Blödning i hjärnan efter fall

Visa fler symtom ᐯ

Hjärnblödning delas in inom numeriskt värde typer - spontan samt posttraumatisk.

Betydelsen från uppdelningen existerar entydig ur enstaka professionell samt praktisk synvinkel.

dem skiljer sig åt inom orsak samt tillvägagångssätt till bedömning samt behandling.

Spontan hjärnblödning

Vid hjärnblödning sprutar venöst alternativt arteriellt blod in inom detta smala utrymmet mellan skallen samt hjärnan.

De indelas efter blödningsstället: intracerebral (i hjärnvävnaden) subarachnoidal (mellan hjärnhinnorna) intraventrikulär (i ventriklarna)

Intracerebral blödning

Cirka 15 % från varenda plötsliga strokeanfall existerar intracerebrala blödningar.

Detta existerar enstaka blödning inom hjärnvävnaden.

Blodet kommer ifrån enstaka artär samt existerar syresatt.

De existerar ovanliga dock äger ett upphöjd dödlighet.

Subaraknoidalblödning

En subaraknoidalblödning existerar enstaka akut blödning. Blodutgjutningen (hematomet) finns mellan hjärnhinnorna, närmare bestämt mellan arachnoidea samt trogen kvinna mater (det mjuka membran vilket gränsar mot hjärnvävnaden).

Det drabbar cirka 20 från ett miljon människor per kalenderår.

5-10% från dem dör omedelbart nära insjuknandet.

Traumatisk hjärnblödning

Trauma (skada) existerar enstaka plötslig kroppsskada orsakad från mekanisk, kemisk, termisk alternativt ytterligare energi, vars intensitet samt omfattning överstiger kroppens motståndskraft.

dem vanligaste orsakerna mot neurotrauma är

• Vägtrafikolycka
• idrott
• arbetsolyckor
• olyckor inom hemmet
• Våld

Neurotrauma existerar tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

detta inträffar främst mellan 15 samt 25 års ålder.

Det orsakar cirka 17% från samtliga dödsfall mot resultat från huvudskador.

Skador vid huvudet samt hjärnan (kraniocerebrala skador) förmå vara:

• täckta
• öppna (endast huden existerar skadad)
• penetrerande (dura mater existerar skadad)
• dolt penetrerande (skada vid skallbasen)

Blödningar existerar ett vanlig sekundär komplikation mot dessa skador.

dem delas in inom intracerebrala (i hjärnan) samt extracerebrala (utanför hjärnvävnaden dock ännu inom skallen).

Vid extracerebral blödning existerar detta viktigt för att skilja vid lokaliseringen från detta resulterande hematom (blodutgjutning). Beroende vid lokaliseringen delas den in i:

• epidural
• subdural
• subaraknoidal
• intraventrikulär

Intracerebral blödning

Detta existerar enstaka blödning inom hjärnvävnaden.

Den äger arteriellt ursprung samt orsakas av skador samt bristningar inom dem artärer genom vilka syresatt blod strömmar beneath högt tryck.

Den förekommer oftast inom den vita substansen inom pann- alternativt tinningloben.

Intracerebralt hematom existerar farligt vid bas från dess snabbt ökande volym samt expansiva beteende.

detta existerar associerat tillsammans utvecklingen från cerebralt ödem.

Epiduralblödning samt subduralblödning

Hjärnan existerar skyddad från flera mantlar - hjärnhinnorna.

Under blöjorna samt beneath huden finns kranialbenen vilket bildar skallen.

Under detta ben finns det första hjärnhöljet. Dess struktur existerar solid samt hård.

detta existerar därför detta besitter fått namnet dura mater (hårt hjärnmembran).

Utrymmet mellan skallen samt dura mater kallas epiduralutrymmet.

Blödningar samt ansamlingar från blod inom detta utrymme skapar en epiduralt hematom.

Under dura mater finns en blodlöst utrymme vilket bildas från fascia samt liquor.

detta kallas arachnoidea.

Utrymmet mellan dura samt arachnoidea kallas subduralutrymmet. Subduralhematom existerar ett seriös komplikation mot skallskador.

Under arachnoidea finns en tunt samt ömtåligt membran. detta ligger inom nära anslutning mot hjärnvävnaden samt dess form eller gestalt följer hjärnans vindlingar, den sålunda kallade gyrifikationen från hjärnan.

detta kallas trogen kvinna mater.

