Skillnaden mellan grampositiva och gramnegativa bakterier

Den prokaryota cellväggen

För för att förstå hur gramfärgning fungerar samt varför resultatet blir likt detta blir behöver man förstå hur den prokaryota cellväggen existerar uppbyggd. Gram egen visste ej många angående cellväggens struktur hos dem båda bakteriegrupperna samt således ej heller hur hans upptäckt egentligen fungerade. detta dröjde enda mot 1963 innan detta stod uppenbart hur detta nedsänkt mot.

Då ägde Hans Christian Gram varit död inom 25 kalenderår.

Vad existerar den strukturella skillnaden mellan grampositiva samt gramnegativa bakterier?.

Läs även artikeln ifall HCJ Gram!

Nuförtiden vet oss sålunda många angående detta på denna plats för att detta snabbt blir ganska komplicerat på grund av t ex enstaka läkarstudent tillsammans med tenta inom övermorgon. dock misströsta inte! vid slutet finns olika varianter från sammanfattningar.

Kapsel – (hör ej mot cellväggen)

Många bakterier besitter kapsel.

Detta existerar liksom enstaka hydrofil gel liksom omsluter cellen. Lagret existerar ofta tjockt, ibland grövre inom diameter än själva cellen. Kapseln existerar transparent samt låter sig ej enkelt färgas (men detta finns särskilda kapselfärgningar). Egentligen således kallas detta bara kapsel angående lagret existerar relativt tunt. existerar detta tjockt kallas detta istället något därför roligt liksom slime-lager.

Grampositiva (G+) bakterier äger en plasmamembran samt ett många tjock yttre cellvägg, samt färgas blåa/lila nära Gramfärgning.

Kapslingen består oftast från polysackarider (socker) samt några erhålla enklare polypeptider. Fördelen tillsammans med kapsel, ur bakteriernas synvinkel, existerar för att den ger visst allmänt skydd. till humanpatogena bakterier ger kapseln även en väldigt viktigt skydd mot vårt immunsystem.

Cellväggen

Innanför kapseln, angående detta finns ett sådan, finns cellväggen.

detta finns förstås undantag: Mycoplasma samt Chlamydia saknar cellvägg. Strukturen skyddar mot mekaniska skador samt ifrån osmotiska skador vilket beror vid skillnader inom vätskeinnehåll vid in- samt utsidan. Väggen skyddar även mot viss sektion mot giftiga kemikalier. Balansen mellan skydd mot olika typer från skador samt chansen för att ändå ett fåtal in näringsämnen respektive transportera ut skräp existerar betydelsefull på grund av för att behärska växa sålunda snabbt såsom bakterier ofta fullfölja.

detta likt även existerar spännande tillsammans med för att cellväggen finns utanför cellmembranet existerar för att byggstenarna måste transporteras igenom membranet till för att väggen bör behärska byggas.

Det finns numeriskt värde principiellt skilda typer från cellvägg hos (eu)bakterier: Den grampositiva samt den gramnegativa (figur 1).

Färgningen existerar alltså sålunda primär för att den definierar indelningen från bakterier pga sin uppbyggnad. Även hos bakterier likt ej är kapabel färgas tillsammans gramfärgning är kapabel man teoretiskt räkna ut hur dem borde färga in samt dela in dem efter detta. T ex således borde mykobakterier artikel grampositiva, även angående lipiderna inom cellväggen fullfölja för att dem ej tar upp egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser särskilt utmärkt.

Bakterien likt orsakar syfilis, Treponema pallidum, borde artikel gramnegativ samt räknas såsom detta, trots för att den färgar in uselt samt existerar till tunn till för att behärska ses inom vanligt ljusmikroskop.

Är ni biokemiskt lagd samt gillar specifikation från detta slaget existerar detta på denna plats ett god blad hos NCBI.

detta existerar en god lokal för att börja vid angående ni önskar fördjupa dig lite mer innan detta små frukter från växter iväg mot Pubmed 😉

Den grampositiva cellväggen

De numeriskt värde viktigaste komponenterna inom den grampositiva cellväggen (figur 2) existerar peptidoglykan (även kallad mukopeptid) samt teikonsyra. Den innehåller även ett sektion kolhydrater samt proteiner, vilket varierar beroende vid art.

Peptidoglykan finns bara hos prokaryoter samt består från enstaka glykankedja tillsammans numeriskt värde sorters sockermolekyler liksom alternerar: NAG (N-acetylglukosamin) samt NAM (N-acetylmuraminsyra). Glykankedjor intill varandra sitter ihop mha korta peptider vilket binder varandra samt all strukturen bildar “blad”/lager.

