taxalloy.pages.dev









Något att läsa är bra ab

Tips på bra barnböcker 6 år.

Det går lika god för att studera tillsammans öronen

Ljudboken besitter beskrivits likt ”fusk” samt anklagats på grund av för att driva litteraturen mot botten. dock existerar detta egentligen någon skillnad vid för att lyssna vid ett lärobok samt för att studera den?

Under pandemiåret 2020 växte antalet avyttrade digitala skrivna verk tillsammans 35 andel samt passerade på grund av inledande gången antalet tryckta skrivna verk.

Därefter äger tryckta skrivna verk minskat inom salg ytterligare medan dem digitala äger fortsatt för att öka.
maximalt äger ljudböckerna ökat, något vilket besitter givit upphov mot ett argumentation var framför allt litteraturvetare samt författare menar för att detta existerar massiv skillnad mellan för att lyssna vid samt studera enstaka bok.

Alexandra Borg, vetenskapsman samt lektor inom litteraturvetenskap nära Uppsala högskola, existerar ett från dem liksom besitter deltagit inom debatten:

– Skillnaden ligger vid ett ingenjörsmässig nivå.

Annars skulle jag yttra för att detta ej existerar någon skillnad vid för att studera alternativt lyssna mot enstaka volym, angående oss talar angående kognition, utan för att detta handlar angående vana.

Läsa alternativt lyssna vid litteratur – sak identisk till hjärnan

– Föreställningen för att personer vilket ej är kapabel studera tryckt skrivelse utan inom stället lyssnar vid den, låt yttra vid bas från synnedsättning, ej skulle förstå ett ord lika utmärkt likt enstaka individ likt läser texten inom tryck, finner jag konstig samt ej således lite förolämpande, säger Alexandra Borg.

– Sedan kunna ju intrycket samt upplevelsen från boken färgas från för att detta existerar enstaka artist vilket läser upp boken, dock texten samt innehållet existerar identisk.

då detta gäller enstaka tryckt skrivelse är kapabel ju faktorer liksom papperskvalitet samt typsnitt påverka. detta finns studier likt visar för att identisk centra inom hjärnan aktiveras då man läser respektive lyssnar vid enstaka skrivelse, för att detta existerar identisk typ från processer liksom sker då texten avkodas.

Snobbig inställning mot ljudböcker

Alexandra Borgs undersökning handlar ifall hur digitaliseringen påverkar vår litterära samt bokliga tradition.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages.

dock detta finns flera vetenskapsman liksom även jämfört vilket såsom sker inom hjärnan då oss lyssnar vid respektive läser enstaka text.

I enstaka från studierna, liksom publicerades inom augusti 2019 från vetenskapsman nära University of California, ägde forskarna placerat nio personer, sex män samt tre kvinnor, inom ett magnetkamera.

Där ägde dem inledningsvis fått lyssna mot ett skrivelse, sedan studera identisk ord, alltmedan maskinen registrerade vad vilket hände inom hjärnan.

Resultatet blev enstaka 3D-karta ovan hjärnan likt visade vilka områden likt aktiverades från dem mening likt tog sig in via ögonen respektive öronen.

Visserligen ägde forskarna förväntat sig ett viss överensstämmelse mellan ”läs-kartan” samt ”ljud-kartan”, dock ej för att den skulle artikel således massiv. Kartorna plats inom stort sett identiska.
Studien blev omskriven inom medier inom flera länder.

samt brittiska The Telegraph spådde inom sin rubrik för att detta plats slutet vid, vilket dem menade, enstaka snobbig inställning mot ljudböcker.

Vi minns tre sekunder bakåt inom tiden

Mikael Roll existerar professor inom neurolingvistik nära Lunds högskola.

Snobbig inställning mot ljudböcker.

tillsammans hjälp från EEG besitter denne samt hans kollegor tagit reda vid vilket vilket sker inom hjärnan då oss läser. ett upptäckt fanns för att läsaren försöker producera fraser vilket existerar 2,7 sekunder långa. detta existerar även således långt likt detta auditiva korttidsminnet sträcker sig, detta önskar yttra vår förmåga för att lagra samt bearbeta ljudbaserad upplysning inom minnet.

– angående ni lyssnar vid någon såsom pratar förmå ni komma minnas noggrant vad liksom sades inom upp mot tre sekunder, efter detta förmå man komma minnas innebörden dock minns ej ordföljd samt grammatisk form eller gestalt.

detta verkar artikel identisk sak då oss läser tyst, för att man aktiverar formen från detta man läser dem inledande sekunderna. Man förmå yttra för att oss äger en tidsfönster vid numeriskt värde, tre sekunder bakåt då man kommer minnas mer exakta ljudupplevelser samt detta gäller även läsning från text.

Ljud samt ord äger olika förutsättningar

Men även angående lyssning samt läsning orsakar likartade processer inom hjärnan handlar detta angående numeriskt värde olika format tillsammans med olika förutsättningar.

– detta man är kapabel titta konkret existerar för att då man adapterar fackböcker på grund av ljudformatet tar man ej tillsammans med samtliga notapparater samt källhänvisningar utan hänvisar mot hemsidan, säger Alexandra Borg.

Ljudboken äger ej heller tillfälle för att nyttja fetstil alternativt VERSALER på grund av för att märka vissa delar från texten.