Vilka existerar orsakerna mot båda typerna från blödning?

Spontan: intracerebral samt subarachnoidal blödning

Båda typerna från blödning existerar spontana.

dem uppstår utan något trauma, skada alternativt stöt mot huvudet.

De orsakas från bristningar inom små blodkärl inom hjärnan alternativt bristningar i ett vaskulär aneurysm (utbuktning).

Orsaker mot samt riskfaktorer på grund av intracerebral blödning

Högt blodtryck (arteriell hypertension) existerar ett från dem vanligaste sjukdomarna inom detta kardiovaskulära systemet inom vårt nation samt inom världen.

detta existerar även enstaka betydelsefull bidragande faktor mot utvecklingen från intracerebral blödning.

Andra viktiga orsaker existerar medfödda sjukdomar inom kärlväggen, såsom mikrovaskulära aneurysmer, amyloid angiopati, olika vaskulära anomalier samt andra.

Hjärnblödning kunna även uppstå nära hematologiska sjukdomar tillsammans med försämrad blodkoagulation.

Koagulationen är kapabel försämras från olämplig antikoagulantiabehandling. inom detta fall talar oss ifall behandlingrelaterad skada.

Andra riskfaktorer existerar t.ex:

• diabetes mellitus
• kronisk alkoholkonsumtion
• användning från droger
• rökning
• hjärntumörer

Vaskulära aneurysm såsom orsak mot subaraknoidalblödning

Ett aneurysm existerar ett avgränsad utvidgning från en blodkärl, likt kallas aneurysm.

Blodkärlsväggen runt aneurysmet existerar tunnare, mer fragmenterad samt utsätts till olika fysiska samt mekaniska förhållanden.

Blodet flödar ej rakt samt "smidigt" vilket inom en friskt blodkärl. detta bildar blodvirvlar.

Kombinationen från dessa numeriskt värde faktorer, tillsammans tillsammans högt blodtryck alternativt förhårdnader av artärväggar som leder till minskat blodflöde, ökar risken på grund av aneurysmruptur tillsammans massiv blödning likt följd.

Förekomsten från cerebrala aneurysm existerar cirka 1-5%.

dem existerar vanligast mellan 40 samt 60 års ålder samt vanligare hos kvinnor.

Orsaken mot subaraknoidalblödning existerar ett sackulär aneurysm hos 75 %. dem flesta existerar lokaliserade inom karotisbäckenet - inom dem flaska likt förgrenar sig ifrån halspulsådrorna inom hjärnan.

Flera aneurysm är kapabel uppstå inom en enda kärl.

Orsaker mot traumatisk hjärnblödning

Skador vid skallen nära ett skall skada orsakar blödning ifrån blodkärl liksom finns strax beneath skallen.

Detta existerar enstaka arteriell alternativt venös blödning.

Blod ansamlas ovanför dura mater samt en epiduralt hematom utvecklas.

Epiduralt hematom utan förekomst från skallfraktur existerar ganska sällsynt.

Cirka 10% från samtliga vuxna får epiduralblödning utan fraktur, dock 40% från samtliga unge får ingen fraktur.

Detta beror vid för att mjuka ben samt kraniella suturer existerar elastiska samt böjliga hos barn.

De flesta blödningar orsakas från skador vid detta stora kärlet arteria meningea media, liksom ger näring åt dura mater.

Venös blödning orsakas från blödning ifrån den mellersta meningealvenen alternativt ifrån venösa plexus.

Orsaken mot subduralt hematom existerar ruptur från dem överbryggande alternativt kortikala venerna mellan dura mater samt araknoiden.

De delas in inom tre grupper beroende vid tiden ifrån insjuknandet mot dem inledande symtomen:

1. Akut (uppträder inom 3 dagar efter skadan).
2. subakut (uppträder mellan den tredjeplats samt tjugonde dagen efter skadan)
3. kronisk (symtomdebut senare än 20 dagar efter skadan)

Akut subduralhematom uppträder inom samband tillsammans svårare hjärnskada, liksom existerar förknippade tillsammans med hjärnkontusion samt skallfrakturer.

Risken existerar större hos patienter vilket tar blodförtunnande medel.

Det existerar även vanligare hos alkoholister samt äldre.

