Andra största språket i världen

Franska (franska: français) existerar en från dem romanska språken samt räknas såsom en världsspråk.

Engelska existerar världens maximalt talade tungomål tillsammans med all 1 454 miljarder människor likt kunna språket.

detta talas från omkring 80 miljoner människor (2016) ^[4] såsom modersmål samt tillsammans tillsammans andraspråkstalare från omkring 274^[5] miljoner. detta existerar efter engelska detta maximalt studerade språket inom världen samt sammanlagt besitter upp emot 600 miljoner avgörande förståelse inom franska.

detta existerar officiellt alternativt administrativt tungomål inom en flertal internationella organisationer, kommittéer samt föreningar likt Europeiska unionen (där detta existerar en från tre arbetsspråk), Internationella olympiska kommittén, Förenta nationerna, Afrikanska unionen, Världspostföreningen, Världshandelsorganisationen, FINA, FIA, World Anti-Doping Agency, Internationella domstolen inom Haag, Internationella byrån till mått samt vikt, Europeiska radio- samt TV-unionen, Interpol, tillsammans flera.

Franska existerar officiellt tungomål inom 29 länder.

Franska (franska: français) existerar en från dem romanska språken samt räknas likt en världsspråk.

Organisation internationale dem la Francophonie, (OIF), existerar ett internationell organisation bestående från fransktalande länder samt regeringar tillsammans 53 medlemsländer.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den romerska invasionen från Gallien

[redigera | redigera wikitext]

Franska härstammar, likt samtliga romanska tungomål, ifrån latin.

Före den romerska invasionen 58-52 f Kr bodde framför allt en keltiskt folkslag inom detta likt idag existerar land i västeuropa, en folkslag såsom romarna kallade galler. andra folkslag inom området plats iberer inom söder mot dagens Spanien, ligurer nära medelhavskusten samt mindre grekiska samt feniciska grupper.

Det finns knappt 200 mening från keltiskt ursprung inom modern franska.

En landskapsbild likt visar dem huvudsakligen talade språken alternativt språkgrupperna vid olika platser inom världen.

dem flesta existerar ortnamn, namn vid växter samt mening vilket äger tillsammans lantliv för att utföra. Latin blev snabbt lingua franca inom den galliska region till affär, diplomati samt utbildning. detta latinska talspråk, förr kallat vulgärlatin, liksom utvecklades mot modern franska äger ej särskilt många gemensamt tillsammans detta bildade prosalatin likt mot modell Ciceros verk existerar skrivna vid.

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Från samt tillsammans med 200-talet blev västra europa inom flera rundor invaderat från germanska stammar ifrån öst, varav några bosatte sig inom Gallien. på grund av utvecklingen från franskan plats dem viktigaste stammarna frankerna inom norra land i västeuropa, alemannerna vid gränsen mot dagens Tyskland, burgunderna inom Rhône-dalen samt visigoterna inom Akvitanien samt Spanien.

Utav samtliga tungomål inom världen, nästan 7000 tungomål, existerar detta 230 stycken liksom talas inom Europa medan detta inom Asien talas fler än 2000 olika språk.

Dessa folkgruppers germanska tungomål påverkade detta latin likt talades inom regionerna inom fråga ifall uttal, syntax samt ordförråd; 15% från orden inom modern franska tros bestå från germanska lånord, bland annat mening på grund av militärtaktiska samt sociala term.

Langue d'oïl

[redigera | redigera wikitext]

Språkforskare delar upp den medeltida franskan inom tre geografiska undergrupper; langue d'oïl samt langue d'oc (occitanska) existerar dem största, samt frankoprovensalska betraktas likt en mellanting.

Frankoprovensalskan uppvisar ej några egentliga särdrag likt dem numeriskt värde andra varianterna.

Oïl-språk (av en äldre uttal från franskans oui "ja") existerar dem dialekter inom norra land i västeuropa såsom blev maximalt påverkade från frankiska invasioner. mot dessa hör bland andra pikardiska, vallonska, francien (som talades inom Paris-området) samt normandiska.

Sedan den frankiske kungen Klodvig inom ägde döpts cirka 496 stärkte frankerna sin auktoritet ovan detta mesta från norra Gallien samt detta franska språket utvecklades liksom ett fusion från dessa dialekter. Den variant likt talades inom England mot resultat från Vilhelm erövrarens invasion 1066 kallas anglo-normandiska: flera franska lånord inom engelskan innehåller dialektala egenheter.

Den norra franskan tillsammans sin främsta företrädare francien existerar detta romanska tungomål vilket fjärmat sig maximalt ifrån moderspråket latinet vilket gäller ljud- samt formlära.

Langue d'oc (numera oftast occitanska, från detta alternativa uttalet oc från franskans "ja") existerar enstaka dialekt (se ibero-romanska språk) inom södra land i västeuropa samt norra Spanien likt höll sig trognare mot detta latinska ursprunget samt inkluderar dialekter vilket gascognska samt provensalska.

Sedan 1982 bedrivs utbildning inom occitanska inom ungdomsskolan, dock språket talas ej inom någon större utsträckning.

inom vissa städer inom södra land i västeuropa är kapabel man dock titta occitanska gatunamn bredvid dem franska.

Andra språkinfluenser

[redigera | redigera wikitext]

Från 400- mot 700-talet flyttade stora mängder keltisktalande människor vid bas från dem anglosaxiska invasionerna från England ovan Engelska kanalen mot områden inom dagens Bretagne.

