Gifta sig på alla helgons dag
Alla helgons dag
Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum alternativt Dominica in natali sanctorum, existerar ett kristen fest vilket firas mot martyrers samt helgons ära. Den äger utan avbrott ingått inom detta svenska kyrkoåret sedan medeltiden.
Allhelgonahelgen innehåller numeriskt värde helgdagar.inom land i norden samt landet existerar varenda helgons solens tid ett allmän helgdag. Den inföll tidigare ständigt den 1 november dock flyttades 1772 mot inledande söndagen inom november. nära den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den mot den veckodag såsom infaller mellan den 31 oktober samt 6 november.[1] inom land i norden flyttades den numeriskt värde tid senare, mot lördagen.[2]
Ursprungligen fanns dagen alltså enstaka fast helgdag den 1 november, enstaka lokal den behållit inom andra länder.
Inom den latinska riten inom romersk-katolska kyrkan existerar den 1 november, såsom samtliga helgons ljus, ett från dem förpliktande helgdagarna.
Efter motioner inom Sveriges riksdag angående för att öka antalet arbetsfria dagar beneath hösten flyttades varenda helgons solens tid 1953 mot enstaka veckodag, vilket därmed blev allmän helgdag (lördag fanns dåförtiden enstaka arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn vid 1 november mot Allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter varenda helgons ljus fick 1983 karaktären från varenda själars ljus, mot minne från varenda döda.
Sedan 2002 existerar detta även en från dagens officiella namn inom Den svenska evangelieboken.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Seden för att uppmärksamma helgon samt martyrer vid olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, samt snart även nödvändigheten från ett samlingsdag på grund av mindre avgörande helgon likt ej fått enstaka personlig ställe inom kalendern.
Därför infördes ett ”alla (övriga) helgons dag” på grund av dessa. Inom dem ortodoxa kyrkorna sker firandet ej vid hösten utan inledande söndagen efter pingst. till ortodoxa kyrkan plats åminnelsedagens ursprung varenda martyrers fest, vilken firades mot modell inom Antiokia.
De heligas gemenskap.Även inom den romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen äga skett vid våren. Efter Pantheons invigning mot kyrka den 13 maj608 hänsköts firandet mot den 1 november. Datumet fastslogs beneath påven Gregorius VII.[3]
En koppling mot mer allmän minnesdag ovan dem döda uppstod även tidigt. Detta besitter rötter inom förkristna keltiska traditioner samt övertogs sedan från dem kristnade germanerna.
Man trodde för att dem döda inom samband tillsammans sommarens slut samt vinterns start återvände bostad samt behövde vägledas tillsammans ljus samt eldar, vilket lever kvar inom den moderna seden för att tända ljus, smycka samt vaka ovan anhörigas gravar.
Inom den katolska kyrkan infördes vid 1000-talet (med start inom Cluny tid 998) alla själars dag den 2 november, likt ett solens tid då man bör minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan till dem döda, samt kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar dem döda "requiem aeternam" – "evig vila".
I samband tillsammans med reformationen upphörde samtliga själars dygn för att artikel helgdag inom protestantiska länder dock ägde inom land ännu inom 1700-talets almanackor namnet Själadagen.
Den återinfördes inom Svenska kyrkan likt helgdag 2002 samt infaller vid söndagen efter varenda helgons dag; den ägde då informellt firats denna dygn sedan 1950-talet. till för att ej blanda samman "alla helgon" samt "alla döda" firas i enlighet med 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" ständigt vid enstaka veckodag inom start från november.
Den nästa "söndagen efter samtliga helgons dag" äger namnet "Alla själars dag". Kollektbönen beneath samtliga helgons dygn markerar kyrklig officiella inställning mot helgonen, då man ber för att "förebilden" från "helgonens skara" skall "väcka oss mot en heligt liv därför för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar".[4] inom Svenska kyrkan existerar detta just "helgonen" liksom existerar temat vid varenda helgons dag.[5]:
Seden för att tända ljus vid gravarna inom allhelgonatid växte inom landet fram mot slutet från 1800-talet.
inom äldre tradition tändes gravljus maximalt vid julafton, ett sed vilket levde kvar in vid 1940-talet.[6]
I den finska folktraditionen firades tidigare skördefesten kekri, likt sammanföll tillsammans allhelgonadagen. Kekri markerade arbetsårets slut samt flera spådomar samt seder kring festen besitter senare förflyttats mot jul samt nyår.
Halloween besitter ibland setts liksom ett modern utgåva från kekri.[7]
Halloween – varenda helgons afton
[redigera | redigera wikitext]I anglosaxiska länder motsvaras dagen före varenda helgons solens tid snarast från den folkliga Halloween – enstaka förvridning från detta ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton) – tillsammans med barnupptåg från olika stöt, ett sed liksom sedan mitten från 1990-talet besitter vunnit spridning även inom landet, var detta fått ta ovan enstaka sektion seder ifrån detta folkliga påskfirandet.
beneath Halloween inom anglosaxiska länder besöker unge klädda inom skräckmundering byggnad utanför vilka enstaka urgröpt pumpa ställts fram.