Peptidoglykanet bildar vid detta på denna plats sättet ett 3D-struktur såsom omsluter läka cellen inom en enda sammanhängande stycke, vilket enpåse = enstaka molekyl.

Påsen existerar väldigt hållfast eftersom den består från enstaka obruten struktur tillsammans kovalenta bindningar. Hos grampositiva bakterier är kapabel väggen bestå från upp mot 30 molekyler medan detta hos gramnegativa oftast handlar ifall ett mot numeriskt värde.

Man delar upp bakterier inom dem numeriskt värde kategorierna grampositiva samt gramnegativa.

detta existerar ej flera enzym inom naturen såsom förmå avbryta ner peptidoglykan, dock en undantag existerar hydrolaset, en lysozym, inom t ex tårar. Hydrolas bryter bindningarna mellan muraminsyra samt glukosamin därför för att peptidoglykanets NAM- samt NAG-struktur går sönder. detta fungerar dock ej vid gramnegativa bakterier eftersom deras yttermembran ej tillåter lysozymet för att anlända in mot peptidoglykanet.

Häcklöpningshinder

Mitt råd existerar för att tänka vid häcklöpningshinder såsom då man springer samt hoppar inom friidrott (en mardröm angående ni frågar mig).

NAM kunna erhålla existera detta vita vid själva hinderbalken samt NAG detta svarta (figur 3). vid bilden existerar detta mer vitt än mörk dock detta får ni bortse ifrån, detta betyder ingenting inom den denna plats liknelsen. Sidopeptiderna (vertikalt) samt bryggpeptiderna (längs marken) existerar ställningen. Din schyssta idrottslärare besitter staplat dem denna plats hindren nära sidan, till idag slipper ni hinder – ni bör bara löpa, ej hoppa.

Gramnegativa bakterier existerar bakterier liksom ej färgas inom en gramfärgningstest.

då flera hinder står staplade tillsammans efter varandra kommer dem för att titta ut såsom peptidoglykan, tycker jag inom varenda fall 😀

Teikonsyra

Den andra komponenten inom den grampositiva cellväggen, teikonsyra, existerar ett kemisk förening bestående av stora molekyler från antingen glycerolfosfat alternativt ribitolfosfat tillsammans tillsammans olika substituenter (“utbytare”) likt sockerarter, aminosyror samt aminosockerarter.

Teikonsyra finns bara hos grampositiva bakterier. Längden vid kedjan vid dem på denna plats “utbytarna”/bihangen existerar olika beroende vid art samt ibland skiljer dem sig åt även inom enstaka art. Lipoteikonsyra existerar enstaka typ från teikonsyra samt kunna artikel nödvändig på grund av för att förankra cellväggen inom cellmembranet.

Teikonsyra känns igen från pattern recognition receptors (toll-liknanade receptorer) samt aktiverar komplementsystemet.

Grampositiva bakterier äger färre andra molekyler likt utmärker dem beroende vid art än vad gramnegativer besitter. dock dem finns, t ex polysackariderna liksom fungerar såsom gruppspecifika antigen hos streptokocker.

Den gramnegativa cellväggen

Även gramnegativa bakterier besitter peptidoglykan, dock inom övrigt existerar dem ej särskilt lika inom cellväggen (figur 4).

Gramnegativer besitter betydligt mindre mängd peptidoglykan, lagret existerar tunnare samt består ofta från bara ett alternativt numeriskt värde molekyler.

Det finns numeriskt värde principiellt skilda typer från cellvägg hos (eu)bakterier: Den grampositiva samt den gramnegativa (figur 1).

Kring cellen finns en yttermembran från fosfolipider (inte riktigt, oss kommer mot det) arrangerande vid detta sätt liksom oss existerar vana nära då oss kallar detta biologiska membran. Enda skillnaden, såsom faktiskt existerar ganska unik på grund av gramnegativa bakterier, existerar för att detta yttre lagret inom membranet istället på grund av fosfolipider mot viss sektion består från lipopolysackarider (LPS).

LPS existerar oerhört giftigt till människor (och djur) samt kallas även endotoxiner. Lipopolysackarider består inom sin tur från lipid A, enstaka polysackaridkärna samt en O-antigen, enstaka sidokedja mot polysackariden. O-antigenet existerar en ytantigen hos gramnegativa bakterier.

Innanför yttermembranet finns detta periplasmatiska rummet.

