttja. Rent teoretiskt sett skulle dem större kattdjuren även behärska döda flera tusen olika arter, dock fullfölja detta ej vid bas från för att själva jakten vid mot modell enstaka mus kostar mer energi än vilket bytesdjuret innehåller.

Undantaget existerar leoparder, vilket inom regel besitter enstaka kraftfull böjelse på grund av för att även jaga mindre byten.

Andra aspekter existerar för att dem mindre kattarterna ej förmå ryta, samt för att dem kunna spinna både då dem andas in samt andas ut. Tamkatter existerar ej flockdjur från naturen [källa behövs]men tolererar vilket regel andra katter såsom dem lever tillsammans tillsammans med.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kattdjuren delas sedan länge in inom tre underfamiljer:

  • Pantherinae, stora katter: Panthera, Uncia, Neofelis, Puma, Pardofelis
  • Felinae, små katter: Lynx, Herpailurus, Catopuma, Leptailurus, Caracal, Profelis, Leopardus, Oncifelis, Oreailurus, Felis, Otocolobus, Prionailurus
  • Acinonychinae, gepard: Acinonyx

Alternativ systematik

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk undersökning ger nära handen enstaka olik uppdelning på grund av kattfamiljen:

Habitat

[redigera | redigera wikitext]

Beroende vid art lever kattdjur inom olika landskap såsom savanner samt andra gräsmarker, buskskogar samt skogar.

dem hittas inom låglandet samt inom höga bergstrakter.[3]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Kattdjurens uppkomst dateras mot eocenperioden (Aelurogale, Eofelis). dem härstammar ifrån primitiva predator vilka utgör ordningen Creodonta samt förekommer inom övre tertiär. Den uppstod inom Asien till 10,8 miljoner kalenderår sedan, samt spred sig därifrån mot nästan varenda kontinenter.

förbättrad känd existerar Proailurus ifrån oligocen samt tidig miocen. beneath sen miocen trängdes den undan från Pseudaelurus. Pseudaelurus tros artikel den sista gemensamma förfadern mot samtliga tre för tillfället levande underfamiljer samt enstaka fjärde idag utdöd underfamilj, Machairodontinae. Underfamiljen Machairodontinae, sabeltandade katter, dog ut beneath senare pleistocen.

inom underfamiljen ingick släktena Smilodon, Machairodus, Dinofelis and Homotherium.

Ungefär 60 % från dem moderna arterna äger uppstått beneath dem senaste par miljoner år.

Det besitter varit nästan omöjligt för att producera en klassificeringssystem utifrån fossila fynd, då dessa varit närmast identiska således då likt vid deras storlek.

Beteenden

[redigera | redigera wikitext]

Kattdjur brukar ses likt urtypen till självständighet. dem lever dock ibland inom enstaka slags flock, även angående dem vanligen existerar många självständiga inom gruppen. dem arter samt individer vilket besitter revir besitter detta inom närheten från sina släktingar.

en riktigt utvecklat socialt liv besitter dock bara lejonen.[1]Vildkatter existerar ibland ensamlevande, samt leoparder samt tigrar existerar detta ännu oftare. grupper utgörs från släkt alternativt släktingar vilkas revir överlappar alternativt gränsar mot varandras; detta existerar oftast hannarna likt byter flock samt letar revir långt försvunnen.

Kattdjur, alternativt felider, existerar ett biologisk släkt från däggdjur såsom inkluderar ett mängd olika arter.

enstaka sektion grupplevande arter jagar utan sällskap samt andra tillsammans. Gruppens storlek existerar mer beroende från hur stora byten dem jagar än från resurser vid att ge liv. dem kattdjur såsom jagar små byten lever alltså oftare helt utan sällskap än dem vilket jagar stora byten, dock gruppliv är kapabel även inträffa till för att skydda revir. för att leva inom assemblage existerar vidare ibland ett livsfas, var mot modell unga gepardhannar beneath enstaka period lever tillsammans innan dem går egna vägar medan andra gepardbröder lever ihop kurera existensen.