Läsning existerar enstaka energisk mental process.

på denna plats förmå å andra sidan uppläsaren anlända in samt – tillsammans sin röst såsom verkningsmedel – stötta detta författaren haft liksom intention för att förmedla.

Viktigt för att studera skrivna verk också

Samtidigt vilket Alexandra Borg påpekar för att detta ökade lyssnandet vid ljudböcker till detta positiva tillsammans sig för att allt fler läser skrivna verk, varnar denna på grund av detta minskande läsandet från tryckt text.

– Något såsom jag tycker existerar viktigt samt alarmerande existerar för att läsandet från tryckt skrivelse går ner sålunda många liksom detta fullfölja.

då ni läser ett tryckt ord ser ni ju även hur orden stavas, ni relaterar ljudet mot enstaka ordbild, vilket ni sedan besitter tillsammans dig då ni egen skriver. angående ni bara lyssnar vid ord försvagas ju inom förlängningen ditt skriftspråk.

Läsa genom för att ”se” alternativt ”lyssna”

Elisa Tattersall Wallin existerar universitetslektor inom biblioteks- samt informationsvetenskap vid universitet eller akademisk institution inom Borås.

Hennes avhandling handlade ifall hur ljudböcker konsumeras, dock detta fanns även ett teoretisk del.

– då jag började doktorera 2017 fanns ej många undersökning, sålunda jag besitter utvecklat en idé på grund av hur oss är kapabel prata angående ljudböcker.

De term denna föreslår existerar reading bygd seeing samt reading bygd listening.

Hennes undersökning bygger dels vid intervjuer tillsammans med unga vuxna, dels vid uppgifter ifrån dem appar vilket används på grund av för att lyssna vid böcker.

– Apparna används väldigt många vid dagtid sålunda detta finns uppenbarligen ett chans för att lyssna då man existerar inom skolan alternativt vid jobbet.

dem används många mindre vid helger samt tidig natt, sedan går användandet upp igen vid aftonen då man bör somna.

Ljudböcker utför tråkiga sysslor roligare

De unga vuxna vilket intervjuades använde ljudböcker inom samband tillsammans hushållssysslor samt träning till för att utföra den typen från måste-sysslor lite roligare.

Här finns konkreta modell vid hur skrivande samt läsande är kapabel kombineras inom undervisningen.

dock lyssnandet kunde även användas på grund av för att lindra stress samt hantera negativa känslor. beneath pandemin, då lunchrasten ej plats en situation för att umgås tillsammans kompisarna, kunde den lediga tiden spenderas tillsammans enstaka ljudbok.

– Man möjligen la sig vid sängen samt återhämtade sig ögonen, på grund av detta fanns många skärmtid.

Ljudboken blev en slags belöning på grund av kompisarna, säger Elisa Tattersall Wallin.

Enligt Elisa Tattersall Wallin drar detta nya formatet även in nya läsare.

– Jag ser numeriskt värde tendenser inom min undersökning. enstaka existerar för att ljudböcker används från människor vilket älskar läsning samt detta denna plats existerar en nytt format.

I dagens planet fråga flera vad litteratur egentligen existerar utmärkt för.

Den andra kategorin brukare existerar personer liksom avskyr tryckta skrivna verk, alternativt äger lässvårigheter. Jag skulle yttra för att ljudböckerna möjliggör ett fräsch sorts läsning samt ökar tiden liksom människor spenderar tillsammans böcker.

Text: Johan Frisk vid uppgift från forskning.se

Artikeln uppdaterad: 2023-09-04

Ljudböcker fordrade mer från eleverna

Forskningsstudien “Läsning mellan medier” äger undersökt hur ungar inom enstaka dansk lärcentrum upplever digitala verktyg, såsom mot modell ljudböcker.

Resultatet förvånade forskarna.

– oss antog för att flera studenter möjligen skulle tycka enstaka ljudbok plats enklare för att ta mot sig än för att studera enstaka kroppslig lärobok. dock detta stämde ej – flera saknade verktyg på grund av för att behärska lyssna ordentligt, dem ägde svårt för att koncentrera sig samt visste ej vad dem skulle utföra medan dem lyssnade.


  • något  för att  studera  existerar  utmärkt ab

  • för att studera ett ljudbok alternativt enstaka interaktiv applikation fordrade mer från eleverna, även man skulle behärska tro för att detta existerar enklare för att studera således, säger Maria Engberg, docent inom medieteknik nära malm universitet.

    Läs mer:Optimera din digitala läsning

    Ljudböckerna kräver en annat angreppssätt, visar studien.

    för att tänka vid på grund av den vilket bör lära via ljudböcker:

    • Att lyssna vid ett litteratur stimulerar andra sinnen än då ni läser. Läsrösten besitter även innebörd till hur man upplever texten.
    • Det går ej för att misstänkta igenom ett ljudbok vid identisk sätt vilket enstaka vanlig läsning, samt ej heller undersöka ljudbokstext vid identisk sätt liksom då man äger ett tryckt litteratur inom handen.
    • Att stanna upp då samt då, dela samt prata angående enstaka uppläsningssekvens tillsammans andra, existerar utmärkt till lärandet tillsammans med ljudböcker.

      Tänk vid för att detta går för att individualisera den skrivelse man lyssnar vid, genom för att sänka alternativt öka hastigheten vid uppläsningen.

    Källa: ”Reading Between Media: Developing and Encouraging Children’s Multisensorial Reading in a Digital Age”.