Deras hjärnor existerar krympta (atrofiska) samt dem vidgade blodkärlen mellan den mindre hjärnan samt hjärnhinnorna existerar mer fragmenterade.

I sällsynta fall förmå en subduralt hematom uppstå mot resultat från för att enstaka medfödd aneurysm brister alternativt mot resultat från enstaka arteriovenös missbildning.

långvarigt subduralt hem atom uppstår å andra sidan nära lindrigt trauma.

I upp mot hälften från fallen minns patienten ej ens skadan.

detta förekommer hos äldre, hos personer tillsammans cerebral atrofi, hos brukare från blodförtunnande medicin samt hos alkoholmissbrukare.

Det är kapabel inträffa samtidigt vid båda sidor från skallen.

Blödningssymtomen skiljer sig åt mellan spontan samt traumatisk hjärnblödning.

Vilka existerar symtomen nära spontan blödning?

Symtomen nära intracerebral blödning beror vid plats blödningen sitter.

Den vanligaste platsen till ett typisk blödning existerar dem därför kallade basala ganglierna. Dessa existerar dem centra inom hjärnan vilket består från grå substans samt liksom styr motoriska färdigheter.

Andra typiska ställen existerar hjässloberna samt talamus. Blödningar inom hjärnstammen existerar många allvarliga samt förekommer inom 5-10 % från fallen.

Symtomen liknar dem nära ischemisk stroke.

När ett sådan klinisk foto uppstår existerar detta ej omedelbart tydligt vilken typ från stroke detta rör sig om.

Vissa symtom existerar mer karakteristiska på grund av blödning än till ischemi.

Dessa symtom är:

• kräkningar, vilket tyder vid ökat intracerebralt tryck
• en snabbt nedgången klinisk foto vid bas från en förstorat hematom (blodutgjutning) inom hjärnan
• gradvis försämring från medvetandet
• olidlig huvudvärk

Subaraknoidalblödning yttrar sig genom ett plötslig plågsam, explosiv huvudvärk liksom patienten inte någonsin tidigare äger upplev t.

Den åtföljs från magbesvär, kräkningar, förvirring, kortvarig medvetslöshet, meningealt syndrom, förlamning från extremiteterna samt epileptiska anfall.

Intressant data inom nästa artiklar: Huvudvärk: Ibland ofarligt, dock då existerar detta en allvarligt problem?

+ RÖDA FLAGGORVad existerar enstaka stroke? Känner ni mot dess symptom, risker alternativt behandling?

Posttraumatisk blödning samt dess typiska symtom

Intracerebral bl ödning visar sig nästan ständigt genom omedelbar medvetslöshet.

Epiduralblödning visar sig vanligtvis numeriskt värde mot sex timmar efter olyckan.

Det inledande symptomet existerar reducerad medvetande.

Det kunna ta sig fem uttryck:

1. permanent medvetslöshet ifrån skadans början
2. ingen förändring i medvetandet sedan skadan
3. först ett betalkort medvetandeförlust, sedan återfår patienten medvetandet
4. ingen medvetandestörning omedelbart efter olyckan, senare inträder medvetslöshet
5. medvetslöshet omedelbart efter skadan, följt från fullt kännedom samt därefter återkommande medvetslöshet (endast ⅓ från patienterna)

Senare med vetslöshet existerar ej typiskt på grund av epiduralt hematom.

detta kunna artikel enstaka manifestation från ett komplikation vilket subduralblödning, cerebral kontusion alternativt cerebralt ödem.

Om patienten hamnar inom koma förmå asymmetriskt förstorade pupiller, pares från den tredjeplats kranialnerven vilket innerverar dem okulomotoriska musklerna, förekomma.

Hälften från patienterna besitter förlamning inom dem övre alternativt nedre extremiteterna.

Extremiteten vid motsatt blad angående hematomet samt pupillen blir förlamad. nära blödning inom den vänstra hjärnhalvan förstora pupillen vid vänster synorgan samt extremiteterna vid motsats till vänster blad från kroppen blir förlamade.

Detta orsakas från för att dem nervbanor likt leder ifrån hjärnan mot extremiteterna korsas.

andra symtom existerar bl.a:

• Långsam hjärtfrekvens (bradykardi).
• fluktuationer inom blodtrycket
• arytmier inom hjärtat
• illamående
• kräkningar
• blekhet inom ansiktet
• oregelbunden andning
• minnesstörningar
• desorientering

Symtomen vid akut subduralt hematom existerar ett kombination från först hjärnskada samt tryck vid hjärnan såsom skapar en förstorat hematom.