Gruppen, då den finns, präglas från enstaka mer alternativt mindre klar hierarki, var vanligtvis enstaka alternativt fler hannar leder dem andra. för att använda tungan för att smaka eller rengöra varandras pälsar rena existerar en viktigt element inom gruppsammanhållningen, var dem högre stående samt äldre exemplaren slickar ursprunglig.

Lejon (Panthera leo) existerar en kattdjur från släktet Panthera samt världens näst största kattdjur, bara tigern existerar större.

Kattdjur utmärker revir genom för att skvätta urin, vilket även agerar roll till fortplantningen.

De flesta kattdjur existerar kompetenta klättrare. Några ett fåtal större arter kunna dock ej klättra. dem existerar likaledes duktiga simmare, angående dem tvingas mot det; dem avskyr likt regel vätska. Deras vighet existerar även framträdande då dem springer; rörelsemönstret existerar ständigt mjukt, smidigt samt gracilt.

Familjens medlemmar besitter främst små mot medelstora ryggradsdjur liksom att födas. Ibland äts frukter alternativt ryggradslösa djur.[3]

Sättet kattdjur jagar existerar många likartat. dem smyger sig sakta samt nerhukade fram mot sitt byte, inom detta närmaste ohörbart, samt då dem existerar tillräckligt nära bytet anfaller dem tillsammans ett anmärkningsvärd snabbhet.

Kattdjur leker ofta tillsammans med offret innan dem definitivt dödar detta. Detta existerar en sätt för att erhålla träning inom jakten. då dem väl dödat bytet, vanligen tillsammans med en välriktat strupbett, släpar dem iväg detta mot ett undanskymd ställe.

angående detta existerar gott angående föda, är kapabel dem lämna stora delar från bytet åt asätare.

När kattdjuren ej jagar, ligger dem ofta inom solen samt vilar. Vissa arter sover inom träd samt andra vid marken. dem existerar många skygga samt den enda orsaken för att närma sig andra vilt existerar på grund av för att dem önskar döda dem, alternativt till annat liksom existerar relaterat mot att födas.

Tamkatter samt geparder är kapabel dock avvänjas nära detta.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

De flesta kattdjur besitter upphöjd nativitet, dock några arter föder endast enstaka unge per gång. Ungarna föds oftast personer som inte kan se samt totalt hjälplösa. Kattmödrar existerar många vaksamma vid sina ungar samt vårdar dem beneath ett period tillsammans massiv vård samt lust att leka.

tillsammans leken uppfostrar honan ungarna, samt långsamt vänjer denna dem nära för att jaga genom för att ge dem byten såsom existerar alltmera levande då digivningen existerar ovan. Hannen existerar däremot mindre engagerad inom ungarnas fostran.

Kattdjuren tillhör dem däggdjur vilket uppskattar kontakt väldigt många vilket även gjort dem små kattdjuren (Felinae) mot utmärkta sällskapsdjur.

Kattdjur existerar inom regel polygama. beneath parningen samlar sig andra hannar runt dem samt iakttar akten; tamkatteshannar förmå turas ifall för att para sig tillsammans honan, medan lejonhannar existerar noga tillsammans med för att ingen utomstående hanne får fortplanta sig. Ibland besitter flocken flera ledarhannar, samt då slåss dem ej ifall honorna. angående enstaka lejongrupp byter chef, brukar han döda ungarna vilket den tidigare ledaren avlat.

Hos flera arter existerar parningsakten kortvarig samt aggressiv samt den förmå återkomma flera gånger inom några dagar.[7] detta förekommer för att denna träffar hannen tillsammans tassen efter akten. Kattdjuren förmå beneath brunsten para sig en tiotal gånger per dygn. dem flesta arter besitter numeriskt värde brunstperioder per kalenderår.


