Aristoteles syn på människan som djur

Aristoteles räknas nära sidan från Platon liksom filosofins viktigaste gestalt.

Aristoteles debatterar på grund av för att känslorna är kapabel äga moralisk relevans utifrån en modell likt äger tillsammans viljestyrka samt karaktärssvaghet för att göra: detta verkar likt ifall enstaka sektion människor tänker utmärkt, dock ändå ej förmår handla väl, just vid bas från den begärande alternativt djuriska sidan från livet.

Aristoteles föddes inom Stageira likt vid den tiden nedsänkt inom Makedonien. denne reste mot Aten på grund av för att analysera vid Platons Akademi. Efter Platons död 347 f.Kr. plats denne ett beneath enstaka period pedagog åt Makedoniens tronarvinge Alexander III, sedermera känd beneath namnet Alexander den store. Efter detta uppgift återvände han mot Aten samt skapade ett personlig lärcentrum på grund av filosofer, Lykeion, vars inriktning mot empirisk naturvetenskap skiljde sig ifrån Platons Akademi samt dess filosofi som betonar ideal.

från Aristoteles finns många bevarat, fast detta allra mesta endast inom struktur från föreläsningsmanusskript. Aristoteles måste betraktas liksom ett från dem ”svåraste” filosoferna, mot vilket faktumet för att hans bevarade texter plats producerade på grund av dem redan initierade bidrar.

Aristoteles verk äger enstaka gigantisk bredd samt denne anses artikel grundare på grund av flera vetenskaper såsom logiken samt biologin.

Logik samt kunskap

Logik handlar angående för att utföra korrekta slutledningar var ofta en urval från metoder bistår samt jämförs.

Enligt Aristoteles innebär detta för att artikel på grund av enstaka entitet just för att existera vilket den existerar samt vilket någonting existerar blir bestämt från vilken typ den tillhör, t.ex.

Aristoteles använder termen logos ifall argument samt syllogism ifall slutledning. från en visst resonemang blir ett viss slutledning viktig. enstaka syllogism innehåller numeriskt värde premisser följt från enstaka slutsats samt förmå titta ut i enlighet med följande:

• Alla människor existerar dödliga.
• Sokrates existerar ett människa.
• Alltså existerar Sokrates dödlig.

Andra ledet förenar inledande samt tredjeplats ledet.

enstaka uppställning vilket denna förmå framstå liksom trivial, dock den fungerar liksom en avstamp till vidare sanningsprövningar. liksom utgångspunkt till för att nå enstaka slutsats behövs enstaka sats likt existerar tydlig rätt, liknande satser kallade Aristoteles till axiom.

Aristoteles skiljde vid tre former från kunskap: episteme, techne samt fronesis.

Episteme existerar detta teoretiska vetandet samt angående hur människan samt världen existerar beskaffad, techne existerar vetandet likt praktiskt kunnande, detta önskar yttra färdigheter samt förmågor, fronesis existerar vetandet likt innefattar gott omdöme samt leder mot riktig handlande.

Synen vid människan samt etiken

Enligt Aristoteles plats människan en ”politiskt djur” samt tillsammans detta åsyftades individen likt enstaka sektion från ett större gemenskap, ett social varelse.

Strax dessförinnan ägde Aristoteles, för tillfället 37 kalenderår äldre, lämnat Athen samt bosatt sig vid ön Lesbos var denne ägnade sin period åt för att utforska naturen.

inom ett idealstat nedsänkt beslutsvikten vid vad likt fanns till allas bästa. Aristoteles såg dock ner vid demokratin likt styrelseskick eftersom den stora fattiga massan fick på grund av många effekt, vilket skulle leda mot för att deras intressen tillvaratogs inom alltför upphöjd mån mot nackdel på grund av bota statens bästa.

dem bästa tänkbara styrelseformerna fanns inom stället monarki alternativt aristokrati var ett enda alternativt en fåtal styrde ovan massan.

dock ett monarki fick ej utvecklas mot en tyranni samt ett aristokrati fick ej utvecklas mot ett oligarki.

inom hemmet existerar indelningen klar.

Hur beskriver Aristoteles människan vilket en "politiskt djur" samt vilket innebär detta till hans ögonkontakt vid samhälle samt politik?

Överst inom rangordningen befinner sig mannen såsom styr ovan kvinnan samt sina unge, därefter kommer slavarna. Mannen existerar bäst lämpad medan slaven alldeles saknar "förmåga för att reflektera rationellt" samt "kvinnan besitter visserligen förmågan, dock saknar auktoritet, samt barnet äger den, dock inom inte utvecklad form".

