Hur stor måste en öring vara
Öring
Öring (Salmo trutta) existerar enstaka art inom familjen laxfiskar.[3] Dess naturliga utbredning sträcker sig ifrån norra samt nordvästra Europa, inklusive Island samt Brittiska öarna, mot västra Asien (Ryssland). Den existerar även introducerad mot flera platser runt angående inom världen, såsom Nordamerika, västra samt södra Sydamerika, södra samt östra Afrika, Pakistan, Indien, Nepal, Japan, Nya Zeeland samt Australien.[1] Öringen leker ovan grusbottnar inom strömmande vattendrag.
Artens trivialnamn, öring, kommer sig just från för att fisken uppehåller sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig var botten består från ör, detta önskar yttra grovt grus.[4] Oftast brukar tre olika typer från öring urskiljas utifrån skillnader inom levnadssätt, således kallad havsöring såsom existerar enstaka havsvandrande (anadrom) öring likt utvandrar ifrån sitt födelsevatten mot havet, samt insjööring såsom existerar anpassad mot en liv inom sötvatten beneath all sin livscykel samt går eller reser ifrån sitt födelsevatten mot enstaka insjö, samt bäcköring såsom existerar ett småväxt öring likt lever all sitt liv inom bäckar samt andra strömmande vattendrag.[5]
Öringen existerar populär för att bedriva sportfiske efter samt existerar enstaka uppskattad ädelfisk.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Öringens systematik besitter varit omdiskuterad samt olika auktoriteter behandlar dess systematik vid olika sätt. detta finns inga typexemplar bevarade[6] samt den stora diversiteten vilket öringen uppvisar, var skilda levnadssätt även medfört morfologiska skillnader[5], existerar enstaka orsak mot för att öringens systematik förändrats många genom år, då kunskapen samt metoderna till för att att fatta beslut eller bestämma något vad enstaka art existerar besitter utvecklats.
en antal öringarter samt underarter besitter beskrivits, dock detta existerar idag oklart vilka från dessa såsom är kapabel accepteras likt giltiga. flera tidigare taxon, både vid artnivå samt underartsnivå, besitter därför synonymiserats tillsammans Salmo trutta.[7] Bara vid artnivå äger ungefär 50 tidigare egna taxon idag ställning eller tillstånd såsom synonymer mot Salmo trutta, vilket antyder den stora variationen hos öring samt svårigheterna tillsammans artbestämningen.[8]
Ett modell vid bestämningsproblematiken vid underartsnivå existerar för att havsöring, insjööring samt bäcköring tidigare ofta beskrivits såsom olika underarter, eftersom dessa tre öringtyper likt enstaka resultat från olika levnadssätt även skiljer sig åt mot utseendet.
Leken sker ifrån augusti mot månad inom strömmande dricksvatten tillsammans med grusbottnar.Havsöring gavs då detta vetenskapliga namnet Salmo trutta trutta[9], insjööringSalmo trutta lacustris[10] samt bäcköringSalmo trutta fario.[11] Denna indelning kunna ibland kvar ses liksom enstaka alternativ representation.[12] dock genetiska undersökningar äger demonstrerat för att dessa taxon ej motsvarar egentliga underarter, utan detta existerar istället tre olika typer från öring tillsammans med olika livshistoria.[8] dem tre olika ekologiska typerna, alternativt formerna, äger utvecklats oberoende flera gånger samt skillnaderna inom utseende mellan dem existerar främst ett resultat från anpassning mot olika levnadssätt samt angående dem olika formerna förekommer inom identisk vätska kunna dem föröka sig sinsemellan.[8][13] Likheter inom utseendet mellan numeriskt värde geografiskt åtskilda öringbestånd förmå vid motsvarande vis existera enstaka resultat från anpassning mot liknande levnadssätt, samt behöver ej betyda för att dem äger en gemensamt ursprung.[8]
Utbredning samt ekologi
[redigera | redigera wikitext]Öringen förekommer naturligt inom Europa samt västra Asien, Nordatlanten, Vita havet samt Östersjöns avrinningsområden, ifrån Spanien mot nordvästra Ryssland, inklusive vid Island, nordliga Brittiska öarna samt Skandinavien.
inom vattendrag Rhônes område där vatten rinner av finns en naturligt öringbestånd inom Genèvesjön, vilket invandrade efter den senaste istiden. Naturliga ursprungliga öringbestånd finns även inom övre Donaus samt Volgas avrinningsområden.[7]
Öringen existerar från människan introducerad vid flera platser inom Europa var den idag förekommer dock ej existerar initial.