Språket existerar vid lokal 10 från världens maximalt talade språk.

Även angående detta ej rörde sig angående en tungomål vilket direkt härstammar ifrån förromersk galliska således tillhör detta den keltiska språkgruppen (se bretonska).

Nordiska vikingar invaderade land i västeuropa vid 800-talet samt etablerade ett maktsfär inom vad likt kom för att kallas region i frankrike. Språkligt assimilerades dessa skandinaver helt samt hållet från den langue d'oïl-dialekt vilket fanns inom området tillsammans med undantag på grund av enstaka mening till bland annat sjöfart.

Den normandiska invasionen från England beneath Vilhelm Erövraren1066 ledde mot för att enstaka speciell anglo-normandisk dialekt utvecklades vilket försvann nära mitten från 1300-talet, då engelskan tog ovan likt tungomål även inom den merkantila överklassen samt aristokratin.

Det lustiga tillsammans franska existerar för att man äger knappt 80 miljoner personer vilket talar franska vilket modersmål dock bota 200 miljoner mot likt även kontrollerar eller är skicklig i språket.

Även angående den normandiska invasionen ej ägde ett särskilt massiv konsekvens vid detta franska språket sålunda ägde den desto större inverkan vid engelskan. Upp mot numeriskt värde tredjedelar från detta sammanlagda engelska ordförrådet uppskattas äga kommit via franskan.

Arabiska bidrog tillsammans mening på grund av lyxvaror, kryddor samt andra handelsvaror samt begrepp inom naturvetenskap samt matematik.

Från l'ancien français mot modern franska

[redigera | redigera wikitext]

Språket vilket användes beneath perioden ifrån 842 då Strassburgerederna, detta äldsta belägget på grund av franska inom text, nedtecknades mot cirka 1300 brukar benämnas fornfranska (ancien français). beneath denna tidsperiod skrevs flera kända chanson dem geste, trubadurdikter likt berättar angående Karl den stores stordåd samt deltagarna inom korstågen.

beneath denna period plats Paris ett centralort vid bas från geografiska samt ekonomiska faktorer, vilket ledde mot för att franskan inom Paris-området, francien, därför småningom blev detta såsom kallas på grund av franska.

Kort snabbfakta ifall språket: Modersmålstalare: 154 miljoner människor.

Den nästa perioden förlorade franskan sitt kasussystem samt brukar benämnas medelfranska (moyen français). detta existerar enstaka mellanperiod då gamla former står blad nära blad tillsammans med nya. Litteraturen beneath denna period består mestadels från översättningar från antika verk. 1539 utfärdade Frans I en påbud (Ordonnance dem Villers-Cotterêts) angående för att franskan skulle ersätta latinet likt officiellt administrativt tungomål samt för att den skulle användas nära kungens hov.

dem flesta böjningar förenklas avsevärt. ett reducering från slutkonsonanter framför mening liksom började vid konsonant skedde samt stavningen blev mer språkhistorisk samt mindre uttalsenlig. enstaka grundlig utvidgning från ordförrådet genom nybildning samt lån skedde.

En reaktion mot detta kom vid 1600-talet samt ledde mot detta vilket brukar kallas klassisk franska (français classique) då man gjorde stora ansträngningar för att rensa ordförrådet ifrån obegripliga begrepp samt formulera enhetliga regler på grund av grammatiken.

Då skulle listan ovan dem största språken titta olik ut tillsammans engelska, franska samt arabiska inom toppen.

Denna epok präglas från enstaka massiv normativitet; franskan blir ett statsangelägenhet samt sociala samt dialektala varianter stigmatiseras. flera språkforskare brukar benämna allt ifrån 1600-talet samt vidare modern franska (français moderne). Texter ifrån detta sekel (till modell pjäser från Corneille samt Racine) existerar relativt lättlästa, eftersom synonymer samt varianter lyser tillsammans sin frånvaro.^{[källa behövs]}

1634 grundades myndigheten Franska Akademien (Académie française) från Richelieu tillsammans med uppdraget för att skydda samt rena franskan ifrån yttre konsekvens.

Akademien finns kvar samt består från 40 medlemmar liksom väljs vid heltid samt ägnar sig åt för att övervaka språket samt justera eventuella lånord på grund av för att förbättrad passa den franska språkbilden.

Från 1600- mot 1800-talet dominerade franskan liksom en lingua franca inom Europa inom kultur, litteratur samt diplomati. Fredrik II från Preussen samt Katarina den stora från Ryssland existerar modell vid regenter likt ej bara behärskade franska inom text samt anförande, utan vilket inom Fredrik II:s fall även ansåg den artikel uppenbart överlägset sitt hemlands tyska.

tillsammans dem franska kolonialväldena spreds franskan mot varenda världsdelar samt fick fäste inom framför allt Afrika, Québec samt Västindien.

Tack vare ansträngningar ifrån akademien, utbildningssystemet, kraftfull statlig övervakning samt medias resultat besitter en officiellt franskt tungomål vuxit fram. ännu finns dock stora variationer inom fråga angående dialekter tillsammans avvikande uttal samt ordförråd.

liksom inom flera andra tungomål besitter den dialekt vilket talas inom huvudstaden (i detta på denna plats fallet Paris), blivit detta vilket inom internationella kontext betraktas likt "äkta" franska.^[