Hur gör man råolja till bensin

Ett oljeraffinaderi existerar en raffinaderi var råoljaraffineras samt uppdelas inom olika beståndsdelar tillsammans olika kokpunkt. dem tre viktigaste produktströmmarna utgörs från gas samt bensinråvara (nafta), mellandestillat (lätt eldningsolja samt dieselolja) samt återstodsolja såsom utgör basen till massiv eldningsolja (tjockolja).

Olika typer från raffinaderier

[redigera | redigera wikitext]

Man brukar skilja mellan enkla samt mer komplexa raffinaderier. inom en enkelt raffinaderi - likt inom huvudsak består från ett destillationsanläggning - omvandlas råoljan inom princip mot dem tre tidigare nämnda huvudprodukterna. Därefter sker ett viss förädling, såsom exempelvis avsvavling samt höjande från oktantal.

I en komplext raffinaderi finns förutom destillationsanläggning även således kallade vidareförädlingsanläggningar.

Råolja används egentligen ej liksom den är.

Syftet tillsammans liknande anläggningar existerar för att ur råoljan erhålla ut enstaka således massiv sektion lätta drivmedel vilket möjligt, då dessa äger en högre kostnad än dem tunga oljorna. till vidareförädling används bland annat visbreakers, krackers etcetera.

Raffineringsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Destillation

[redigera | redigera wikitext]

Råoljan separeras ursprunglig genom enstaka uppdelning från komponenter tillsammans olika kokpunkt inom ett process såsom kallas destillering.

Råoljan upphettas beneath tryck mot mellan 370 °C samt 430 °C samt pumpas in inom den nedre delen från enstaka destillationskolonn.^[1] Destillationskolonnen existerar uppdelad inom 20-30 nivåer tillsammans med 60 centimeters mellanrum.

Oljeraffinering existerar ett process likt omvandlar råolja mot användbara varor, såsom bensin, diesel, eldningsolja samt plast.

dem nivåer vilket existerar längst bort ned existerar varmast samt sedan avtar temperaturen ju högre upp man kommer. vid detta viset kommer olika delar från råoljan för att kondensera vid olika nivåer, varvid får man enstaka uppdelning inom komponenter tillsammans olika kokpunkt. dem lätta produkterna hamnar högt upp inom kolonnen, medan dem tunga hamnar långt ned, titta foto mot motsats till vänster.

Raffinaderikomponenter

[redigera | redigera wikitext]

• Synsat: (Synergetic saturation).
  
  
• 



Avaromatiserar gasolja till för att tillverka diesel MK1 varvid dem farliga ämnena, bland annat aromater, inom diesel reduceras.

• Visbreaker: (Viscosity breaker). reducerar viskositeten samt utför oljan mer lättflytande.

• Mild hydrocracker: enklare krackning (nedbrytning) från massiv gasolja tillsammans hjälp från hydrogen mot enkel gasolja (diesel) alternativt fotogen.

• Hydrokracker: Bryter ner tjock vakuumgasolja till vidare bearbetning inom ett katalytisk kracker mot bensin samt gasol.

• Katalytisk kracker: Krackar, vid katalytisk väg, oljan ifrån hydrokracker mot bensinkomponenter samt gasol.

• Plattformar: ökar oktantalet hos bensin genom ett katalysation.

• Isomeringsanläggning: Omgrupperar atomernas placering inom kolvätemolekylen därför för att dem blir mer grenade vilket inom sin tur förbättrar bensinens egenskaper.

• Vätgasbehandling (GHT till HVO, Hydrogenated vegetable oil) Förädlar tillsammans hydrogen fettsyramolekyler mot alkaner samt blir molekylärt identisk tillsammans med kolväten inom dieselolja.

Bland dem olika varor vilket utvinns ur råolja existerar detta inom världen störst efterfrågan vid lätta varor, såsom gasol, bensin samt diesel.

Efter destillationsfasen får man emellertid ut ett förhållandevis massiv mängd tunga oljor. Därför äger man funnit nya sätt för att utvinna mer lätta varor ur dem tunga fraktionerna såsom finns efter destilleringen.

Råolja upphettad mot 350 °C införes inom ett klockbottenkolonn likt är kapabel artikel ovan 40 meter hög.

Vid termisk krackning värms oljan kraftigt beneath högt tryck. beneath denna behandling sönderdelas dem långa kolvätena samt bildar mindre kolväten.

Vid katalytisk krackning värms oljan tillsammans tillsammans enstaka katalysator, mot modell aluminiumoxid alternativt kiseloxid, samt inom denna process sönderdelas kolvätena mot mindre molekyler.

nära katalytisk krackning äger man även tillfälle för att granska vilka slutprodukter vilket bildas genom för att justera katalysatorerna samt reglera temperaturen.

Ett oljeraffinaderi existerar en raffinaderi var råolja raffineras samt uppdelas inom olika beståndsdelar tillsammans med olika kokpunkt.

Efter krackningen renas genom avdunstning produkterna. Gaser, främst lägre alkener, eten samt organisk förening dock även alkyner såsom gas bildas nära krackningen. Dessa gaser används bland annat mot skildring från plaster. Alkener likt bildas kunna även reagera tillsammans varandra samt forma grenade (högoktaniga) kolväten.

Ett raffinaderi existerar ett anläggning till för att utvinna (raffinera) ett vara ifrån enstaka råvara.

Ett bekymmer såsom uppstår då man tar ut fler lätta varor ur dem tunga existerar för att dem tunga får ännu sämre attribut. Kol-, vanadin- samt svavel-halterna inom tjockolja existerar idag många högre än dem fanns förr. Detta leder mot för att fartygsmotorer, likt existerar dem främsta användarna från tjockolja, utsätts på grund av stort slitage.

Tjockoljan är kapabel även innehålla farliga gifter vilket skadar miljön.

Produkter

[redigera | redigera wikitext]

• Gasol: Propan, butan
• Bensin
• Fotogen till jetmotorer
• Dieselolja på grund av mindre dieselmotorer
• Gasolja, ett obehandlad dieselolja från lägre miljöklass samt lägre cetantal.
• Eldningsoljor, klass 1-6.

  Olika viskositet samt renhet.

• Brännoljor inom olika klasser till större långsamtgående motorer inom mot modell fartyg.
• Tjockolja tillsammans med många upphöjd viskositet, används uteslutande mot stora fartyg.
• Bitumen, även kallat asfalt.
  Tack vare denna egenskap hos kolvätena är kapabel man tillsammans hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor likt tidigare nämnts.

  Denna vara kräver varmhållning till artikel inom flytande struktur samt den fraktas ibland inom speciella bitumentankers såsom äger värmning inom tankarna.

• Olja till tillverkning från motorolja samt andra smörjoljor.
• Fett till smörjning alternativt kosmetiskt bruk, vaselin samt vaxer.

Från raffinaderiet erhålls hundratals varor, både färdiga samt halvfärdiga.

detta existerar ej bara drivmedel utan även gaser, fetter samt kemikalier liksom lämnar raffinaderiet. mot modell etyn (acetylen) såsom används till metallbearbetning. ifrån avsvavlingen erhålls stora mängder svavel, vilken renas samt säljs på grund av kemtekniskt bruk.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Rolf P Nilsson (16 månad 2005). ”Sjöfartens volym 2006”. Svensk Sjöfarts Tidning: s. 37-40.