Den äger även introducerats vid flera platser runt ifall inom andra delar från världen, vilket mot Nordamerika, västra samt södra Sydamerika, södra samt östra Afrika, Pakistan, Indien, Nepal, Japan, Nya Zeeland samt Australien.[1]
Öringen leker ovan grusbottnar inom strömmande vattendrag beneath hösten.
Ynglen öppnas nästa vår samt lever beneath den inledande tiden från näringen inom gulesäcken. Efterhand börjar ynglen förtära plankton, insekter, mindre kräftdjur samt snäckor[5] på grund av för att då dem blir större, nära 10–15 cm storlek, börja blanda in vattendjur inom födan. dem unga öringarna (stirr) stannar inom födelsevattnet beneath något/några kalenderår (bäcköring kurera livet) innan dem utvandrar mot enstaka större vattensamling (insjööring) alternativt havet (havsöring).
då dem unga öringarna utvandrar kallas dem smolt.
dem utvandrade öringarna stannar inom stort insjövatten alternativt havet var dem växer mot sig tills dem uppnår könsmognad då dem går eller reser tillbaka mot detta vattendrag var dem föddes till för att leka.[5] Jämfört tillsammans laxar stannar havsvandrande öringar oftast närmare landremsa vid havet beneath sin uppväxt.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Öringens utseende samt storlek varierar många beroende vid levnadssätt samt livsmiljö.[5] Havsvandrande öring är kapabel då detta gäller storleken mäta upp mot 110 cm vilket myndig, dock omkring 75 cm existerar vanligare.[5] Maxlängden existerar 140 cm.[7] Även öring liksom lever inom sjöar kunna bli ganska storvuxen, speciellt inom större sjöar samt ifall detta finns gott ifall bytesfisk.
Öring likt lever bota sitt liv inom vattendrag, således kallade bäcköring, samt alternativt öringar vars diet ej äger därför stort inslag från bytesfisk utan främst består från mindre byten, såsom insekter, blir ej lika storvuxen. Bäcköringar brukar mot modell vanligen bara mäta 15–30 cm likt vuxna.[5] även färg samt illustration skiljer sig åt beroende vid livsstadium samt livsmiljön.
inom detta tidiga uppväxtstadium såsom kallas stirr existerar kroppen gulgrön tillsammans 8–11 större mörka stirrfläckar samt flera små röda samt svarta prickar, ofta omgivna från ett ljus fingerprydnad, längs kroppssidorna.
Ålder samt storlek.Även vid ryggen, ryggfenan samt huvudets sidor finns detta svarta prickar. Framkanten vid ryggfenan samt även framkanten vid analfenan existerar mer alternativt mindre ljus samt den vita egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser avgränsas inåt från ett mörk söm. Fettfenan existerar vanligen skarlakansröd samt även stjärtfenan kunna delvis existera skarlakansröd.
Öringar liksom utvandrar mot havet ändrar färgteckning inom samt tillsammans utvandringen, beneath detta uppväxtstadium såsom kallas smolt, samt blir silverblanka. dem vuxna havslevande öringarna äger silverfärgade kroppssidor tillsammans med svarta fläckar samt mörkare gråblå alternativt ibland grönaktig rygg samt vitaktig mage. Fenorna brukar äga ungefär identisk färg såsom ryggen, förutom analfenan samt bukfenorna såsom brukar existera lite mer ljus.
Öring existerar enstaka från Sveriges populäraste fiskarter samt fångas framförallt inom fritidsfisket.Fenorna saknar kontrasterade illustration, förutom enstaka mörka prickar likt kunna finnas vid ryggfenan samt ibland även vid stjärtfenan. Öring vilket lever bota existensen inom sötvatten behåller inom varierande omfattning delar från stirrteckningen läka existensen. Småväxta bäcköringar brukar behålla enstaka färgteckning liknande stirrens kurera existensen, utom dem typiska stora stirrfläckarna (ibland förmå dock spår från stirrfläckar finnas kvar) samt blir inte någonsin silverblanka.
Vissa storväxta insjööringar, exempelvis inom Vänern, existerar silverfärgade samt liknar havsöring.[5]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Öringen äger påverkats negativt från vattenkraftsutbyggnaden samt andra dammar[14]. Dammarna liksom används nära elproduktion alternativt existerar historiska kvarlevor från ytterligare aktivitet utgör tillsammans tillsammans med fel lagda vägtrummorvandringshinder på grund av öringen, vilket fragmenterar livsmiljön samt splittrar populationer.
Öring liksom existerar mellan 10 samt 16 cm äger vid vissa sätt en beteende såsom indikerar för att dem utvecklats mot smolt.Öringen existerar även många känslig till försurning.
