Vad var det för religion i antikens grekland

Den denna plats artikeln äger källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning såsom existerar hämtad plats. (2015-11) Hjälp gärna mot tillsammans för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Antik grekisk religion omfattar den polyteistiskareligion såsom praktiserades inom antikens Grekland samt den kult samt dem ritualer såsom omgav vilket såsom idag kallas den grekiska mytologin (för ett redogörelse från dem enskilda grekiska gudarna titta vidare denna artikel).

Den grekiska tro saknade helig text samt fasta doktriner vilket gjorde för att nya gudar utan svårigheter kunde introduceras samt för att varken hädelse alternativt religiösa schismer existerade.

Religionen likt tillämpades inom antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult samt dem ritualer såsom omgav den.

dem grekiska gudarna fanns antropomorfa samt framställs ofta inom mänsklig gestalt. detta fanns flera typer från gudar, bland annat olympiska samt ktoniska gudar, knutna mot fruktbarheten samt underjorden. Även heroer kunde existera objekt till dyrkan samt omges från enstaka personlig kult. mot detta är kapabel man lägga enstaka massiv assemblage från lägre gudaväsen, daimones, förknippade tillsammans med somliga abstraktioner.

Till gudarna skänkte man offer liksom inom olika kulter antingen delades mellan tillbedjarna alternativt brändes. Den grekiska tro innehöll även mysteriekulter, dem maximalt kända plats Eleusiskulten samt Dionysoskulten.

Eftersom dem religiösa sederna inom Grekland varierade mellan olika orter samt även förändrades tillsammans tiden förmå man lika gärna prata angående grekiska religioner.

Den grekiska kulten praktiserades runt ifall inom den hellenistiska världen, detta önskar yttra inom dagens Grekland, Mindre Asiens kust, Sicilien, södra Italien samt inom grekiska kolonier inom västra Medelhavet likt Massilia (dagens Marseille). beneath hellenistisk tidsperiod infördes grekisk kult inom Syrien samt inom Egyptens delta.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Med begreppet "religion" förutsätts idag ofta ett dimension bortom vår personlig samt enstaka tro för att gudarna kräver respekt inom utbyte mot frälsning.

eftersom grekerna saknade motsvarande term kunna detta sägas existera missvisande för att prata ifall "grekisk religion". Mot denna argumentation är kapabel man hävda, för att termen "religion" (religio) ursprungligen ej existerar judiskt alternativt kristet, utan tillkom inom den fornromerska tro. Ordets ursprungsmiljö äger detta gemensamt tillsammans med den antika grekiska tro, för att den existerar ett polyteistisk tro vilket ej handlar angående "frälsning".

Antik grekisk tro omfattar den polyteistiska tro likt praktiserades inom antikens Grekland samt den kult samt dem ritualer såsom omgav vilket likt idag kallas den grekiska mytologin (för enstaka redogörelse från dem enskilda grekiska gudarna titta vidare denna artikel).

Visserligen användes begreppet theia tillsammans med den bokstavliga betydelsen "som besitter tillsammans med gudarna för att göra" dock tillsammans med detta term syftades inte någonsin vid en panteon sanktionerat från ett religiös auktoritet. ej heller föreställde man sig dem gudar man syftade vid likt nödvändigtvis goda. Gudarna associerades snarare tillsammans med kaos samt eftersom närvaron från kaos fanns påtagligt betraktades gudarnas existens liksom given.

för att fråga ifall någon "trodde" vid enstaka gud fanns därför meningslöst.

Med begreppet theous nomizein, relaterat mot nomos tillsammans med betydelsen "sed" alternativt "lag", syftade man vid bara vid för att tillerkänna dem gudar liksom fanns givna deras rättmätiga ställe inom den tillvaro man delade tillsammans med dem samt för att tillfredsställa gudarna tillsammans gåvor samt offer.

Dåtida grekiska mening likt kan användas till för att återge detta svenska termen "religion" existerar eusebia (ungefär "god fromhet") samt theosebia (ungefär "fromhet gentemot gudomarna").

då den forngrekiska tro ifrågasattes från kristna vid 300-talet e.Kr., valde några från utövarna från den antika grekiska tro för att kalla den till hellenismos.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen härstammade den tidiga grekiska tro ifrån shamaniska traditioner tillsammans ursprung vid stäpperna inom Centralasien.

Den grekiska tro fick stort påverkan vid etruskisk samt romersk tro samt den tidiga kristendomen. Den grekiska tro återhämtade sig vid sina traditioner samt bestod egentligen bara från lokala sedvänjor vid hur gudarnas skulle äras. Dock utvecklades den samt förändrades ovan enstaka period vid flera tusen tid. Exempelvis omnämner ej Homeros Dionysos likt därför antas existera enstaka gud såsom importerats efter för att Iliaden skrivits på grund av för att sedan bli ett från dem viktigaste gudarna.

Gudavärld

[redigera | redigera wikitext]

De olika grekiska folken tillbad dem tolv viktigaste gudarna (Zeus, Hera, Hestia, Poseidon, Apollon, Artemis, Afrodite, Ares, Hefaistos, Athena, gud samt Demeter – tillsammans med tiden även Dionysos) dock dessa gudar kunde äga olika uppenbarelser vid olika platser.

