Hur kan man förklara väder

Hydrologi (från grekiskans Yδρoλoγια, Yδωρ+Λoγos, Hydrologia = vattenlära) existerar läran angående vattenförhållandena vid jorden. Närmare bestämt omfattar den vattnets cirkulation mellan ocean, atmosfär samt landområden. var studeras dem processer såsom tillsammans svarar till vattnets kretslopp. Hydrologin innefattar även vattnets fysikaliska samt kemiska attribut samt dess samspel tillsammans med allt levande - växter, vilt samt människor.

ett hydrolog studera ytvatten inom insjöar, vattendrag samt nära våra kuster.

till innehållsförteckning

Klimatologi existerar läran angående klimatet dess orsaker samt fenomen - "vädrets statistik". Klimatologin sorterar främst beneath ämnena naturgeografi samt meteorologi.

Både klimat samt klimat handlar ifall atmosfären likt beskrivs tillsammans med hjälp från temperatur, nederbörd, lufttryck etc.

enstaka klimatologs primära sysselsättning existerar för att förklara samt förklara fysikaliska attribut inom atmosfären, exempelvis temperatur, luftström samt nederbörd vid vissa områdena. Fenomen såsom orkaner, tornador samt global uppvärmning samt dess påföljder existerar några från dem maximalt uppmärksammade områdena inom klimatologin.

till innehållsförteckning

Meteorologi, vetenskapen angående klimat, alltså fenomen inom atmosfären.

Atmosfärens olika variabler, likt existerar temperatur, lufttryck samt luftfuktighet samt deras förändringar samt växelverkningar existerar detta såsom styr vädret. Majoriteten från detta observerade vädret finns inom atmosfärslager.

till innehållsförteckning

Oceanografi (av grekiska: Oκεανός, "Okeanos" samt γράφειν, "skriva") alternativt oceanologi existerar vetenskapen ifall jordens oceaner samt ocean.

Oceanografi existerar en många brett forskningsområde var haven studeras ur fysiskt, kemiskt, biologiskt samt geologiskt perspektiv samt bland annat omfattar plattektonik, havsströmmar samt meteorologi. inom landet råder viss språklig förvirring då detta gäller namnet oceanografi. ett oceanograf från idag inom landet arbetar endast tillsammans havets strömmar, temperaturer, vågor etc, motsvarigheten mot meterologi vid nation.

enstaka maringeolog arbetar tillsammans med bottensedimenten osv. då man pratar ifall oceanografins saga samt oceanografi utanför land sålunda innefattar oceanografi varenda disipliner från havet. tillsammans andra mening förmå man inom USA artikel oceanograf tillsammans med maringeologisk inriktning, medan inom landet skulle man bara existera maringeolog.

Detta kallas ibland oceanografin inom sin vidare innebörd respektive oceanografi inom sin snävare innebörd.

till innehållsförteckning

En väderprognos existerar ett förutsägelse angående atmosfärförhållanden på grund av enstaka tidsperiod vidare. Dessa brukar vanligen sändas inom tv samt radio, således för att allmänheten är kapabel ta sektion ifall dessa.

Vanligtvis avser man jordens klimat, detta önskar yttra tillståndet inom jordens atmosfär, dock detta finns även meteorologi vid andra planeter tillsammans atmosfär.

Väderprognoser brukar prouceras från meteorologer, samt liksom vanligen sträcker sig ovan dem närmaste dagarna, eftersom detta blir svårare för att förutsäga vädret ju längre fram inom tiden man försöker.

Trots för att meteorologer för tillfället förlitar sig nästan enbart vid datormodeller, existerar detta kvar ganska vanligt för att nyttja tekniker vilket utvecklades före datorerna fanns kraftfulla nog för att utföra förutsägelser tillsammans acceptabel noggrannhet.

flera från dessa metoder används på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något kvaliteten vid enstaka prognos, detta önskar yttra hur många förbättrad datormodellen existerar än ett ytterligare äldre teknik.

till innehållsförteckning

SMHI tar fram väderprognoser tillsammans olika längd. Bland annat tar SMHI fram enstaka korta omfattande väderprognos 0 – 12 timmar, regional väderprognos 1 - 2 dygn, femdygnsprognos, 10-dygnsprognos samt långtidsprognos (14-dygnsprognos).

SMHI tar dagligen även fram enstaka global väderprognos 10 dygn vidare inom samarbete tillsammans ECMWF (European Centre for Medium Range Forecasting).

till innehållsförteckning

Både meteorologi samt klimat handlar ifall atmosfären liksom beskrivs tillsammans hjälp från temperatur, nederbörd, lufttryck etc. klimat existerar atmosfärens status samt beteende närmaste tiden, någon solens tid mot enstaka sju dagar alternativt numeriskt värde.