Denna ojämlika indelning ifrån skriften Politiken existerar inom enlighet tillsammans med den rådande synen nära denna tid.

Personlig lycka uppnås genom för att leva inom dygd samt frigöra sig ifrån laster. Vägen mot dygden existerar speciell hos Aristoteles än hos Platon samt Sokrates. Den asketiska livsföringen likt oss mot modell möter hos Sokrates förordas ej denna plats utan materiella domstol är kapabel existera gagneliga således länge dessa ej existerar självändamål.

Alexander understödde Aristoteles tillsammans valuta samt skickade ovanliga växter samt varelse ifrån sina fälttåg.

inom Aristoteles etiska tänkesätt återkommer uppfattningen ifall ett gyllene medelväg, en term liksom redan introducerats inom buddhismen från Siddhartha Gautama (Buddha). Dygden, vilket vilket existerar detta rätta beteendet, beskrivs likt enstaka medelväg mellan övermåttet samt bristen.

Aristoteles metafysik

Aristoteles ögonkontakt vid tillvaron sammanföll ej tillsammans med Platons idélära.

Aristoteles kunde ej förena sig tillsammans med tanken vid för att domstol ägde särskilda idéer utanför sig själva.

denne utarbetad inom stället enstaka definitionslära var denne tillskrev domstol nödvändiga samt tillfälliga attribut. ett sittmöbel är kapabel äga tillfälliga attribut likt skarlakansröd samt nödvändiga attribut liksom sittmöbel.

en annat viktigt begreppspar hos Aristoteles plats form samt materia. ett sittmöbel från virke besitter stolens struktur samt träets ämne.

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr.

Träet existerar potential medan stolen existerar aktualiserad potential.

För för att virke bör behärska omvandlas mot enstaka sittmöbel behövs detta rörelse samt enstaka ”rörare” – ett rörare existerar inom detta fall personen liksom snickrar enstaka trästol. på grund av Aristoteles existerar rörelsen en elementär fenomen, överordnat tiden vilket denne ej såg vilket ett personlig dimension.

Tiden stannar tillsammans med rörelsen.

termen fysik härstammar ifrån Aristoteles samt han sammanfattade sin vid ögonkontakt vid hur världen existerar beskaffad inom fyra orsaker:

• Den materiella – den ämne såsom existerar, vad såsom existerar potentiellt.
• Den verksamma – vilket likt orsakar förändringar från detta materiella, mot modell enstaka skulptör.
• Den formella – såsom uppenbaras inom materiens struktur, detta vilket aktualiseras.
• Den teleologiska – vilket såsom existerar avsikt samt syfte tillsammans med detta såsom uppstår ur materien.

Alla domstol berörs från dem tre inledande orsakerna medan vissa, särskilt levande organismer, berörs från den fjärde.

Både levande samt livlösa domstol äger ändamål (telos), vilket styr deras varande samt verkar till en mål.

Aristoteles världsbild

Aristoteles foto från kosmos skulle bli betydelsefull beneath utdragen period.

inom den existerar jorden ett orörlig medelpunkt. Närmast jorden kretsar månen sedan följer inom ordning Merkur

inom likhet tillsammans med andra grekiska filosofer nämner ej Aristoteles någon gud vilket alltings skapare, dock hans term "den inledande röraren" (ibland används den latinska termen primus motor), avser enstaka första skapande kraft från för alltid substans samt liksom förmå jämställas tillsammans ett gud.

Aristoteles läror blev beneath den tidiga medeltiden bortglömda på grund av för att sedan återupptäckas samt blev då inom detta närmaste förhärskande beneath flera hundra kalenderår. ej minimalt beneath 1200- samt 1300-talet då skolastiken blomstrade blev Aristoteles tänkesätt utgångspunkten inom dem flesta områden.

Synen vid människan samt etiken.

Därutöver besitter bland annat hans indelning inom teoretiska (t.ex. logik, matematik) samt praktiska (t.ex. etik, politik) discipliner delvis behållit sin aktualitet in inom vår period.

perception ifall verkligheten liksom sektion från detta erfarenhetsmässiga.

perception angående verkligheten liksom ett sektion inom detta mänskliga tänkandet alternativt medvetandet samt ej något liksom blott kunna uppfattas från sinnena genom erfarenhet.

penningvälde.

utgör ett nödvändig strömning beneath högmedeltiden likt inom grunden handlade ifall för att förena tro (kristen religion) samt vetande (vetenskap), något såsom mot slut befanns ogörligt.

Grekiska filosofer sektion 6: Stoicismen

Artikelförfattare: Oskar Strandberg
Senast reviderad: 2023-03-18