Exempelvis Atens skyddsgudinna fanns Athena; inom Sparta samt Efesos dyrkades Artemis; inom Korinth stod Afroditekulten inom centrum; inom Delfi samt Delos vördades Apollon; samt inom Olympia Zeus.

I antikens Grekland fanns ej någon klart definierad gräns mellan människans planet samt gudarnas. Gudar kunde äga kvinnor såsom älskarinnor samt gudinnor kunde att ge liv heroer, detta önskar yttra halvgudar.

Den grekiska mytologin existerar full från berättelser angående samexistensen mellan gudar samt människor.

Gudarnas mor, Meter Theon, fanns tidvis objekt till massiv respekt, samt identifierades tillsammans med antingen Rhea alternativt Theia. beneath romersk period identifierades denna även tillsammans med den lydisk-frygiska modergudinnan Kybele.

Somliga gudaväsen, såsom plats viktiga på grund av forntida grekers vardagsliv, plats ej objekt på grund av legender, vilket besitter fått eftervärlden för att underskatta deras innebörd, vilket existerar fallet tillsammans med Zeus Ktesios (en hushållsande förknippad tillsammans skafferier samt lagerlokaler, ungefär motsvarande den skandinaviska tomten) samt Agathodaimon (en skyddsgud vilket man många ofta offrade alkoholhaltig mot inom start från ett måltid).

beneath romersk period tillväxte tursamhetens gudinna, Tyche, inom folklig popularitet, samt verk ifrån denna period avbildar ej sällan evighets- samt tidsguden Aion.

Grekisk tro plats ej stillastående samt oföränderlig. beneath loppet från den klassiska tiden, hellenismen samt romersk period infogades kult från gudaväsen ifrån andra delar från medelhavsvärlden, exempelvis den trakiska gudinnan Bendis, den ursprungligen hettitiska gudinnan Hipta (Dionysos amma), den frygiske månguden Men, den egyptiska gudinnan Isis samt den grekisk-egyptiske guden Serapis.

Grekerna fanns öppna på grund av för att deras egna gudomar kunde existera kända från andra människor beneath andra namn vid respektive lands tungomål. Denna villighet mot för att behärska "översätta" gudaväsen, brukar kallas på grund av Interpretatio Graece (se tabell), samt detta väckte förvåning bland detta grekiska överklasskiktet inom Syrien vid 200- samt 100-talet f.Kr., då judar ej fanns villiga för att låta sin gud översättas mot "Kronos", "Zeus" alternativt "Dionysos".

De grekiska filosoferna beneath senantiken infogade kosmopolitiskt gudaväsen ifrån all den klassiska världen inom sin panteon, samt filosofen Proklos existerar känd på grund av för att bland annat äga dyrkat den syropalestinske jordbruksguden Marnas nära sidan från dem mera välkända grekiska gudomarna.

Kultens uttryck

[redigera | redigera wikitext]

Grekiska städer ägde ett skyddsgud såsom ofta tillerkändes lokala epitet såsom beskrev gudens lokala natur. Större städer kunde kosta vid sig flera tempel tillägnade olika gudar dock seden för att känna igen enskilda platser tillsammans bestämda gudar fortlevde genom all antiken samt då olika städer krigade tillsammans varandra relaterades kriget mot konflikter mellan olika gudar.

inom mot modell Iliaden finns gott angående modell vid detta.

Tempel samt prästerskap

[redigera | redigera wikitext]

Vem vilket helst kunde betrakta ett lokal likt temenos, detta önskar yttra enstaka lokal var man uppfattade närheten mot gudarna liksom påtaglig samt var man praktiserade nomizein, dock andra behövde ej nödvändigtvis betrakta denna område såsom helig.

Vid enskilda platser likt vägskäl samt skogspartier kunde gudar från mindre innebörd samt rådare dyrkas.

Utanför tempel uppfördes altare samt hermer.

Eftersom ingen religiös auktoritet avgjorde gudarnas väsen alternativt privatkulten kring dem ägde individer massiv frihet för att välja hur gudarna skulle beskrivas samt dyrkas. Sättet för att utföra stadsstaternas respektive offer följde däremot förfädernas sedvana, liksom utgjorde ett förpliktigande norm.

ingen kunde utropa sig egen mot kyrkoherde. Uppdraget vilket kyrkoherde (hiereus) alternativt prästinna (hiereiai) inom den kommunala (eller statliga) kulten fanns en temporärt förtroendeuppdrag, såsom politiker tilldelades beneath begränsad eller markerad av gränser mandatperioder, samt detta fanns – utanför mysteriereligionerna – ej något livsvaraktigt prästerligt uppgift bland grekerna.

Mysteriereligionerna skilde sig ifrån den kommunala (eller statliga) kulten vid denna punkt, samt, då grekerna erfor för att egypterna ägde präster vid livstid, förmodade dem, inledningsvis felaktigt, för att egyptisk tro plats ett mysteriereligion.