Klimat existerar klimat vid utdragen sikt. Klimat existerar alltså atmosfärförhållanden betraktat ovan ett utdragen tidsperiod samt beskrivs tillsammans med klimatscenarier samt statistik såsom medelvärden, variationer samt extremer. Klimatsystemet består från nästa fyra huvuddelar atmosfären, världshavet, kryosfären (snö, havsis, glaciärer), landytan.

till innehållsförteckning

Väder kallas tillståndet alternativt ett växling inom tillåtelse inom ett atmosfär nära en självklart situation alternativt beneath enstaka mindre tidsrymd. Speciellt avses dem status likt påverkar människor samt andra levande organismer. modell vid liknande tillåtelse existerar temperatur, nederbörd samt åska.

modell vid atmosfärförhållanden inom meningen växlingar inom tillståndet existerar uppklarnande (minskad molnighet) samt varannandagsväder (när vädret växlar mellan numeriskt värde olika lägen på grund av varenda dag). Vanligtvis avser man jordens klimat, detta önskar yttra tillståndet inom jordens atmosfär, dock detta finns även meteorologi vid andra planeter tillsammans med atmosfär.

Läran angående klimat kallas meteorologi. klimat avser status, alternativt aktiviteten hos fenomen, beneath mindre tidsperioder (timmar alternativt dagar). Väderlek avser vädret beneath en par dagar upp mot numeriskt värde veckor. Gränsen mellan meteorologi samt väderlek existerar flytande. Väderlek omfattar den tidsperiod ovan vilken dem flesta prognoser ifall vädret ställs.

Väder kunna förändras snabbt samt existerar temperatur, luftström, nederbörd, vit nederbörd samt moln vid enstaka viss ställe samt nära enstaka viss tidpunkt.

Klimat avser statistiska attribut hos vädret ovan längre tidsperioder. Enkelt uttryckt kunna man yttra för att klimat existerar vädrets bakgrund. Tidigare ägde termen "väder" inom svenskan enstaka starkare koppling mot atmosfär samt bris. Denna innebörd lever kvar inom mening likt "väderstreck" (vindriktning), "yrväder" samt "munväder" (luft fylld från prat).

termen besitter senare kommit för att omfatta även andra fenomen inom atomsfären samt fått den innebörd den äger idag.

till innehållsförteckning

På jorden varierar temperaturen vanligen mellan ±40 °C. dock spännvidden mellan olika klimat vid jorden fullfölja för att detta uppmätts extrema tempertaturer långt utanför detta intervall.

Högsta uppmätta temperatur inom skuggan existerar 57,8 °C inom El Azizia, Libyen den 13 september 1922. Lägsta uppmätta temperatur existerar -89,2 °C nära forskningsstationen Vostok, Antarktis den 21 juli 1983. Högsta uppmätta lufttrycket vid jorden existerar 1085,6 millibar inom Tosontsengel–Khövsgöl-provinsen, Mongoliet den 19 månad 2001. Lägsta uppmätta luftryck nära havsnivån existerar 870 millibar inom ögat vid tyfonen Tip väster angående Guam, Stilla havet den 12 oktober 1979.

Högsta uppmätta vindhastighet samtliga kategorier existerar 480 km/h ± 32 km/h inom enstaka F5-tornado nära Oklahoma City, USA den 3 femte månaden i året 1999. Den största noterade nederbördsmängden beneath 24 timmar existerar 1 870 mm vid ön Reunion inom från indien Oceanen den 17–18 mars 1952.

till innehållsförteckning

Atmosfärens temperatur (på jorden: lufttemperaturen) existerar ett från dem maximalt studerade samt omtalade väderfenomenen.

Temperatur existerar en mått vid rörelserna hos molekylerna samt den styrs mot massiv sektion från solstrålningen. Vår upplevelse från värme samt kall luft beror dock ej enbart vid temperaturen, utan även från vindens kyleffekt samt strålning samt luftfuktighet. Förutom solstrålning varierar temperaturen tillsammans med höjd ovan havet. vid högre höjd existerar lufttrycket lägre vilket leder mot fallande temperatur.

Å andra sidan förmå detta även artikel kallare inom svackor, vilket beror vid för att den tyngre kallare luften "rinner ner" samt samlas inom svackan. ett ytterligare faktor vilket påverkar temperturen existerar närheten mot ocean, liksom besitter enstaka utjämnande verkan vid temperturen. Även vinden är kapabel påverka temperaturen genom för att den är kapabel förflytta kall alternativt varm luft.

till innehållsförteckning

Dygnsmedeltemperaturen alternativt dagsmedel, beräknas ifrån temperaturena inom °C, klockan 07:00 (T1), 14:00 (T2) samt 21:00 (T3) i enlighet med formeln (0,25T1) + (0,25T2) + (0,5T3)

till innehållsförteckning

Lufttrycket existerar trycket inom den sammansatta gasen såsom utgörs från atmosfären.

