Främsta delen på ett flygplan
Flygplan
Flygplan alternativt aeroplan existerar enstaka team luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster vilket existerar tyngre än atmosfär, vars lyftkraft alstras från den luftströmning likt uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, sålunda kallade vingar, existerar från fast konstruktion (ej flaxar alternativt roterar beneath gång) samt framdrivs tillsammans med hjälp från ett kraftkälla bestående från motor tillsammans med propeller alternativt reaktionsaggregat, såsom enstaka raket- alternativt jetmotor; jämte rotorplan, vilket besitter bärytor liksom roterar inom förhållande mot kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer.[1]
Flygplan startar samt landar traditionellt vid sålunda kallade landningsbanor (även startbanaor), vilka befinns anlagda vid flygfält alternativt flygplatser tillsammans med mera.
dem används bland annat till försändelse från människor, leverans från produkter, undersökning, nöje alternativt idrott (t.ex. segelflyg), dock även militära ändamål inom olika grenar, såsom spaning samt strid. dem vilket äger träning för att framföra luftfarkost kallas pilot (pilotutbildning) medan dem vilket aktuellt till luftfarkost (flyger) kallas flygförare (förkortat FF), alternativt flygkapten angående dem äger ledare ovan andra flygförare samt anställda ombord en flygplan.
Den inledande belagda, kontrollerade flygningen tillsammans med ett luftfarkost tyngre än atmosfär (ett glidflygplan) genomfördes från Otto Lilienthal kalenderår 1891 inom utkanten från Berlin. Den inledande belagda flygningen tillsammans med en luftfarkost framdriven från motorkraft genomfördes från Bröderna Wright inom Kitty Hawk inom North Carolina den 17 december1903.
Den teknik såsom nedsänkt mot bas på grund av deras succé ägde mot massiv sektion provats ut från andra pionjärer, dock dem gjorde även egna test inom ett egentillverkad vindtunnel.[2]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]De tidiga begreppen till flygplansliknande konstruktioner plats enkelt flygmaskin. Svenska Akademiens lexikon omnämner flygmaskin 1846 vilket "om tillsammans vingar försedd luftballong".[3] Runt identisk period beneath 1800-talet följer flera term inom Europa likt börjar tillsammans med förledet aero (klassisk grekiska på grund av "luft"), såsom aeronautik, luftseglingens bildkonst, aeronaut, enstaka professionell "luftseglare", samt aerostat, "luftburna" fordon liksom förmå stå "statiskt" inom luften (aero + stat), en fintekniskt mening på grund av luftballonger.[4] från detta myntas slutligen aéroplane vid franska beneath slutet från 1800-talet, ett kombination från aero (luft) samt program (bärplan), vilket sedan spreds mot dem olika europeiska språken (jämför engelska: aeroplane, senare airplane).
Enligt kungliga bibliotekets tidningsarkiv användes den svenska översättningen aeroplan på grund av inledande gången inom svenska dagstidningar beneath januari 1893, då uppfinnare Hiram grundregel (uppfinnaren från den inledande automatiska kulsprutan) skulle utprova ett försöksmässig flygplanskonstruktion. Göteborgskurirens dagsblad 27 januari 1893 använder begreppet flygmaskin samt aeroplan synonymt.[5]
Det moderna begreppet flygplan infördes inom svenskan 1913 samt började då ersatta termen 'aeroplan'.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]I Europa skissade Leonardo da Vinci (1452-1519) vid dem inledande flygplansliknande konstruktionerna; enstaka flaxande konstruktion driven från muskelkraft, enstaka helikopter samt även enstaka fallskärm.
detta kom ej längre än mot skisser, då detta ej fanns någon drivkälla vilket kunde ett fåtal konstruktionerna inom luften.
En blick mot sky avslöjar enstaka fascinerande mängd olika flyg, ifrån små propellerplan mot gigantiska jetplan vilket transporterar resenär samt frakt runt ifall inom världen.I Europa började beneath 1700-talet dem inledande experimenten tillsammans varmluftballonger, även kallade Montgolfièrer, samt senare identisk sekel utvecklades vätgasballonger. Man började snart experimentera tillsammans framdrivning, dock dem inledande riktiga luftskeppen kom inledningsvis tillsammans kolvmotorerna, vilket började utvecklas inom start från 1900-talet.
Luftskeppen fick ett snabb tillväxt fram mot den stora, spektakulära olyckan tillsammans med Hindenburg inom New York 1937.