De viktigaste symptomen existerar medvetslöshet, såsom är kapabel artikel inom flera minuter.

Medvetslösheten kunna återkomma efter ett period tillsammans fullt medvetande.

Ett viktigt diagnostiskt indikator existerar ett asymmetriskt förstorad pupill vid den drabbade sidan.

Det existerar ett utbuktning från tinningloben ifrån dess naturliga område, mot den bakre skallgropen. detta orsakar tryck samt dragning vid dem nerver vilket utgår ifrån denna lob.

Trycket förstorar successiv den motsatta pupillen.

Detta leder senare mot förlamning från armar samt ben. angående loben trycker vid hjärnstammen är kapabel hjärt- samt andningsstillestånd inträffa.

andra symptom existerar t.ex:

• nedsatt talförmåga
• ögonrörelsestörningar, dubbelseende (förlamning från ansiktsnerverna, särskilt nerverna III samt VI)
• huvudvärk samt kräkningar (symptom vid högt intrakraniellt tryck)
• epileptiska anfall (med samtidig hjärnskada)

Subakut subduralhematom besitter ej enstaka sådan dramatisk symtomatologi.

detta manifesteras tillsammans långsammare tänkande, somnolens, psykologiska bekymmer, ointresse, depression.

Ibland förmå långsamt förvärrad svaghet inom armar samt ben alternativt andra progressiva neurologiska bekymmer förekomma.

Kronisk subduralblödning visar sig inom 90% från fallen tillsammans huvudvärk samt förändringar inom mental ställning eller tillstånd, t.ex:

• långsammare tänkande
• dåsighet
• ointresse
• förvirring vid natten
• urinläckage

Mer sällan förekommer allmänna neurologiska bekymmer liksom svaghet inom armar samt ben, epileptiska anfall, illamående samt kräkningar vid bas från ökat intrakraniellt tryck.

Symtomen är kapabel artikel indikator vid enstaka process inom skallen.

Trots neurologiska svårigheter samt reducerad nervfunktion förmå dem leda mot enstaka preliminär bedömning. detta sista termen inom detta fall existerar bilddiagnostik.

I båda fallen ligger skillnaden inom mekanismen samt den förmodade orsaken.

Diagnos från spontan blödning

Guldstandarden nära bedömning från akut intracerebral blödning existerar enstaka nativ CT-skanning från hjärnan (utan administrering från kontrastmedel).

Hematomet framträder såsom ett ljus hyperdens avlagring.

Efter 6-8 timmar bildas ett mörk fingerprydnad såsom existerar cirka 4 mm tjock inom dess omgivning.

Under ett period vid tio mot 20 dagar börjar hematomet successiv läka. Detta åtföljs från ett successiv mörkare foto från hematomet vid CT-skanningar.

CT-skanningen från hjärnan återkomma flera gånger beneath patientens sjukhusvistelse.

Hematomet observeras förstora, svullna samt ackumulera blod inom ventriklarna. Detta kallas hematocefalus.

Hematocefalus existerar enstaka seriös komplikation. Blodproppar kunna blockera vätskebanorna samt orsaka enstaka ansamling från vätska samt enstaka ytterligare ökning från detta intrakraniella trycket.

Ju högre detta intraluminala trycket existerar, desto mer dramatiska blir symtomen samt desto sämre blir framtidsutsikter till patienten.

Med magnetisk resonanstomografi (MRT) från hjärnan kunna oss fastställa precist då blödningen inträffade. Detta beror vid dem olika magnetiska egenskaperna hos hemoglobin samt dem komponenter liksom detta bryts ned mot tillsammans med tiden.

Vid anklagelse ifall subaraknoidalblödning bör enstaka nativ CT alternativt MRT av hjärnan utföras omedelbart.

Liksom nära intracerebral blödning framträder hematomet likt enstaka hyperdens avlagring mellan hjärnhinnorna.

Vid negativ datortomografi samt ihållande anklagelse angående blödning inom subaraknoidalrummet bör enstaka lumbalpunktion utföras.

Vätskan är kapabel artikel synligt färgad till blotta ögat.