Trycket uppstår genom jordens dragningskraft (gravitationskraft) vid gasmassan samt reducerar tillsammans med höjden ovan jordytan. Den sammansatta gasen liksom atmosfären utgörs från äger därför ett minskande densitet tillsammans med höjden samt blir inom dagligt anförande "tunnare" ju högre upp man befinner sig. Detta förhållande utnyttjas från den affärsmässig flygtrafiken genom för att luftmotståndet reducerar ju högre upp flygplanet flyger.

Samtidigt reducerar kvantiteten syre varför man till vanliga jetmotorer funnit för att enstaka höjd vid cirka 10 000 m utgör den optimala höjden tillsammans avseende vid luftmotstånd samt nödvändigt syreinnehåll på grund av för att ett fåtal tillräckligt dragkraft ifrån motorerna. på grund av mätningar från aktuellt lufttryck används enstaka barometer.

SI-enheten på grund av lufttryck existerar hPa dock enheterna millibar (tusendels bar) samt mmHg (mm kvicksilverpelare) förekommer även inom olika omfattningar. Försök för att besluta en medelvärde till lufttrycket inom olika standarder äger gjorts - STP samt NTP existerar modell vid sådana standarder. inom dessa numeriskt värde standarder anges detta normala lufttrycket såsom 1 atm, detta önskar yttra 101,325 kPa.

till innehållsförteckning

Lufttrycket existerar ej konstant nära ett viss höjd ovan jordytan, utan beror inom upphöjd grad vid förekomsten från sålunda kallade högtrycksområden respektive lågtrycksområden såsom bildas då luftmassan sätts inom cirkelrörelse beneath effekt från energitillskott ifrån solens energiinstrålning samt jordens cirkelrörelse samt bildar därför kallade "fria virvlar" tillsammans med logaritmisk strömningsform var detta statiska trycket i enlighet med Bernoullis ekvation sjunker inom proportion mot avståndet ifrån virvelns centrum genom för att strömningshastigheten ökar samtidigt vilket detta dynamiska trycket (hastighetsberoende trycket) stiger.

inom lågtrycksområden strömmar luften inom virvelform in mot virvelns centrum samt inom högtrycksområden ut ifrån virvelns centrum. Genom effekt från jordens cirkelrörelse samt Corioliskraften uppkommer enstaka kraftkomposant vid dem fria virvlarna såsom tvingar ett högtrycksvirvel (högtryckområde) vid norra halvklotet för att snurra medurs resp.

ett lågtrycksvirvel (lågtrycksområde) för att rotera moturs. detta existerar vid bas från dessa förhållanden vilket Skandinavien får in stora mängder fuktig atmosfär likt avdunstar ifrån den relativt sett varma golfströmmen ute vid Atlanten. Lågtrycksområden tillsammans med fuktig atmosfär vilket kommer in ifrån Atlanten inom väster samt passerar mitt ovan Skandinavien roterar moturs vilket inom en lokalt perspektiv ger förhärskande västliga vindar inom södra land samt detta regnar därför ofta.

vid identisk sätt förs ofta många varm samt torr atmosfär in ifrån detta ryska fastlandet inom öster då detta bildas högtryckområden ovan Skandinaviens mellersta sektion var luftmassan roterar medurs samt inom en lokalt perspektiv ger förhärskande ostliga vindar. Genom för att den luften existerar torr blir detta ingen kondensation från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig då luftmassan stiger ovan nation utan uppenbart inom luften samt ofta "vackert" atmosfärförhållanden.

Angivna rotationsriktningar till låg- resp.

Väder beskriver dem atmosfäriska förhållandena vid ett bestämd ställe nära ett bestämd tidpunkt.

högtryck gäller norr angående ekvatorn. Söder ifall ekvatorn roterar ett lågtrycks- resp. högtrycksvirvel åt motsatt håll, detta önskar yttra lågtryck roterar medurs samt högtryck moturs beroende från corioliskraften. tillsammans med ledning från hur lågtryckets respektive högtryckets centrum kommer för att förflytta sig ovan jordytan samt rådande tryck inom virvelns centrum förmå man därför tillsammans massiv säkerhet att fatta beslut eller bestämma något vilken vindriktning samt vindhastighet vilket kommer för att gälla vid ett viss lokal.

vid sommarhalvåret inom landet då luftmassan värms upp kraftigt ovan nation bildas således kallad "sjöbris" var luften ovan nation stiger uppåt inom atmosfären samt skapar en undertryck inom förhållande mot luftmassan liksom befinner sig ovan detta relativt kallare havsvattnet var solinstrålningen ej ger ett reflekterande uppvärmning från luftmassan.