Under slutet vid 1800-talet experimenterades vid flera håll tillsammans med flygning i enlighet med principen tyngre än atmosfär.
Den inledande belagda flygningen tillsammans med en luftfarkost framdriven från motorkraft genomfördes från Bröderna Wright inom Kitty Hawk inom North Carolina den 17 månad 1903.Tysken Otto Lilienthal fanns troligen den förste liksom flög en friflygande glidflygplan. han gjorde försök samt mätningar vid modeller samt flera bemannade glidflygningar 1891–1895.[7] Innan denne kunnat kontrollera sina teorier ifall flygning tillsammans hjälp från kolvmotordriven propeller, omkom denne 1896 nära en haveri beneath experimentet.
Även inom land i västeuropa samt England utfördes aerodynamiska studier samt försök, från Percy Pilcher, Octave Chanute samt Augustus Moore Herring[7] dock inga lyckades, därför för att detta ej fanns någon god drivkälla. Man experimenterade även tillsammans ångmaskiner, dock flygmaskinerna blev till tunga till för att behärska lyfta.
De amerikanska bröderna Wright följde tillsammans stort nyfikenhet Lilienthals planer.
dem experimenterade tillsammans med flera modeller, konstruerade ett förbränningsmotor såsom installerades inom en biplan tillsammans numeriskt värde skjutande propellrar. dem lyckades 1903 utföra den inledande flygningen.[8] Detta blev introduktion mot ett många snabb tillväxt, likt möjliggjordes från kolvmotorutvecklingen.
Bröderna Wright hemlighöll sina flygförsök, samt flera från dem övriga pionjärerna sökte sig fram andra vägar. inom land i västeuropa framträdde brasilianaren Alberto Santos-Dumont tillsammans en flyg samt lyckades 1906 fullborda en luftsprång från 60 meter inom längd, samt kreditkort därefter den inledande flygningen tillsammans enstaka hållbarhet från 21 sekunder.
1907 överträffades hans flygning från Henri Farman.[7]
Efter detta gick utvecklingen raskt vidare. enstaka engelsk dagblad satte ut en kostnad vid 1000 pund mot den inledande vilket flög ovan Engelska kanalen. Vinnaren blev fransmannen Louis Blériot såsom flög sträckan inom juli 1909. Efter detta började flygindustrin utvecklas inom snabb takt.
inom land byggdes detta inledande planet 1909–1910. tid 1919 invigdes detta inledande reguljärflyget liksom gick mellan London samt Paris. 1929 byggdes detta inledande planet drivet från fyra motorer; Junkers G 38. detta kunde ta 19 resenär samt flyga vid 3100 meters höjd.
När oss går ombord vid en luftfarkost existerar detta enkel för att förbise detta sofistikerade maskineriet såsom ligger noggrann utanför vår syn.flygplanet fortsatte för att utvecklas beneath världskrigen. beneath inledande världskriget ägde man utvecklat program såsom kunde komma upp inom 200 km/h samt beneath andra världskriget kunde dem anlända upp inom ovan 650 km/h. Vissa strategi, likt mot modell Messerschmitt Me 163 tillsammans med raketmotor, uppnådde hastigheter upp emot 960 km/h.
Aeronautik
[redigera | redigera wikitext]Tekniken, läran samt konsten ifall luftsegling samt flygteknik kallas inom gammal kontext på grund av aeronautik (vetenskapen ifall luftfärd) samt utgör grunden på grund av flygfarkoster, flygkonstruktion samt luftfart modern luftfart.
Lyftkraft, aerodynamik
[redigera | redigera wikitext]För för att en flygplan bör behärska flyga måste detta generera ett lyftkraft likt inom planflykt existerar lika massiv likt sin vikt samt äga resurser mot ett dragkraft likt existerar minimalt lika stort likt sitt luftmotstånd.
Lyftkraft produceras då flygplanets vinge tvingas vidare genom luften samt vid bas från sin anfallsvinkel (vingens vinkel mot den kommande luftströmmen ) accelererar atmosfär tvärs vingens rörelseriktning, inom normalfallet neråt. på grund av för att öka farten luften utövar vingen ett kraft vid denna (översidan suger ner atmosfär samt undersidan trycker ner luft). på grund av detta bör hända enklare sålunda används vingklaffar på grund av för att flygmaskinen bör lyfta enklare.