  • vad heter  en kattdjur däggdjur

  • Kattdjur samt människor

    [redigera | redigera wikitext]

    Familjens medlemmar betraktas sedan forntiden vilket symboler till styrka samt uthärdighet. dem äldsta bevarade avbildningar existerar cirka 30 000 kalenderår gamla grottkonst inom land i västeuropa samt Spanien. dem föreställer främst lejon dock några teckningar tolkas liksom lodjur alternativt sabeltandade kattdjur.

    inom flera kulturer visar krigare alternativt shamaner sin inflytande genom för att bära päls, klor samt tänder ifrån kattdjur. Tron för att dessa personer återföds såsom lejon, tiger alternativt trädleopard existerar vanligt förekommande hos afrikanska samt sydostasiatiska folkgrupper. Mayafolket fruktade jaguaren liksom nattens stjärna vilket skapar terror samt andra risker.

    Bärare från kattdjurens kroppsdelar betraktas inom östra Asien likt oöverkomlig till fiender.[8]

    Större kattdjur tillsammans med mönster vid kroppen jagas på grund av pälsens skull. Dessutom jagas tigern till djurets kroppsdelar, likt bör äga läkande attribut i enlighet med den gammal asiatiska medicinen. Beståndet från flera kattdjur reducerar vid bas från habitatförstöring.

    Å andra sidan kunna introducerade tamkatter inom olika regioner inom världen allvarligt skada den ursprungliga faunan.[1]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 22 månad 2008.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcde] Vaughan, Ryan & Czaplewski, red (2011). ”Felidae” (på engelska). Mammalogy.

      Jones & Bartlett Learning. sid. 295-298. ISBN 978-0-7637-6299-5 

    2. ^Hast, M H (May 1989). ”The larynx of dånande and non-roaring cats.”. Journal of Anatomy 163: sid. 117–121. ISSN0021-8782. PMID 2606766. PMC: PMC1256521.

      Kattdjur (Felidae) existerar ett släkt inom ordningen jagare samt underordningen kattliknande jagare (Feliformia), tillsammans tillsammans hyenor (Hyaenidae), leopardmårdar (Nandiniidae), manguster (Herpestidae) samt sibetdjur (viverrider, Viverridae); från dessa existerar sibetdjur samt hyenor dem närmaste släktingarna.

      https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1256521/. Läst 31 januari 2018. 

    3. ^ [abcd] Kelt & Patton (2020). ”Felidae”. A Manual of the Mammalia. University of Chicago Press. sid. 250−251 
    4. ^Vratislav Mazák: Der Tiger. Westarp Wissenschaften; version 5 (april 2004), oförändrat sedan upplagan ifrån 1983, vid tyska, sid.

      178, ISBN 3-89432-759-6

    5. ^ (på engelska) Jay S. Rosenblatt. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Jay_S._Rosenblatt&oldid=697427415. Läst 6 januari 2016. 
    6. ^”Study Examines Evolution of Cats' Sense of Taste”. https://www.laboratoryequipment.com/news/2015/10/study-examines-evolution-cats-sense-taste. Läst 6 januari 2016. [död länk]
    7. ^Etnyre, E., J.

      Lande & A. Mckenna. 2011 FelidaeArkiverad 22 juli 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. vid djur Diversity Web (engelska), besökt 3 augusti 2011.

    8. ^D. E. efternamn & R. A. Mittermeier, red (2004). ”Felidae”. Handbook of the Mammals of the World. Lynx Edicions. sid. 54-124. ISBN 978-84-96553-49-1 

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Alfred Brehm, Djurens liv 3, 3:e omarbetade uppl (Malmö 1930)
    • Jordens vilt.

      Rovdjuren, red. Peter Forbes samt Bill MacKeith (1984; svensk översättning identisk år)

    • Johnson, W.E., Eizirik, E., Pecon-Slattery, J., Murphy, W.J., Antunes, A., Teeling, E. & O'Brien, S.J. 2006. The Late Miocene radiation of modern Felidae: A genetic assessment. Science 311: 73-77
    • Yokoyama S. Radlwimmer FB., The "five-sites" rule and the evolution of red and green color framtidsperspektiv in mammals.

      Molecular Biology & Evolution. 15(5):560- 7, 1998

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]