Detta resulterar inom enstaka luftströmning in mot nation såsom sammansätts tillsammans luftströmningen vid bas från rådande låg- alternativt högtryck. Vindriktningen samt hastigheten blir då svårare för att förutse. då solen går ner avslutas solinstrålningen samt därmed även sjöbrisen samt detta existerar då enbart rådande låg- alternativt högtryck likt bestämmer vindens styrka samt riktning.

ifall trycket inom den fria virvelns centrum blir tillräckligt lågt samt därmed lufthastigheten inom virvelns periferi inom motsvarande grad upphöjd utvecklas ett storm alternativt orkan. inom virvelns centrum existerar detta nästan "vindstilla". Detta existerar vanligt inom tropiska områden liksom äger enstaka kraftig solinstrålning vilket lagras upp inom fuktiga luftmassor inom form eller gestalt från kinetisk energi.

enstaka tornado existerar identisk virvelfenomen var en många lågt tryck inom virvelns centrum orsakar ett extremt upphöjd lufthastighet inom en begränsat plats.

till innehållsförteckning

Fuktighet existerar en mått vid kvantiteten alternativt andelen vattenånga vilket finns inom atmosfären. Fuktigheten kunna anges antingen såsom helt alternativt relativ fuktighet.

då detta gäller helt fuktighet, anges den faktiska kvantiteten vattenånga inom exempelvis g/m3. Relativ fuktighet anges andelen vattenånga inom förhållande mot den maximalt tänkbara ångmängden nära aktuell temperatur, inom andel. Den största kvantiteten vattenånga likt luften kunna innehålla (100% relativ luftfuktighet) beror vid temperaturen. Exempelvis nära +14 grader Celcius existerar detta 12 g/m3 dock nära +24 grader existerar detta 22 g/m3.

på grund av för att mäta fuktigheten används enstaka hygrometer alternativt enstaka psykrometer. vid jorden skapas luftfuktigheten genom direkt avdunstning ifrån bland annat vattensamlingar, fryst vatten samt marken. Detta kallas på grund av evaporation. Växter avger även vattenånga genom transpiration.

till innehållsförteckning

Moln existerar iakttagbara ansamlingar från många små vattendroppar alternativt iskristaller inom jordens alternativt någon ytterligare himlakropps atmosfär.

Dimma existerar moln såsom når markytan samt var sikten existerar mindre än 1 kilometer. existerar sikten mellan 1 kilometer samt 1 mil talar man istället ifall (fukt)dis. Moln förmå inträffa inom flera olika former samt även färger. detta finns en klassificeringssytem vilket delar upp moln beroende vid höjdläge samt utseende.

Molnigheten existerar intressant på grund av människor då den begränsar solstrålningen vid marken samt leder ibland mot nederbörd. Dimma besitter ständigt utgjort bekymmer till människor inom trafik både mot sjöss samt vid land.

 

huvudmolnslag

Huvudmolnslagen namnes efter dem latinska orden cirrus (hårlock, fjun), cumulus (hög, stapel), stratus (breda ut, sträcka ut), nimbus (nederbörd) samt altus (på upphöjd höjd).

 

• Familj A - Höga moln:
  • cirrus, fjädermoln, Ci
  • cirrostratus, tunna moln, Cs
  • cirrocumulus, makrillmoln Cc
• Familj B - Medelhöga moln:
  • altostratus, skiktmoln, As
  • altocumulus, böljemoln, Ac
• Familj C - Låga moln:
  • stratus, dimmoln, St
  • stratocumulus, valkmoln, Sc
  • cumulus, stackmoln, Cu
• Familj D - Moln tillsammans med massiv vertikal utsträckning
  • nimbostratus, regnmoln, Ns
  • cumulonimbus, by- alternativt mörka moln, Cb

 

till innehållsförteckning

Nederbörd existerar en meteorologiskt samlingsnamn till olika former från ämne likt faller ifrån sky.

vid jorden existerar detta framförallt nerfall från dricksvatten vilket avses. Vattennederbörd förekommer bland annat inom form eller gestalt från nederbörd, frost samt hagel. Ofta anges kvantiteten nederbörd inom millimeter, vilket då syftar mot hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken ifall detta ej sjönk undan. 1 millimeter nederbörd existerar identisk sak vilket 1 liter/m2.

på grund av för att nederbörd bör bildas behövs luftfuktighet, partiklar som vatten kondenserar på samt avkylning. Tre viktiga typer från nederbörd existerar orografisk nederbörd, frontal nederbörd samt konvektiv nederbörd. vid andra planeter förekommer nederbörd från ytterligare ämne än dricksvatten. Exempelvis tror man för att detta regnar metan vid Titan.[2] Nederbörden vid jorden besitter kritisk effekt vid allt levande då den besitter massiv innebörd på grund av resurser från dricksvatten.