Denna kraft motsvaras från ett lika massiv motkraft liksom luften utövar vid vingen i enlighet med Newtons tredjeplats team. Denna motkraft existerar lyftkraften. Lyftkraften ökar tillsammans farten samt tillsammans vingens anfallsvinkel upp mot den gräns var vingen överstegras. Tillräcklig lyftkraft är kapabel erhållas genom lämpliga kombinationer från hastighet samt anfallsvinkel (högre hastighet kräver lägre anfallsvinkel samt tvärtom).
För för att verkligen uppskatta detta underverk såsom existerar en flyg, existerar detta nödvändigt för att fördjupa sig inom detaljerna inom dess anatomi.ett vingprofil (motsvarande vingens lodräta genomskärning inom flygriktningen) äger strömlinjeform samt existerar oftast något välvd till för att ge en lämpligt förhållande mellan lyftkraft samt motstånd beroende vid typ från flygplan. en flyg speciellt avsett till sofistikerad flygning besitter ofta enstaka symmetrisk vingprofil till för att äga god manöverförmåga inom varenda flyglägen, även inom ryggläge.
viktig framdrivningskraft, dragkraft, produceras genom enstaka lämplig framdrivningsanordning samt även från tyngdkraften då flygplanet sjunker alternativt dyker mot lägre höjd. Tyngdkraften existerar tillsammans tillsammans med termik den enda drivkällan på grund av segelflygplan. Beroende vid avsett användningsområde samt önskade prestanda anpassas vingprofil, vingform inom övrigt samt vingyta på grund av varenda typ från flygplan, liksom kroppsstorlek samt kroppsform, framdrivningsanordning, vikt samt stabiliserings- samt styrytor.
Flygkroppen tillsammans dess nyttolast (passagerare samt last) ger normalt en många stort bidrag mot flygplanets vikt samt luftmotstånd. nära uppstart ifrån kreditkort väg eller spår (kort accelerationssträcka på grund av för att att nå ett mål eller resultat tillräcklig fart) samt början ifrån upphöjd höjd (tunn luft) måste flygplanets totalvikt därför oftast reduceras jämfört tillsammans normalfallet.
inom sådana fall tillåts färre resenär alternativt mindre gods, även bränsle, än normalt.
Flygmotor. framdrift
[redigera | redigera wikitext]Kraften mot den framåtriktade rörelsen kommer inom trafikflygplan ifrån antingen ett propeller fäst nära axeln vid ett kolvmotor (främst stjärnmotor alternativt radmotor), alternativt ifrån ett jetmotors avgaser (ej utblås).
Jetmotorn existerar inom dem flesta fall antingen från typ enkelströmsmotor alternativt dubbelströmsmotor samt den senare besitter ett tramp inom propellerns arbetsprincip då den oftast äger enstaka fläkt inom den yttre luftflödet. Fläkten drivs från kompressorns axel (med viss nedväxling).
Jetmotorn fungerar genom för att kompressorer framtill vid motorn (bland annat den stora fläkt likt syns framtill vid dubbelströmsmotorer) komprimerar luften samt trycker in den inom brännkammaren beneath högt tryck.
var sprutas bränslet in samt förbränns oavbrutet. Inloppet mot brännkammaren besitter en mindre tvärsnitt än utloppet, samt därför riktas enstaka större sektion från dem svällande avgasernas tryck mot utloppet samt turbinen. Turbinen sätts inom rörelse från dem svällande avgaserna samt driver kompressorn då deras axlar existerar sammankopplade via enstaka kuggväxel (eller därför förmå kompressor samt turbin nyttja identisk axel).
Kompressorn trycker då inom mer atmosfär inom brännkammaren samt därmed upprätthålls förbränningen vars avgaser driver turbinen samt därmed motorn. Avgaserna besitter efter turbinen kvar högre hastighet än gashastigheten inom inloppet, vilket innebär för att detta uppstår ett kraft vidare inom motorn: dragkraft. enstaka turbopropmotor (turbindriven propellermotor) fungerar principiellt vid ungefär identisk sätt, dock på denna plats tar turbinen upp ett betydligt större sektion från energin inom avgaserna samt driver ett propeller, liksom inom sin tur skapar framdriften.
Detta ger förbättrad bränsleekonomi nära lägre farter inom utbyte mot ett lägre topphastighet.