Högtider

[redigera | redigera wikitext]

Varje stadsstat ägde sin personlig kalender tillsammans ett personlig uppsättning religiösa högtider.

tillsammans med undantag på grund av dem olympiska spelen fanns detta ej någon religiös festlighet likt firades från samtliga nära identisk situation. Greklands största ort, Aten, ägde flera liknande högtider.

Antiken existerar ett historisk epok vilket innefattar både ett grekisk samt romersk sektion, var olika styrelsesätt står inom centrum till hur samhällena utvecklades.

dem tre största fanns Dionysosfesten, Athenaspelen samt Eleusismysterierna.

Dionysosfesten firades tidigt varenda tid. Festen fanns lycklig samt energisk, samt dem såsom fanns tillsammans med klädde ut sig mot gudar, varelse alternativt skogsväsen.

Athenaspelen firades mitt inom sommaren vart fjärde tid. Den bestod från massor tillsammans med olika idrott samt ett offerceremoni mot gudinnan Athenas ära.

På hösten stack tiotusentals människor ifrån Athen ut inom en festtåg mot Eleusis, ett små ort ungefär numeriskt värde mil väster angående Aten.

Grekisk tro fanns polyteistisk.

var genomfördes olika ceremonier inom gudinnan Demeters samt hennes dotter Persefones ära. detta såsom hände inom templet beneath festens höjdpunkt fick ingen avslöja.

detta enda man vet existerar för att dem liksom deltog kände sig gladare samt enklare mot sinnes efter ceremonin. Mysterierna ägde gett dem hoppet ifall en förbättrad öde efter döden istället till för att bara sväva runt liksom skuggor inom underjorden.

Offer samt bön

[redigera | redigera wikitext]

Den grekiska bönen, euchē, inleddes från enstaka åkallan från guden följt från en utbyte alternativt enstaka uppgörelse samt avslutades tillsammans med för att enstaka begäran framfördes.

Även inom dem grekiska hemmen ärades gudarna tillsammans med altare och/eller statyer. Fadern ägde ansvaret på grund av familjens offer mot gudarna dock kvinnor ägde egna religiösa riter.

Den vanligast förekommande sortens offer fanns dryckesoffret: för att alkoholhaltig, mejeriprodukt, honungsvatten, välling, maltdryck, svavelblandat dricksvatten alternativt någon ytterligare vätska hälls ifrån ett bägare (krater) mot ett rituell skiva (patera) alternativt direkt vid marken.

Även ifall detta fanns ateister bland dem gamla grekerna, genomsyrade den grekiska tro samhällslivet.

Gudaväsen förväntades skilja sig åt, gällande vilka vätskor dem accepterade samt vilka ämne kärlen borde existera tillverkade från, samt detta fanns förbjudet för att offra fel slags vätska inom fel slags flaska mot somliga gudomar.

När handelskontakterna tillsammans östafrika, arabiska halvön samt Indien fördjupades, fick grekerna passage mot rökelse.

beneath klassisk tidsperiod, hellenistisk tidsperiod samt romersk period plats rökelseoffer vanligt förekommande, samt inom dem orfiska hymnerna föreskrevs vilken respektive rökelse såsom förknippades tillsammans något visst gudaväsen.

Djuroffer fanns ovanligare, samt endast stadsstater samt rika människor kunde bekosta stora antal djuroffer.

i enlighet med grekisk sed frambars djurens hud, fett samt benknotor inom en brännoffer, medan dem offrande själva åt upp detta lagade köttet.

Orakel

[redigera | redigera wikitext]

En betydande sektion från kulten fanns för att genom orakel försöka förutse framtiden. massiv innebörd till den grekiska tro ägde Apollonsorakelhelgedom inom Delfi.

inom templets inre stod omfalos, navelstenen, likt ansågs existera världens mitt. var fanns även Apollons orakelprästinna Pythia liksom talade inom trans. Ur hennes anförande ställde prästerna samman svar vid dem problem att diskutera såsom ställts mot gudarna.

Myter samt filosofi

[redigera | redigera wikitext]

För grekerna plats myterna ofta liktydigt tillsammans med historien.

Myterna uppfattades liksom enstaka nödvändig sektion från grekernas identitet samt sociala ordning.

Hellenismen föregicks från den klassiska perioden inom Grekland 776 f.Kr.

Detta syns klart inom Iliaden samt Odysséen. Förhållningssättet mot myterna förändrades emellertid beneath loppet från den grekiska religionens saga, samt beneath hellenistisk samt romersk period plats detta vanligt för att uppfatta dem såsom allegoriska berättelser. en annat förhållningssätt, euhemerismen (uppkallad efter filosofen Euhemeros) sökte förklara dem omoraliska handlingar gudaväsen begår inom några legender, tillsammans för att dessa legender ej handlar angående gudomarna själva, utan ifall forntida människor, liksom kommit för att associeras tillsammans med gudomarna.

Inom detta grekiska överklass-skiktet kom den lärda reflektionen ovan tro tillsammans tiden för att påverkas kraftigt från den grekiska filosofin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.