Samtidigt såsom nederbörd ibland förmå rädda enstaka gröda, är kapabel den ett ytterligare gång artikel helt förödande. för att prognosticera nederbörd samt tekniska redskap för hjälp på grund av för att styra vattentillgång besitter blivit många viktigt.

till innehållsförteckning

Regn existerar sådan nederbörd likt endast består från vattendroppar. Dropparnas radie varierar normalt mellan 0,05 samt 3,0 mm.

nära vanligt nederbörd existerar dropparna större än 0,25 mm. nära mindre faller i små droppar existerar detta duggregn. modell vid ytterligare nederbörd existerar dagg, vit nederbörd samt hagel.

till innehållsförteckning

Hagel, nederbörd bestående från runda ispartiklar. Hageln förmå variera inom storlek ifrån någon millimeter mot inom sämsta fall någon decimeter.

Hagel existerar nederbörd såsom fryser mot samt växer då vattendropparna reser upp samt ner inom regnmolnet vid bas från vindens strömmar. inom dem lägre delarna existerar detta plusgrader, samt inom dem övre delarna minusgrader.

Väder visar atmosfärens aktuella tillåtelse samt beteende (hur detta existerar utomhus just nu).

då hagelkornen blir till tunga alternativt hamnar utanför luftströmmen, faller dem mot marken. dem riktigt stora hagelkornen existerar sammanklumpningar från flera hagelkorn. Teorin ifall jättehagel bygger vid för att haglet gård upp samt ner inom molnet inom rundor samt vid detta sätt smälter samman tillsammans mindre hagel.

detta finns tre typer från hagel: Snöhagel alternativt trindsnö (snöliknande korn vid 2-5 mm inom diameter vilket studsar mot hårt underlag samt enkel kunna vandra sönder), småhagel (glaserade korn, iskorn, såsom brukar artikel mindre än 5 mm inom diameter) samt ishagel (oregelbundna isklumpar tillsammans med klara samt vitaktiga skikt ifall vartannat, större än 5 mm inom diameter.

detta största kända hagel vilket besitter fallit ner vid jorden föll ovan Yüva Shansi inom Kina tid 1902. dem hagelkornen vägde ca 4 kilo.

till innehållsförteckning

Snö existerar ett struktur från nederbörd var vattnet haft period vid sig för att forma kristaller likt klumpar ihop sig samt faller mot marken. Jämför nederbörd samt hagel.

vit nederbörd existerar vanligast vid vintern. dem nedfallande iskristallerna kallas inom dagligt anförande på grund av snöflingor. då utomhustemperaturen existerar ovan 0°C brukar snön normalt smälta (se tö) medan snön fryser då utomshustemperaturen existerar beneath 0°C.

till innehållsförteckning

Åska existerar ljudet ifrån blixtar vilket existerar elektriska urladdningar inom atmosfären.

Dessa elektriska urladdningar alstrar många massiv värme beneath bråkdelar från ett kort tid. Denna värme utför för att luftens molekyler sätts inom rörelse. Detta upplever oss likt åskans karakteristiska ljud (Åskknallar, åskdunder, åskmuller). Åska förekommer ofta inom samband tillsammans med cumulonimbusmoln. Blixtar kunna leda mot bränder samt är kapabel nära direkt möte existera dödande på grund av människor.

till innehållsförteckning

SMHI besitter en blixtlokaliseringssystem på grund av för att registrera åsknedslag nära åskväder. Blixtlokaliseringssystemet ger bland annat data angående blixtens styrka. detta finns 10 sensorer inom landet, samt ett centralenhet hos SMHI samt enstaka hos Svenska Kraftnät.

till innehållsförteckning

Vind existerar storskaliga rörelser inom atmosfären.

Vindar skapas från horisontella skillnader inom atmosfärstrycket samt kunna röra sig inom varenda riktningar - horisontellt, lodrätt samt inom rotera. vid jorden besitter på grund av trakten typiska samt årligen återkommande vindar från speciell typ besitter ofta givits speciella namn, likt exempelvis Harmattan, regnperiod samt Sirocco. Vindhastigheten mäts tillsammans med ett instrument för att mäta vindhastighet samt anges vanligen inom meter per kort tid (m/s).

Vindstyrka mäter vindens effekter snarare än den aktuella vindhastigheten samt förmå anges i enlighet med Beauforts skal. Vindriktning mäts tillsammans med enstaka vindflöjel. lätt vindmätning förmå även ske tillsammans ett vindstrut vilket snabbt ger ett emotion på grund av vindhastighet samt vindriktning. Vinden äger enstaka utjämnande verkan både vid tryck samt temperatur.

Vinden existerar intressant på grund av chansen för att utvinna energi ur vindkraften genom exempelvis väderkvarnar samt vindkraftverk. Kraftiga vindar kunna artikel förödande genom kraftiga oväder, orkaner samt intensiva virvelvindar, tromber.

till innehållsförteckning

Vindstyrka, mått vid effekten från svaga samt starka vindar.

Vindstyrka förväxlas ofta tillsammans med vindhastighet, liksom existerar hastigheten från vindens rörelse inom förhållande mot ett fix punkt vid jorden. likt mått används normalt dem vanliga hastighetsenheterna: meter per kort tid (m/s), kilometer per 60 minuter (km/h) alternativt knop (kn).

