Hur räknar man ut alfa

Cronbachs alfa (engelska: Cronbach’s alpha) existerar en statistiskt mått vid den interna konsistensen hos en test alternativt index, förklarat likt en anförande mellan 0 samt 1. Intern konsistens avser hur väl olika delar från en sammanslaget index mäter identisk bakomliggande idé. Cronbachs alfa betecknas vanligen tillsammans den grekiska bokstaven alfa, α.

Hur används Cronbachs alfa?

Cronbachs alfa används inom ett mängd olika vetenskapliga discipliner, dock framförallt inom samhällsvetenskapen samt beteendevetenskapen.

en vanligt användningsområde existerar olika typer från psykometriska undersökningar, var Cronbachs alfa används på grund av för att beräkna hur väl en antal testinstrument hör ihop.

Sin, cos samt tan vid räknaren.

ett enkätundersökning är kapabel tänkas innehålla en antal olika problem att diskutera till för att mäta en personlighetsdrag hos deltagarna. ifall dem olika frågorna mäter identisk personlighetsdrag således bör svaren ha samband tillsammans varandra, samt värdet vid Cronbachs alfa bör artikel relativt högt.

Tänk för att oss önskar konstruera en enkät likt mäter hur utåtriktad ett individ existerar.

oss mäter detta genom för att låta försöksdeltagare ange hur många dem instämmer inom olika påståenden. oss skulle då behärska nyttja nästa tre påståenden (även kallat items) på grund av för att fånga upp hur utåtriktad ett individ är:

1. Jag föredrar för att vandra vid fest framför för att sitta hemma ensam.
2. Jag träffar gärna mina nära samt kära till för att umgås.
3. Jag äger inga bekymmer tillsammans för att träffa nya människor.

Vi tänker alltså för att dessa tre påståenden bör mäta egenskapen ”utåtriktad”.

Signifikansnivå, ofta betecknad tillsammans med den grekiska bokstaven α (gemena alfa), existerar en värde såsom sätts inför ett hypotesprövning samt var utgör sannolikheten till för att förkasta nollhypotesen då den inom själva verket existerar sann.

Därför existerar detta rimligt för att enstaka individ liksom skattar högt vid påstående 1 även utför detta vid 2 samt 3. vid identisk sätt gäller för att ett individ såsom skattar lågt vid en från påståendena, även bör att värdera eller beskatta relativt lågt vid dem andra numeriskt värde. oss säger för att den interna konsistensen bör artikel upphöjd – påståendena borde ha samband inbördes tillsammans varandra.

Inte enbart samstämmighet påverkar α-värdet

Det existerar viktigt för att påpeka för att detta ej bara existerar delarnas samstämmighet liksom påverkar värdet vid Cronbachs alfa, vilket existerar ett vanlig missuppfattning^[1].

Värdet vid α ökar visserligen tillsammans ökad intern konsistens, dock en högt värde vid α beror ej nödvändigtvis enbart vid upphöjd samstämmighet. Även antalet items äger visats äga innebörd. en index likt består från flera items erhåller inom regel en högre α-värde. en lågt värde kunna givetvis existera en indikator vid bristande intern konsistens, dock angående indexet bara består från en fåtal items kunna även detta artikel ett förklaring.

Vad existerar en god värde vid Cronbachs alfa?

Vad liksom existerar för att betrakta liksom en utmärkt värde vid α existerar flytande samt detta existerar svårt för att ge generella riktlinjer.

eftersom även andra faktorer förmå påverka värdet vid Cronbachs alfa därför existerar detta svårt för att yttra för att intern konsistens kunna påvisas nära en visst gränsvärde. mot modell kunna alfavärdet dras upp från en ökat antal items, såsom nämndes ovan.

Cronbachs alfa (engelska: Cronbach’s alpha) existerar en statistiskt mått vid den interna konsistensen hos en test alternativt index, förklarat likt en anförande mellan 0 samt 1.

sålunda även angående flera vetenskapsman äger presenterat generella toleransnivåer, existerar detta viktigt för att komma minnas för att upplägget från varenda enskild forskning äger innebörd på grund av vilket likt är kapabel anses artikel en tillfredsställande värde vid α.

Med detta sagt sålunda brukar dem flesta vetenskapsman liksom önskar ta fram en allmänt gränsvärde på grund av en god α-värde existera överens ifall för att detta går för att hitta inom intervallet 0,70–0,95^[2].

Observera dock för att en på grund av högt värde kunna artikel en indikator vid för att vissa items existerar reduntanta samt därför bör plockas försvunnen. Vissa vetenskapsman äger därför lyft fram för att Cronbachs alfa ej bör överstiga 0,90^[3].

När Robert A. Peterson 1994 analyserade 4 286 alfakoefficienter publicerade inom vetenskapliga föremål eller textstycken mellan 1960 samt 1992 kom denne fram mot bland annat följande^[4]:

• De rapporterade koefficienterna varierade mellan 0,60 samt 0,99.
• Medelvärdet från dem rapporterade koefficienterna plats 0,77 samt medianen 0,79.
• 75 % från dem rapporterade koefficienterna fanns 0,70 alternativt högre, 49 % plats 0,80 alternativt högre samt 14 % plats 0,90 alternativt högre.

Beräkning

Värdet vid alfa beräknas enligt:

…där existerar antalet testföremål, existerar summan från variansen på grund av objekt ”k” samt existerar variansen till den totala mätningen.

Referenser

1. ^{^} L Streiner, David.

   (2003).

   Hur man hittar Cronbach’s alpha-testet.

   Starting at the Beginning: An Introduction to Coefficient Alpha and Internal Consistency. Journal of personality assessment. 80. 99-103.

   Vi önskar känna till hur korrelationen ser ut mellan stavningsförmåga samt läsförmåga, auditiv diskrimination, fonologisk medvetenhet samt icke-verbal intelligens.

   10.1207/S15327752JPA8001_18.

2. ^{^} Peterson, R. (1994). A Meta-Analysis of Cronbach’s Coefficient Alpha. Journal of Consumer Research,21(2), 381-391.
   Cronbachs alfa (α) (engelska: Cronbach's alpha), existerar en statistiskt mått vid den interna konsistensen hos en test, förklarat vilket en anförande mellan 0 samt 1.

   Retrieved from http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/stable/2489828

3. ^{^} Tavakol, M., & Dennick, R. (2011). Making sense of cronbach’s alpha. International Journal of Medical Education, 2, 53-55. doi:10.5116/ijme.4dfb.8dfd
4. ^{^} Peterson, R. (1994). A Meta-Analysis of Cronbach’s Coefficient Alpha.
   
   
5. 



Journal of Consumer Research,21(2), 381-391. Retrieved from http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/stable/2489828