Exempel på lånord från tyskan

Perioder inom svensk språkhistoria

Urnordiska: före vikingatiden

Det gemensamma tungomål likt talades inom Norden före vikingatiden kallas på grund av urnordiska.

Runsvenska: kalenderår 800–1225

Ungefär ifrån samt tillsammans med vikingatidens start omkring kalenderår 800 är kapabel man urskilja svenska såsom eget tungomål.

Den inledande perioden, 800–1225, kallas på grund av den runsvenska tiden eftersom dem skriftliga källorna ifrån den tiden existerar inskrifter tillsammans runor. Kristnandet vid 900-talet innebar förbindelse tillsammans med den europeiska kulturen.

Klassisk samt yngre fornsvenska: tid 1225–1526

De nästa perioderna, då källorna främst består från handskrifter tillsammans med latinska tecken, kallas klassisk fornsvenska (ca 1225–1375) samt yngre fornsvenska (ca 1375–1526).

beneath den klassiska fornsvenska perioden etablerar dem medeltida landskapslagarna en på papper eller digitalt svenskt lagspråk. Västgötalagen existerar den äldsta från dem bevarade landskapslagarna. Den tros existera författad runt tid 1225.

Äldre nysvenska: kalenderår 1526–1732

Översättningen från Nya Testamentet 1526 besitter fått märka start vid perioden äldre nysvenska.

Reformationen samt den inledande bibelöversättningen, Gustav Vasas bibel ifrån 1526, ledde mot för att latinet ersattes från svenskan såsom religiöst tungomål inom Sverige.

Yngre nysvenska: tid 1732–1900

Utgivningen från Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus brukar erhålla märka inledningen vid yngre nysvenska. Tidskriften Argus (1732–1734) betydde många på grund av för att producera ett lite vardagligare svensk prosastil.

Andra viktiga händelser

• Svea rikes team 1734 blev stilledande på grund av juridiskt tungomål till utdragen tidsperiod framöver.
• Svenska Akademien inrättades 1786 tillsammans med uppdraget för att verka till både litteraturen samt språket.

  Viktiga publikationer därifrån existerar Leopolds avhandling angående svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista med inledande upplagan 1874 (14:e upplagan 2015), samt Svenska Akademiens ordbok tillsammans inledande häftet 1893.

Nusvenska: kalenderår 1900–

År 1906 genomfördes ett stavningsreform. Den innebar för att man inom fortsättningen skulle stava v-ljudet tillsammans v inom stället på grund av tillsammans med f, fv samt hv samt för att tt skulle ersätta dt (se ”Svenskan inom skrift” nedan).

Andra viktiga händelser

• Språkriktighetshandboken Riktig svenska från Erik Wellander kom ut tillsammans inledande upplagan 1939.
  Ett från svenska språkets maximalt framgångsrika ordexporter vid senare tid existerar termen flygskam, vilket fanns tillsammans vid nyordslistan tid 2018.

  Den betydde många på grund av uppfattningen ifall rätt svenska mot slutet vid 1900-talet.

• Terminologiorganisationen TNC inrättades 1941 tillsammans massiv utgivning från termlistor samt hjälp nära terminologiarbete.
• År 1944 inrättades kommitté till svensk språkvård. detta blev senare Svenska språknämnden 1974 samt Språkrådet 2006.

  Språkrådet bedriver språkpolitik, språkforskning samt språklig rådgivning. Viktiga publikationer därifrån existerar Svenska skrivregler (senaste upplagan 2017), Språkriktighetsboken 2005 samt Handbok inom svenska såsom andraspråk 2008.

• Nyhetsbyrån TT upphörde tillsammans plurala verbformer (se ”Böjning samt syntax” nedan) 1945, vilket blev dödsstöten till dessa former.
• Skriften PM inom lagar samt andra författningar gavs ut 1967.
  
  
• 



Den är kapabel ses likt den inledande handledningen inom begripligt myndighetsspråk.

• Språkkonsultutbildningen nära Stockholms högskola startade 1978.
• Riksdagen antog ett svensk språkpolitik 2005, likt sedan fastställdes inom språklagen ifrån 2009.

Viktiga språkliga förändringar

Lånord samt influenser

• Med kristnandet beneath vikingatiden kom mening ifrån latin likt mässa samt kloster, samt grekiska liksom kyrka samt biskop.
• Under all medeltiden, omkring kalenderår 1000–1500, fanns konsekvens ifrån tyskan massiv, framför allt vid ordförrådet: arbete, betala, bli, möjlig existerar varenda tyska lånord.

  Tyska plats en viktigt långivande tungomål ända in vid 1900-talet.

• Under 1600-talet samt speciellt beneath 1700-talet fick tyskan konkurrens från franska lånord: dressera, enorm, mamma, vag.
• Latin ersattes från svenska såsom religiöst tungomål nära reformationen vid 1500-talet samt liksom lärdoms- samt utbildningsspråk vid 1700-talet.
• Efter andra världskriget besitter engelskan gett oss flera lånord: container, eskalera, television, tuff, webb.
  Sett ovan period existerar detta tyskan liksom haft maximalt påverkan vid svenskan vad gäller lånord.

  dock engelskan besitter även blivit något från en andraspråk inom landet, liksom används sidled tillsammans svenska vid flera områden, såsom naturvetenskap samt reklam.

Böjning samt syntax

Böjningssystemet äger förenklats sedan fornsvenskan.

• Det gamla kasussystemet såg ut sålunda här: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk.

  Mot medeltidens slut upphörde detta samt ersattes från dagens tvåkasussystem tillsammans med bara grundform (fisk) samt genitiv (fisks).

• Den särskilda pluralformen från verb såg ut sålunda här: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt. Den försvann redan tidigt inom talspråk dock inledningsvis beneath 1900-talet inom skrift; den ersattes då från singularformen: jag sitter, vi sitter.
• Samtidigt besitter ordföljden blivit fastare, tillsammans med subjektstvång: vm ey regnar > om detta ej regnar.

  oss besitter även fått skilda ordföljdsmönster på grund av huvudsats samt bisats.

Svenskan inom skrift

• Runskriften ersätts från latinsk text beneath klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ samt ø ersätts från ä och ö beneath yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs beneath äldre nysvensk tid.
• Stavningskonventionerna växte fram efter grabb.

  dem enda systematiska stavningsreformer oss haft medförde bland annat ändringar från främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) samt haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).

Uttal

• Diftonger vilket fanns inom urnordiskan försvann beneath runsvensk tid: stain blev mot sten.
• En förändring inom vokalsystemet skedde även inom fornsvenskan: [a] kom för att uttalas [o], vilket inom text skrivs å; detta vilket tidigare uttalades likt [o] kom för att uttalas [u], likt inom text skrivs o; samt denna förskjutning gjorde för att oss fick en nytt ljud, likt inom text skrivs u, dock likt inom uttalet ligger mellan [u] samt [y].
• Ett sje-ljud (ungefär likt inom engelska she) samt en tje-ljud (ungefär likt inom tyska dich) utvecklades beneath äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom för att uttalas [ʃe:], kök [kö:k] började uttalas [çö:k].
• Och [g] blev mot [j] sålunda för att giva [gi:va] inom stället uttalades [ji:va].

Text: Avdelningen Språkrådet nära Institutet till tungomål samt folkminnen

Publicerat 2022-05-09