För för att behärska utföra ett väderprognos måste man ursprunglig samt främst kartlägga utgångsläget.

Olika länder använder även dem inom länderna vanliga hastighetsenheterna, såsom miles per hour (mph) inom USA. detta finns olika skalor liksom används till för att mäta denna, ett vanlig existerar Beauforts skal. Fredrik Henrik Chapman publicerade 1779 ett personlig vindskala byggd vid identisk principer vilket Beauforts. Olika grader från vindstyrkan benämns tillsammans olika namn, sålunda likt kuling, storm alternativt orkan.

Benämningarna förmå äga olika innebörd inom olika kontext, inom vissa skalor kopplas skalans grader mot vissa benämningar. Språkbruket varierar beroende vid angående detta existerar fråga ifall mot havs alternativt vid land.

 

Vindstyrka inom beaufort	Benämning vid land	Benämning mot sjöss	Vindhastighet m/s	km/h	Vindens verkningar
0	Lugnt	Stiltje, bleke	0-0,2	0-1	Rök stiger riktig upp, löv hänger stilla, stort insjövatten ligger spegelblank
1	Svag vind	Nästan stiltje	0,3-1,5	1-5	Knappt märkbar till känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver inom vindens riktning, små krusningar vid sjön
2	svag vind	lätt (laber) bris	1,6-3,3	6-11	Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, vid stort insjövatten korta tydliga vågor
3	Måttlig vind	God bris	3,4-5,4	12-19	Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv skakar, tunna kvistar vid lövklädda växt inom konstant rörelse, vågkammar börjar brytas på denna plats samt var
4	Måttlig vind	Frisk bris	5,5-7,9	20-28	Tunnare grenar vid lövklädda växt rör sig, damm samt lös vit nederbörd rotera upp, vid stort insjövatten långa vågor tillsammans med vita kammar
5	Frisk vind	Styv bris	8,0-10,7	29-38	Mindre lövträd svajar, tröttsamt vandra mot vinden, mindre lövträd börjar svaja, utpräglade långa vågor, skumkammar ovan allt
6	Frisk vind	Hård bris, frisk kuling (frisk kultje)	10,8-13,8	39-49	Stora grenar vid lövklädda växt rör sig, detta viner inom luftledningar, vid stort insjövatten stora vågberg, skumkammar breder ut sig ovan stora ytor
7	Hård vind	Styv kuling (styv kultje)	13,9-17,1	50-61	Böjer mindre stammar av träd, svårt vandra upprätt, stort insjövatten tornar upp sig samt bryter, skummet läggs inom strimmor inom vindriktningen
8	Hård vind	Hård kuling (hård kultje)	17,2-20,7	62-74	Bryter kvistar, svårt vandra ovan öppna ytor, vågors höjd samt längd avgörande, skumstrimmorna tätnar
9	Mycket hård vind	Halv storm	20,8-24,4	75-88	Bryter mindre träd, taktegel blåser ned
10	Storm	Storm	24,5-28,4	89-102	Upprycker stora växt tillsammans rötterna, stora skador vid byggnad, höga vågberg tillsammans brottsjöar, havet nästan vitt från skum
11	Svår storm	Svår storm	28,5-32,6	103-117	På stora ytor inom täckt område äger varenda växt fällts från vinden, stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket nyss synts försvinner på baksidan vågberg, havet helt vitt, schum inom luften försvårar sikten
12	Orkan	Orkan	32,7-36,9	118-	Stora objekt flyger inom luften, glugg blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp vid nation, allmän ödeläggelse
13	Orkan	Orkan	37,0-41,4
14	Orkan	Orkan	41,5-46,1
15	Orkan	Orkan	46,2-50,9
16	Orkan	Orkan	51,0-56,0
17	Orkan	Orkan	56,1-61,2

 

till innehållsförteckning

Bris existerar enstaka beteckning vid vindstyrka, såsom framför allt används inom sjöfarten.

detta existerar enstaka bris liksom besitter enstaka vindstyrka mellan 1,6 samt 13,8 m/sek. Inom den därför kallade Beauforts skal motsvarar detta 2-6 beaufort. Man talar även ifall landbris samt havsbris.

till innehållsförteckning

Storm kallas vinden både vid nation samt mot sjöss, då vindhastigheten existerar mellan 24,5 samt 32,6 m/s.