Ibland existerar den klar.

I laboratoriet genomgår den enstaka s.k. spektrofotometrisk undersökning. Hemoglobinets nedbrytningsprodukter detekteras. Förekomsten från dessa tyder vid för att enstaka blödning äger ägt rum.

Lumbalpunktionen måste tidsbestämmas.

Fysiskt våld mot huvudet, mot modell inom samband tillsammans enstaka tragedi alternativt efter våld riktat mot huvudet, är kapabel orsaka enstaka blödning inom hjärnan.

ifall den utförs på grund av tidigt kunna resultatet bli falskt negativt.

Att hitta källan mot blödningenär ständigt ett sektion från diagnosen. detta existerar nödvändigt för att lokalisera den brustna aneurysmen.

Ett alternativ existerar för att utföra enstaka datortomografi från hjärnan tillsammans med kontrastmedel samt angiografi (avbildning från blodkärl beneath tillförsel från kontrastmedel).

Fördelen existerar för att granskning går snabbt. Nackdelen existerar den låga känsligheten på grund av avbildning från små vaskulära anomalier.

En något mer detaljerad avbildning från hjärnans blodkärl görs tillsammans med hjälp från cerebral angiografi tillsammans digital subtraktionsangiografi (DSA). Denna teknik visar vid en tillförlitligt sätt förhållandena mellan kärlanomalier.

Nackdelarna existerar kvantiteten kontrastmedel, risken på grund av neurologiska komplikationer efter ingreppet samt risken tillsammans detta invasiva tillvägagångssättet.

granskning omfattar punktering från lårbensartären beneath allmän anestesi.

Differentialdiagnos

Det existerar många viktigt för att precis behärska skilja livshotande akut hjärnblödning ifrån andra sjukdomar.

Huvudvärken kunna likna:

Nackstelhet förekommer även vid:

Magbesvär tillsammans med kräkningar existerar en symptom på:

Psykiatriska symtom vid blödning kunna misstas för:

• överdosering från läkemedel
• alkoholförgiftning
• droganvändning
• psykiatrisk sjukdom

Hur existerar detta tillsammans ett traumadiagnos?

Diagnosen börjar redan före sjukhusvistelsen då ambulansen anländer mot platsen på grund av olyckan alternativt skadan.

Omedelbara livräddande åtgärder omfattar övervakning från kännedom, andning samt puls.

ifall enstaka medvetslös patient ej andas ens efter för att huvudet lutats på grund av för att rensa luftvägarna bör hjärt-lungräddning startas omedelbart.

Patienten undersöks nära kännedom samt kontrolleras till andra skador. Efter för att äga placerats inom en stabilt läge överförs patienten mot närmaste vårdinstitution tillsammans med kontinuerlig övervakning från kännedom, puls samt andning.

var fortsätter bedömning samt behandling.

Den diagnostiska sökningen efter orsaken mot medvetslösheten baseras vid bildundersökningar.

Om detta ej sker någon förbättring från medvetandestörningen alternativt ifall medvetslösheten återkommer, bör ett CT- alternativt MR-undersökning från hjärnan utföras omedelbart.

EPIDURAL...

På CT-skanning från hjärnan framträder en epiduralt hematom karakteristiskt såsom enstaka ljus linsformad skada.

Denna skada existerar lokaliserad utanför hjärnvävnaden, trycker vid skallen samt förtrycker motsvarande hjärnhemisfär. detta sker enstaka förskjutning från hjärnans ventrikulära system.

En skallfraktur är kapabel ses nära hematom.

SUBDURAL...

CT-skanning nära subduralblödning visar en luminalt hematom i form eller gestalt från en halvmåne.

Det existerar beläget mellan skallen samt hjärnvävnaden.

detta finns enstaka förskjutning från hjärnventriklarna.

långvarigt subduralt hematom existerar mörkare vid CT än ytterligare hjärnvävnad, vilket skiljer detta ifrån akut blödning.

En MR-undersökning från hjärnan såsom utförs beneath dem inledande timmarna efter en trauma möjligen ännu ej visar några avgörande förändringar.

Efter några timmar syns ett mörkare skada. tillsammans tiden förändras den mot för att bli ljus.

Hur förlöper spontana samt traumatiska blödningar? existerar detta möjligt för att fastställa orsaken utifrån förloppet? Beroende vid fynden väljs självklart behandling...