Plan, styrverk
[redigera | redigera wikitext]Plan, inom aeronautik, avser välvda skivor avsedda liksom bärande alternativt styrande kroppsdel inom flygmaskiner, konstruerade efter principen tyngre än luften. detta finns flera olika typer, samtliga tillsammans övergränsande attribut, exempelvis: bärplan (vingar) – program vilket utgör dem primära aerodynamiskt bärande ytorna (bärytorna) vid flyg, roderplan (styrplan) – program såsom utgör roderblad samt roderytor, stabiliseringsplan (stabilitetsplan) – strategi vilket tjänar mot för att göra stabil flyg, stjärtplan (stjärtparti) – program inom flygkroppens bakre sektion vilket utgör stjärten, stödplan – strategi tillsammans stödjande alternativt stabiliserande funktion, etc.
Flygplan manövreras genom för att påverka luftströmmen tillsammans roder inom bakkanten från vingarna, fena samt stabilisator, skevroder, sidroder respektive höjdroder. Skevrodren sitter (oftast) längst bort ut vid vingarna samt tillsammans dem är kapabel jetplan lutas inom sidled/bankas på grund av för att underlätta svängar.
Fenan får jetplan för att flöjla mot den inströmmande luften samt tillsammans sidorodret vid fenan styr piloten noggrannare inom girled.
Upptäck dem inre delarna från en program samt deras funktioner.Höjdrodren vid den horisontella stabilisatorn, styr planets näsa upp alternativt ner samt används då jetplan skall öka alternativt minska anfallsvinkeln. nära låga hastigheter, detta önskar yttra uppstart samt landning, fälls klaffar ut inom bakkanten från vingen. Dessa ger enstaka mer välvd vingform samt ger därmed större lyftkraft nära ett given anfallsvinkel samt hastighet.
ett viss typ från klaffar, Fowlerklaffar, ger även enstaka större vingyta liksom bidrar mot ett ökning från lyftkraften. varenda typer från klaffar ger även en högre luftmotstånd, vilket hjälper planet för att sakta ner inför landning. Ytterligare luftmotstånd är kapabel erhållas tillsammans med luftbromsar, liksom oftast sitter vid ovansidan från vingen samt används då flygplanet bromsar in efter landning alternativt inom luften.
Flygplan samt miljön
[redigera | redigera wikitext]I takt tillsammans med för att människan blivit medveten ifall miljöförstöring, äger flyg flera gånger pekats ut vilket ett massiv miljöbov, vilket äger stöd inom officiell statistik.
Flyg besitter störst konsekvens vid klimatet, räknat per resenär samt kilometer.[9] i enlighet med Trafikverkets hemsida "Dina omröstning utför skillnad" blir klimatpåverkan 8 gånger således massiv då ett utflykt sker tillsammans med luftfart jämfört tillsammans med då den sker tillsammans med landsvägsbuss såsom ändå påverkar klimatet många mer än angående resan sker tillsammans järnväg.
Internationella klimatpanelen (IPCC) anger i enlighet med LFV:s webbsida för att flygtrafiken idag svarar till omkring 2 andel från dem globala utsläppen från koldioxid. Tillsammans tillsammans med utsläppen från kväveoxider, vattenånga samt effekter ifrån kondensstrimmor, beräknas flyget svara till 3,5 andel från människans totala konsekvens vid klimatet.
Fram mot 2050 förmå flygets andel från koldioxidutsläppen stiga mot 3 andel samt den samlade konsekvens vid klimatet mot 4-15 andel, dock maximalt sannolikt 5-6 procent.[10]
De låga procenttalen betyder dock ej för att flygets utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar en mindre bekymmer - detta vore likt för att yttra för att Södertälje ej behöver minska sina utsläpp av ämnenofta föroreningar eftersom dem existerar därför små inom förhållande mot resten från världens utsläpp av ämnenofta föroreningar.
detta handlar inom stället angående för att välja transportsätt således för att utsläppen blir således små likt möjligt. Väljer man korrekt transportsätt sålunda kunna man utflykt mer inom stället på grund av mindre utan för att utsläppen ökar, alternativt utflykt lika många vilket tidigare dock tillsammans med mindre utsläpp av ämnenofta föroreningar.
Olika flygplanskonstruktioner
[redigera | redigera wikitext]- Monoplan äger en par vingar. Dit förmå hänföras dem allra flesta flyg konstruerade efter 1930.
- Biplan, "dubbeldäckare", existerar flyg tillsammans med numeriskt värde vingar, den en ovanför den andra. Biplan fanns vanliga inom flygets barndom.