Vindstyrkan existerar 10-11 beaufort. vid nation förmå stormen rycka upp växt samt orsaka skador vid byggnad. mot sjöss orsakar stormen höga vågor samt havsytan blir ljus från schum. då vindstyrkan existerar 9 beaufort (20,8- 24.4 m/s) kallas vinden halv storm, samt existerar vindstyrkan 11 beaufort (28,5- 32,6 m/s) brukar detta benämnas svår storm.

till innehållsförteckning

Orkan kallas vinden både vid nation samt mot sjöss, då vindhastigheten överstiger 32,7 m/s.

inom andra vanliga mätetal: 64 knop, 118 km/h, vindstyrka 12 Beaufort. enstaka orkan orsakar stora skador vid både växtlighet samt byggnader. mot sjöss går vågorna många höga samt luften fylls från kraftiga moln. Orkan existerar även enstaka beteckning vid Tropisk cyklon inom detta Västindiska området Orkanerna ges ofta personnamn liksom orkanen Gudrun, inom folkmun Stormen Gudrun alternativt Januaristormen inom Europa 2005 plats ett kraftig orkan vilket den 8 mot 9 januari 2005 drog in ifrån Atlanten samt drabbade norra Europa.

till innehållsförteckning

Tromb, tornado samt skydrag existerar olika benämningar vid kraftiga virvelvindar såsom bildar enstaka nästan lodrätt stigande luftvirvel tillsammans med ett diameter vid 100 meter upp mot 1 kilometer på grund av kraftiga tornador.

Tromberna uppstår nära kraftiga åskväder, detta existerar vanligt för att ett horisontell molnrulle bildas vid åskvädrets bylinje, denna är kapabel sedan vrida sig lodrätt samt nå marken vilket ett tromb. Karaktäristiskt på grund av enstaka tromb existerar då den molnslang alternativt rep liksom bildas mellan moln samt mark inom trombens inre sektion.

till innehållsförteckning

Väderradar används framförallt till för att övervaka samt prognostisera nederbörd. Radarn registrerar molnens innehåll från nederbörd, frost alternativt hagel. Radarobservationerna såsom visar nederbördsfördelning samt intensitet används till korta samt detaljerade väderprognoser. detta svenska väderradarsystemet omfattar 12 anläggningar.

till innehållsförteckning

Årstiderna existerar inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst samt vinter. Dessa fyra årstider är kapabel delas in vid flera olika sätt, mot modell astronomiskt, kalendariskt alternativt klimatologiskt. Astronomiskt sett motsvarar årstiderna plats sin fjärdedel från jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då nära vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren äger sin start nära sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten nära höstdagjämningen ca 21-22 september, samt vintern nära vintersolståndet runt den 21-22 månad.

ett kalendarisk indelning sker efter årets månader var vårens månader existerar mars, april samt femte månaden i året, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, samt vintern: månad, januari, månad. Detta indelningssätt används såsom standard inom flera engelsktalande länder dock kallas var till meteorologisk indelning vilket ej bör blandas ihop tillsammans med den klimatologiska indelningen likt existerar standard inom flera andra länder t.ex inom land, land i norden, m.f.

inom den klimatologiska årstidsindelning, liksom används från bland annat SMHI, inträffar våren då dygnsmedeltemperaturen existerar stigande samt ligger mellan 0 samt 10 grader Celsius. Sommar existerar detta då temperaturen hållbart existerar ovan +10°C, höst då dygnsmedeltemperaturen existerar fallande samt ligger mellan 0 samt 10 grader, samt slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen hållbart ligger beneath 0°C.

till innehållsförteckning

Solen existerar den himlakropp såsom finns inom centrum från vårt solsystem. inom omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solens utstrålande energi inom form eller gestalt från ljus samt värme liksom når jorden existerar ett förutsättning på grund av allt biologiskt liv vid planeten jorden samt den globala balans likt råder sen miljarder kalenderår åter inom vädersystem samt havsströmmar.

Solen existerar detta största objektet inom jordens att vara nära något samt dess diameter existerar cirka 109 gånger större än jordens. Den besitter enstaka massa vid cirka 1,99×1030 kg, alltså 333 000 gånger jordens massa.

Väder existerar detta oss upplever enstaka viss dag: nederbörd alternativt möjligen stjärna, bris samt vilken temperatur detta är.

Omkring 99 % från all solsystemets massa finns inom solen samt styr därmed genom sin stora gravitationskraft varenda planeters rörelser. Solen existerar enstaka medelstor himlakropp. flera andra stjärnor inom universum existerar betydligt större. Solen befinner sig inom utkanten från galaxen Vintergatan; 30 000 ljusår (ca 28×1016 km) ifrån Vintergatans centrum samt 2,6 ljusår (ca 25×1012 km) ifrån Vintergatans mittplan.

Solen rör sig tillsammans ett hastighet från 792 000 km/h samt detta tar drygt 240 miljoner tid till den för att förflytta sig en varv runt Vintergatans centrum.

till innehållsförteckning

Tidpunkten till solens uppgång anges från SMHI på grund av den tidpunkt då den övre delen från solskivan skymtar nära horisonten. Nedgången anges till den tidpunkt då solen helt försvunnit på baksidan horisonten.

till innehållsförteckning

UV-index anger den styrka från den skadliga delen från solens ultravioletta strålning (UV-strålning) då den existerar likt intensivast. Soligt meteorologi ger en högt UV-index medan molnigt meteorologi dämpar solstrålarna. ej bara soligt klimat påverkar UV-strålningen utan även en tunt ozonskikt samt upphöjd solhöjd ovan horisonten ger en högre UV-index.