Skogsbruket påverkar vattendragen genom för att slamma igen lekbottnar tillsammans med finsediment. Igenslamningen fullfölja för att rommen alternativt ynglen kvävs[15]. Den ökade partikeltransporten kommer från för att skogsbruket dikar, markbereder samt kör inom alternativt nära vattendragen.
Själva kalavverkningen orsakar även den ett ökad partikeltransport. detta existerar därför viktigt för att beväxta skyddszoner finns mot vattendragen samt för att diken äger översilningsområden var partiklar är kapabel fastna.
Under flottningsepokenrensades vattendragen vid berg samt ofta vallades vattendragen in till för att förenkla flottningen.
Stenar inom vattendrag utgör habitat på grund av mikroorganismer, insekter, maskar samt snäckor. inom samt tillsammans för att stenarna äger tagits upp ur vattendragen reducerar även ytan på grund av dessa organismer för att leva vid vilket utför för att både antalet arter samt individer reducerar.
Effekten på grund av öringen blev för att detta blev ont ifall att ge liv samt fiskynglen fick ont angående gömställen. Dessutom förstörde rensningarna öringens lekbottnar vilket gjorde för att reproduktionen stördes[16]. Trots för att rensningarna genomfördes till mellan femtio samt 150 tid sedan består skadorna än idag.[16] inom delar från Norrbotten besitter grundlig jobb gjorts till för att återställa forsarna liksom rensades från flottare samt efter undersökningar demonstrerat sig artikel framgångsrikt till öringbestånden vilket berörts från restaureringen från forsarna[17].
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 Salmo trutta. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2010.4.
<www.iucnredlist.org>.
I Vättern besitter yrkesfiskets fångst från öring beneath 2000-talet varit inom medeltal 3,5 ton.Läst 27 november 2010.
- ^Risto Väinölä (2000). ”Finsk rödlistning från öring – Salmo trutta” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.53123. Läst 22 mars 2022.
- ^Svensk taxonomisk databas. Öring, TaxonId: 100127
- ^Öring, Havs- samt vattenmyndigheten, läst 24 april 2016
- ^ [abcdefgh] Nationalnyckeln mot Sveriges flora samt fauna.
Ryggsträngsdjur: Strålfeniga fiskar : Chordata: Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-80-1
- ^Salmo trutta inom Catalog of Fishes, läst 24 april 2016
- ^ [abc] Froese, Rainer/Pauly, Daniel (red., 2016). "Salmo trutta" inom FishBase, april 2016.
- ^ [abcd] Behnke, Robert, 2010.
Trout and Salmon of North America, sid 260.
- ^HavsöringArkiverad 16 femte månaden i året 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. vid fiskbasen.se
- ^InsjööringArkiverad 2 april 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. vid fiskbasen.se
- ^BäcköringArkiverad 1 femte månaden i året 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. vid fiskbasen.se
- ^Salmo trutta, World lista of Marine Species, läst 24 april 2016.
- ^ÖringArkiverad 6 femte månaden i året 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., Vilt- samt fiskeriforskningsinstitutet, Naturresursinstitutet, läst 1 femte månaden i året 2016.
- ^Näslund, I., Kling, J., Bergengren J. (20130904). "Vattenkraftens resultat vid akvatiska ekosystem – ett litteratursammanställning" (svenska) (PDF).
Läst 29 juli 2020.
- ^”Skogsbruket miljöeffekter”. Skogskunskap. 29 juli 2020. https://www.skogskunskap.se/hansyn/vatten-och-mark/skogsbrukets-miljoeffekter/. Läst 29 juli 2020.
- ^ [ab] Återställning från älvar likt använts på grund av flottning enstaka vägledning.Havsvandrande öring förmå då detta gäller storleken mäta upp mot 110 cm vilket myndig, dock omkring 75 cm existerar vanligare.
Naturvårdsverket. 2007. ISBN 9162056492. OCLC938652955. https://www.worldcat.org/oclc/938652955. Läst 29 juli 2020
- ^ Ekologisk restaurering från vattendrag. Naturvårdsverket. 2008. ISBN 978-91-620-1270-0. OCLC938835920. https://www.worldcat.org/oclc/938835920. Läst 29 juli 2020
- ^”Om öring vid fritidsfiskarna.com”.
Arkiverad ifrån originalet den 14 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200814233725/http://www.fritidsfiskarna.com/oring.html. Läst 2 januari 2020.
- ^ [ab] Collinder, Björn (1964). Ordbok mot Sveriges lapska ortnamn. Sveriges ortnamn, 99-0273316-6. Uppsala: Kungl. Ortnamnskommissionen.
Libris597443
- ^Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962