Vad existerar skillnaden mellan cellväggen inom grampositiv samt gramnegativ bakterier?

Detta utrymme kunna innehålla olika enzymer liksom är kapabel bli en bekymmer nära försök för att behandla cellen tillsammans med antimikrobiella medel. detta finns även olika proteiner till kemotaxis samt energisk transport.

Och innanför detta periplasmatiska rummet finns peptidoglykan. såsom sagt, inom betydligt mindre mängd än hos grampositiva bakterier.

Cellmembranet (=plasmamembranet)

Innerst besitter både grampositiva samt -negativa bakterier en semipermeabelt cellmembran.

detta räknas ej mot cellväggen, dock avbildas ofta tillsammans tillsammans detta till för att man bör förstå inom vilken ordning strukturerna kommer.

Cellmembranet består, noggrann liksom förväntat, från en dubbelt lager tillsammans fosfolipider tillsammans med dem hydrofoba delarna riktade mot varandra inåt. Proteiner finns även inbyggda inom cellmembranet, inom större utsträckning faktiskt än hos andra organismer. detta dem ej innehåller dock, såsom annars existerar vanligt, existerar steroler (med undantag till Mycoplasma).

Salton

Inte förrän 1963 kunde man förklara hur gramfärgning faktiskt fungerar samt för att skillnaden inom infärgning beror vid cellväggens olika uppbyggnad.

detta fanns MJR Salton liksom visade för att grampositiva bakterier besitter ett genomsläpplighet inom cellväggen efter för att dem behandlats tillsammans med alkohol/aceton var peptidoglykanlagret torkas ut samt små porer bildas. Kristallviolett-jodkomplexet sipprar igenom porerna samt fastnar innanför. Hos gramnegativa bakterier utför alkoholen för att detta yttre lipidlagrets genomsläpplighet blir ännu större samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser är kapabel istället sippra ut igen.

Sammanfattningar

För den vilket besitter bråttom följer denna plats numeriskt värde olika nivåer från översikt.

Den inledande innehåller bara detta allra nödvändigaste, då detta verkligen existerar panik. Läs beneath den denna plats rubriken samt titta vid bilderna inom resten från inlägget! Den andra sammanfattningen existerar enstaka lite längre förklaring. Den förmå även användas liksom repetition efter för att ni läst resten.

Är ni läkarstudent att föreslå eller råda något jag även artikelserien angående för att välja litteratur mot mikrobiologikursen (eller temat var mikrobiologin ingår).

Det allra nödvändigaste

Om ett bakterie existerar grampositiv alternativt -negativ blir bestämt från hur cellväggen existerar uppbyggd.

Finns detta en tjockt lager peptidoglykan kommer bakterien färga positivt samt existerar detta tunt blir den negativ.

Den lite längre förklaringen

Den grampositiva cellväggen består från peptidoglykan samt teikonsyra medan den gramnegativa äger en yttermembran från fosfolipider/lipopolysackarider (LPS) samt en tunt lager peptidoglykan.

Hos grampositiva bakterier utför behandling tillsammans alkohol nära gramfärgning för att peptidoglykanlagret torkas ut samt små porer bildas. Kristallviolett-jodkomplexet (den positiva gramfärgen) sipprar igenom porerna samt fastnar innanför. Grampositiver avfärgas ej från alkohol vilket gramnegativer fullfölja.

Till skillnad ifrån grampositiva bakterier besitter gramnegativa bakterier en yttre membranlager såsom existerar utanför peptidoglykancellväggen.

detta yttre lipidlagret hos gramnegativa bakterier ger enstaka ännu större genomsläpplighet nära behandling tillsammans med alkohol samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser är kapabel istället sippra ut igen. Hos dessa äger egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser alltså varit inne samt vänt, dock ej fastnat. dem äger avfärgats.

för att man ändå förmå titta dem beror vid för att man motfärgar tillsammans ett ytterligare färg, safranin.

Referenser

Brauner, Arvidson, Blomberg. Medicinsk mikrobiologi samt läran om immunsystemet. 1:a uppl. 2015. Studentlitteratur;

Madani K. Dr. Hans Christian Jaochim Gram: uppfinnare of the Gram stain. Primary Care Update for OB/GYNS.

01 september 2003;10(5):235–7.

Popescu A, Doyle RJ. The Gram Stain after More than a Century. Biotechnic & Histochemistry. 01 januari 1996;71(3):145–51.

Ryan, Nafees, Alspaugh. Sherris Medical Microbiology. 7:e uppl. 2018. McGraw-Hill Education;