Solen står vilket högst inom land nära midsommartid (sommarsolståndet).

detta svenska UV-indexet tas fram från SMHI vid uppgift från SSI (Statens Strålskyddsinstitut).

till innehållsförteckning

Månen (Latin: Luna) existerar jordens enda naturliga satellit, samt den femte största inom solsystemet. Medelavståndet mellan jorden samt månen (centrum mot centrum) existerar 384 403 km, ungefär trettio gånger jordens diameter.

Månen äger enstaka diameter vid 3 474 km, vilket existerar ungefär ett tredjedel från jordens diameter, samt enstaka volym vid ungefär 2% från jordens. Gravitationen vid månen existerar ungefär 17% från den vid jorden. Månens omloppstid runt jorden existerar 27,3 dagar.

till innehållsförteckning

Månfaser existerar dem olika utseenden likt månen visar oss jordiska betraktare beneath loppet från enstaka kalendermånad.

Faserna besitter namn likt nymåne, halvmåne samt fullmåne. Mer ifall namnen längre ner. Orsaken mot faserna existerar för att månen rör sig sålunda för att solen belyser den vid olika sidor beneath olika veckor, medan oss såsom jordbundna betraktare bara ser ett samt identisk blad all tiden. Solen samt månen går eller reser ungefär identisk väg ovan vår firmament, samt dessutom nästan lika fort.

Månen sackar dock efter lite varenda dygn, samt efter 29,5 dygn besitter solen varvat månen. beneath denna tidsperiod genomlöper månen varenda sina faser.

till innehållsförteckning

METAR existerar ett väderobservation såsom görs mestadels inom flyget då den talar angående hur vädret existerar vid olika flygplatser.

Man rapporterar temperatur, vindförhållanden, köldeffekt vid bas från bris, daggpunkt, relativ fuktighet samt lufttryck samt ofta även siktförhållande samt moln inom området.

METAR existerar ett förkortning från engelska METeorological Aerodrom Report, dock kommer ursprungligen ifrån franskans "message d’observation météorologique régulière pour l’aviation,".

till innehållsförteckning

Medeleuropeisk tidsperiod alternativt huvud europeisk Time kortat CET, alternativt MET, den zontid liksom används inom land samt inom flera andra europeiska länder kring meridianen nära 15° östlig längd, såsom Belgien, Bosnien samt Hercegovina, land, land i västeuropa, Italien, Kroatien, Luxemburg, Makedonien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern samt Österrike.

Den existerar vid vintern identisk såsom UTC (GMT)+1h. Ibland används förkortningen CEST (Central europeisk Summer Time) istället på grund av CET beneath den period då området iakttar sommartid.

CET = UTC + 1 60 minuter (normaltid), UTC + 2 timmar (sommartid)

till innehållsförteckning

oordinerad allomfattande period (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time samt franska temps universel coordonné) existerar referens på grund av exakta tidsangivelser världen ovan.

UTC-tiden baserar sig vid den internationella atomtiden TAI liksom hålls tillsammans hjälp från atomur tillsammans med upphöjd noggrannhet från tidslaboratorier runt angående inom världen. UTC avviker ifrån TAI tillsammans en visst antal kurera sekunder vid en sådant sätt för att skillnaden mellan UTC samt nollmeridianens medelsoltid Greenwich Mean Time (GMT) ständigt existerar högst enstaka kort tid.

Sammanställningen från TAI vid basen från dem olika atomuren administreras från Internationella byrån till mått samt vikt (BIPM). enstaka ytterligare internationell organisation, IERS, fastställer då skottsekunder skall fogas mot UTC till för att skillnaden mellan UTC samt GMT, vilket framskrider oregelbundet vid bas från oregelbundenheter inom jordens cirkelrörelse, skall behållas beneath den fastställda gränsen.

UTC ersätter den tidigare nyttja Greenwich Mean Time, GMT, ifrån vilken UTC skiljer sig mindre än enstaka kort tid.

Man bör märka för att GMT ibland, speciellt inom talar engelska länder, används likt synonym till UTC trots för att GMT strikt taget avser medelsoltiden nära nollmeridianen, liksom går genom Greenwich utanför London.

till innehållsförteckning

SMHI, Sveriges meteorologiska samt hydrologiska institut, existerar enstaka svensk statlig myndighet tillsammans med arbetsuppgift för att ta fram prognoser till klimat, bris samt vattentillgång.

SMHI bildades 1945 samt lokaliserades inom start mot huvudstaden, dock finns numera inom Norrköping vid Folkborgsvägen 1. Lokalkontor finns inom götet, malm, Stockholm/Arlanda samt Sundsvall.

till innehållsförteckning

 

Källa: Wikipedia