Spontan hjärnblödning

Uppkomsten från intracerebral bl ödning föregås vanligtvis från kroppslig ansträngning, mental bekymmer, upprördhet alternativt förskräckelse.

Aktivitet liksom ökar redan högt blodtryck.

Den kliniska bilden från enstaka plötslig stroke utvecklas.

detta existerar ännu ej uppenbart ifall den existerar ischemisk alternativt hemorragisk.

Diagnosen ställs inledningsvis efter enstaka akut CT-skanning från hjärnan.

Klinisk försämring av neurologiska symtom existerar vanligtvis en indikator vid en förstorat hematom beneath dem inledande timmarna. Ytterligare försämring sker efter 24-48 timmar vid bas från utvecklingen från cerebralt ödem.

Med fördröjd bedömning samt behandling existerar patientens prognos dålig.

Symtomen vid intracerebral blödning liknar dem nära ischemisk stroke.

Kronisk blödning beneath skallbenet, kronisk subduralblödning.

Dödligheten mot resultat från blödning existerar högre.

Den dåliga prognosen existerar relaterad mot kumulativt cerebralt ödem.

Små hematom likt bildas beneath hjärnbarken äger en förbättrad förlopp. dem uppträder inom äldre åldrar. inom äldre åldrar existerar hjärnan naturligt mindre.

Orsakas från åldersrelaterad hjärnatrofi.

I enstaka skalle tillsammans ett mindre hjärna finns detta mer utrymme till en hematom. inom detta fall trycker ej förstoringen från hjärnan ner viktiga hjärncentra. enstaka ung hjärna, mot skillnad ifrån enstaka äldre samt mindre, fyller år kurera skallen.

Subaraknoidalblödning ifrån ett brusten aneurysm föregås från kroppslig ansträngning inom samband tillsammans med ett ökning från detta intrakraniella try cket.

Detta existerar mot modell fallet nära lyft från tunga laster, sex, tryck på grund av för att passera avföring, kraftig hosta, nysning, intensiv oro eller upprördhet. detta förmå även inträffa inom vila, mot modell inom sömnen.

Följs från enstaka känsla från sprängning inom djupet från huvudet.

enstaka plötslig explosiv huvudvärk börjar.

Patienterna beskriver smärtan likt vass mot huggande, lokaliserad mot bakhuvudet, tinningarna alternativt pannan.

Efter 12-24 timmar utvecklas meningealt syndrom. Symtomen existerar stel nacke, oförmåga för att röra lemmarna fritt, oförmåga för att sätta sig upp ifrån liggande utan hjälp från händerna.

Under denna period är kapabel detta inträffa medvetandestörningar, medvetslöshet alternativt mot samt tillsammans koma.

Vissa patienter förmå tvärtom reagera tillsammans rastlöshet, förvirring samt ökad aktivitet.

10% från patienterna äger upprepade epileptiska anfall beneath blödningen.

Att ej uppleva igen dem kliniska tecknen vid subarachnoidalblödning kunna artikel ödesdigert till patienten.

Oftast misstas symtomen på grund av cervikal ryggblockad, migränattack alternativt meningoencefalit.

Prognosen på grund av enstaka patient tillsammans subaraknoidalblödning existerar ständigt väsentlig. 15-30% från patienterna dör, även ifall diagnosen ställs tidigt. ett dålig prognos existerar särskilt förknippad tillsammans med snabbt progressiv medvetslöshet samt svåra neurologiska symptom.

Överlevande patienter äger ofta kvarstående symtom mot resultat från blödningen, t.ex.

motoriska störningar, förlamning, tankestörningar samt psykologiska problem.

Hur existerar detta efter ett skada?

Traumatiska huvud- samt hjärnskador inom samband tillsammans intrakraniell blödning faller beneath akutmedicinsk vård.

Det existerar plötsliga skador vilket utgör en omedelbart hot mot patientens liv. Därför existerar deras förlopp vanligtvis snabbt samt akut, vilket kräver omedelbar diagnos samt behandling nära dem inledande tecknen.

Blödning inom hjärnan behandlas av

Andra namn

Spontan hjärnblödning, traumatisk hjärnblödning, intracerebral blödning, subaraknoidalblödning, intraventrikulär blödning, epiduralblödning, subduralblödning, intrakraniell blödning