- Triplan besitter tre vingar, Fokker Dr.I existerar en välkänt modell tillsammans med god manöverduglighet samt stigförmåga.
- Kvadrupelvingade flyg äger, liksom namnet antyder, fyra vingar, den en ovanför den andra.Vingarna vid flygplanet existerar kritisk då flyg bör gravitationen samt lämna jordens yta till en tag.
likt modell nämns detta brittiska P.B.31E Nighthawk (Nattskärra)
- Lågvingat innebär för att vingen vid en flyg alternativt ytterligare luftfarkost existerar placerade lågt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en lågvingat flyg existerar Piper PA-28.
- Midvingat existerar en flyg alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats centralt inom förhållande mot flygplankroppens höjd.
en modell vid några midvingade flygplan existerar Brewster Buffalo samt MiG-17.
- Högvingat existerar en flyg alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats högt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en högvingat luftfarkost existerar Cessna 172.
- Parasollvingat existerar en flygplan tillsammans vingen monterad ovanför flygplanskroppen.
- Flygplan tillsammans med Nosvinge besitter ett större vinge baktill samt enstaka mindre framtill, tvärt emot vad vilket existerar vanligt vid både sportflygplan samt passagerarflygplan.
inom allmänhet äger flygplan tillsammans nosvinge samt propeller även motorn placerad baktill således för att den "trycker" fram planet genom luften. Nosen samt kabinen är kapabel därmed göras mer strömlinjeformade vilket ger lägre luftmotstånd samt god bränsleekonomi. Dessutom bidrar nosvingen mot flygplanets lyftkraft genom för att trycka upp nosen istället till för att liksom vid vanliga strategi trycka ner stjärten till för att hålla planets tyngdpunkt samt lyftkraft inom balans, vilket även förbättrar bränsleekonomin.Dock existerar detta svårt för att utforma en flyg tillsammans nosvinge samt vingklaffar vilket kunna hålla balansen in längdled då klaffarna fälls ut samt vingarnas lyftkraft förändras.
från denna anledning saknar dem flesta sportflygplan tillsammans med nosvinge vingklaffar samt äger därför jämförelsevis högre start- samt landningshastighet än luftfarkost tillsammans stjärtparti samt stabilisator bak. flera jaktflygplan använder sig från datorstyrda nosvingar på grund av för att öka sin manöverduglighet, JAS 39 Gripen används denna plats vilket exempel.
- En Flygande vinge existerar en luftfarkost såsom inom stort sett bara existerar enstaka enda vinge.
Beroende vid vingens storlek är kapabel motor, kabin, lastutrymme tillsammans mera inrymmas inom vingen alternativt inom strömlinjeformade utbuktningar vid densamma. tackar vare avsaknaden från stjärtparti samt flygkropp besitter flygande vingar lågt luftmotstånd samt därmed god bränsleekonomi. Dock tåler dem ej större förflyttningar från tyngdpunkten inom längdled då dem inom allmänhet saknar stabiliteten hos en strategi tillsammans med stjärt samt stabilisator alternativt nosvinge.
Bland annat nordamerikanen Jack Northrop samt dem tyska bröderna Walter samt Reimar Horten experimenterade tillsammans med luftfarkost från denna typ, vilket ledde mot farkoster såsom Horten Ho-229, samt Northrops YB-35, YB-49 samt B-2 spirit.
- Exempel vid olika flygplanskonstruktioner
Antonov An-2, modell vid biplan.
Fokker Dr.I, modell vid triplan.
Piper PA-28, modell vid lågvingat monoplan.
IAI Westwind, modell vid midvingat monoplan.
Pietenpol Air Camper, en parasollvingat flygplan.
Boeing C-17 Globemaster III, modell vid högvingat monoplan tillsammans med T-stjärt.
Beechcraft Starship, en lågvingat monoplan tillsammans med nosvinge.
Horten IV, en segelflygplan från typen flygande vinge.
Utbuktningen undertill ger ökat benutrymmer på grund av piloten vilket inryms inom liggande ställning på grund av för att hålla luftmotståndet nere.
Piaggio P.180 Avanti, en midvingat monoplan tillsammans med nosvinge samt T-stjärt. Detta existerar en ytterst sällsynt modell vid flyg vilket använder både ett nosvinge samt ett traditionell stjärt.
Airbus A-330, modell vid passagerarflygplan.
Tu-160, modell vid bombplan.
Beriev A-50, modell vid AWACS-flygplan.