Idag firar oss den triumferande Kyrkan inom himlen.Barnen är kapabel artikel utklädda mot onda väsen liksom häxor, spöken alternativt liemannen. Ur den utplacerade pumpan besitter en skräckinjagande låtsasansikte skurits inom avsikt för att skrämma försvunnen onda andar. Barnen ringer vid samt angående någon öppnar frågar barnen "bus alternativt godis?". för att välja bus innebär för att en skämtsamt rackartyg kommer för att drabba dem likt äger besöks.
Detta bör symbolisera dem onda andar liksom följt tillsammans med upp nära årets resultat.
Gifta sig ovan samfundsgränserna; varenda helgons dag.ej bara kära anhöriga såsom besitter lämnat oss beneath året kommer upp såsom goda andar; även dem onda frigörs nära skörden. Därför ställs pumpan fram på grund av för att mota försvunnen dem onda andarna ifrån våra bostad. dem onda andarna avskyr allt tillsammans ljus, såsom solljus alternativt eldsken. Därför existerar detta viktigt för att tända en levande ljus inom pumpan på grund av för att öka den avskräckande effekten.
Alla helgons dag.enstaka sektion från seden går ut vid för att respektera dem liksom ej firar Halloween, samt en bostad utan pumpa nära ingången anses fredat samt deltar ej inom firandet.[8][9]
Halloween infaller inom dem länder var sederna uppstått samt vuxit fram ständigt den 31 oktober, eftersom detta existerar den dagen såsom existerar All Hallow's Eve inom dessa länder, tillsammans med samtliga helgons ljus såsom fast helgdag dagen därpå, den 1 november.
inom land existerar detta ju rent faktiskt "Alla helgons afton" dagen före samtliga helgons solens tid, dvs fredagen vilket infaller mellan 30 oktober samt 5 november, dock detta finns ingen levande praxis inom landet på grund av då Halloween vore rimligast för att fira denna plats. eftersom detta tidigt fanns enstaka motsättning var svenskar vana nära traditionellt svenskt allhelgonafirande tillsammans med ljus vid gravar ej ville titta utklädda spöken löpa omkring identisk solens tid besitter frågan varit livligt debatterad samt detta finns alternativt besitter funnits enstaka opinion på grund av "fredag bus, veckodag ljus" dock vid senare kalenderår (senare delen från 2010-talet) verkar ett mer dogmatisk linje bunden mot datumet 31 oktober dominera bland dem liksom yttrar sig inom frågan.
Traditionellt sker beneath allhelgonhelgen högtidlighållandet från döda släktingars minne genom för att besöka samt dekorera deras gravar.[10][11] Kyrkan markerar detta genom gudstjänster vid varenda själars solens tid, såsom infaller dagen efter, detta önskar yttra vid söndagen.
Helgonen.Kyrkoårets texter
[redigera | redigera wikitext]I Svenska kyrkan läses nästa texter vid varenda helgons ljus, beroende vid årgång:[1]
| Årgång 1 | Årgång 2 | Årgång 3 | |
|---|---|---|---|
| Gammaltestamentlig text: | Jesaja 49:8–10 | Jesaja 60:18–22 | 5 Mos 34:1–5 |
| Epistel: | Uppb 7:9–17 | Hebr 12:1–3 | Hebr 12:22–24 |
| Evangelium: | Matt 5:1–12 | Matt 5:13–16 | Luk 6:20–26 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Frithiof Dahlby samt Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^Oja, Heikki (1999) (på finska). Aikakirja.
Otava. sid. 165–167. ISBN 951-1-16334-5
genom finskspråkiga Wikipedia. - ^Davies, John Gordon; Hellerström, A. O. T. (1968). Liturgiskt handlexikon. Stockholm: Verbum. Libris710376
- ^ Den svenska evangelieboken. 2003. sid. Dagens bön, alternativ 1, vid varenda helgons dag
- ^”Alla helgons dag”.
Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=46. Läst 27 november 2015.
- ^”Alla helgons dag”.I land i norden samt landet existerar samtliga helgons dygn ett allmän helgdag.
Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-helgons-dag. Läst 30 september 2013.
- ^Anne Bergman; Carola Ekrem (2020). ”Halloween”. Stora finlandssvenska festboken. Svenska litteratursällskapet inom land i norden. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken
- ^"Halloweentraditionen – mer än bara bus alternativt godis"", Forskning.se 31 oktober 2023.
- ^"Därför firar oss Halloween", Världens bakgrund 31 oktober 2023.
- ^Svenska kyrkan: Allhelgona, läst 30 oktober 2015
- ^Dagens Nyheter 29 oktober 2013: Halloween alternativt varenda helgons dag?, läst 30 oktober 2015