taxalloy.pages.dev









Varför hade hadrian ett skägg

Hadrianus I

Hadrianus I, född inom Rom, död 25 december795, fanns påve ifrån den 1 februari772 mot sin död, 25 december795.

Hadrianus bestämde för att endast män tillsammans skägg, alternativt män likt fanns villiga för att lägga sig mot tillsammans skägg, fick bli officerare.

Fram mot Pius oss ägde denne detta längsta pontifikatet inom historien.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga tid samt utnämningen mot Påve

[redigera | redigera wikitext]

Hadrianus tillhörde den romerska adeln, samt släkten plats grevar från Tusculum. denne fanns son mot Teodato consul, dux et primicerius Sanctae Romanae Ecclesiae, samt broder mot Alberiko, marchio et consul tusculanus princeps potentissimus, liksom inom sin tur plats farfar mot Hadrianus III.

Innan denne blev påve levde han en därför fromt liv för att detta ansågs sakna motstycke beneath tidens hårda villkor, samt ägde tjänat påvarna Paulus inom samt Stefan IV således förtjänstfullt, för att denne ägde skaffat sig en således starkt stöd hos sina landsmän för att den mäktige kanslern Paulus Afiarta, vilket representerade langobardernas monark Desiderius inom Rom, stod hjälplös inför prästerskapets samt folkets enhälliga röster för att Hadrianus skulle uppstiga vid påvestolen.

denne tillträdde omkring den 1 februari772.

Strider tillsammans langobarder

[redigera | redigera wikitext]

Den nye påvens världsliga politik plats ifrån inledande start klart definierad samt ifrån den avvek denne ej. Huvudfrågan plats för att han skulle hålla fast motstånd mot langobardernas aggressionshandlingar. denne släppte fångar fria samt återkallade landsflyktiga, vilka samtliga lidit beneath kanslern.

då han fick känna till för att Afiarta låtit avrätta ett upphöjd tjänsteman nära detta kyrkliga hovet medan han satt fängslad, beordrade denne för att denne skulle arresteras, ett incident liksom inträffade samtidigt vilket Afiarta återkom ifrån Desiderius ambassad samt var gått ed vid för att han skulle föra Hadrianus inför langobardisk domstol, angående denne sålunda skulle ta dit honom inom bojor.

Tiden verkade mogen till för att lägga bota Italien beneath langobardisk överhöghet, samt Desiderius ambitioner ägde troligen uppnåtts ifall detta ej ägde varit på grund av Hadrianus samt Karl den store. Utikterna ifall frankisk inblandning syntes små. Langobarderna höll passagerna inom Alperna, samt Karl plats överhopad tillsammans svårigheter ifrån kriget mot sachsarna.

för att Karloman I:s änka Gerberga befann sig inom Pavia tillsammans deras numeriskt värde söner, vars arv Karl ägde annekterat nära Karlomans död, borgade ytterligare på grund av för att tillfället fanns utmärkt till för att producera missnöje hos frankerna, ifall bara påven kunde förmås för att offentligt erkänna barnens riktig vilket arvingar mot faderns tron.

I stället på grund av lydnad ägde Hadrianus beslutat sig till motstånd. denne stärkte Roms befästningar, kallade invånarna mot för att hjälpa deras paramilär inom omgivningen, samt, medan langobarderna närmade sig, kallade mot sig Karl för att skynda sig för att försvara deras gemensamma intressen.

Kriget tillsammans med sachsarna nedsänkt på grund av stunden nere, varmed Karl plats fri för att handla. han korsade Alperna hösten 773, intog Verona, var Gerberga samt hennes söner sökt tillflykt, samt stormade Desiderius inom hans huvudstad.


  • varför  ägde hadrian  en skägg

  • nästa vår fortsatte han mot Rom tillsammans med en starkt detachement, medan armén lämnades inom Pavia på grund av för att utföra belägringen. inom Rom skulle denne fira påsk nära apostlarnas gravar.

    Påvestaten grundläggs

    [redigera | redigera wikitext]

    Karl ankom vid lördagen samt blev tagna emot från Hadrianus samt romarna beneath högtidliga former.

    dem nästa tre dagarna ägnades åt religiösa riter, onsdagen därpå mot statsangelägenheter. detta varaktiga resultatet från detta historiska sammanträde fanns den berömda "Karl den stores donation", vilken inom elva århundraden skulle existera påvarnas statsförfattning till Kyrkostaten.

    Hadrianus mausoleum, Rom. Hadrianus, egentligen Publius Aelius Hadrianus, född 24 januari 76 e.Kr., död 10 juli 138 e.Kr., fanns romersk kejsare ifrån kalenderår 117 mot sin död.

    Nominellt plats Hadrianus därmed monark ovan numeriskt värde tredjedelar från den italienska halvön, dock hans reella effekt plats ytterst litet mer än nominellt. dem kyrkliga anspråken ifrån donationen kunde ej hävdas ovan enstaka massiv sektion från detta utlovade territoriet. Karl plats tvungen för att utföra fler fälttåg ovan Alperna.

    Man kunna fråga sig varför frankernas monark utsatte sig till detta inom påvens sak. detta är kapabel ej förklaras vid annat sätt än för att detta plats Hadrianus personliga inflytande; Karl hyste djup beundran till påven, samt beneath resten från sitt liv skulle han kalla honom sin fader samt bästa kamrat. Utan Hadrianus politiska talang ägde inte någonsin Kyrkostaten, samt därmed påvens världsliga auktoritet, blivit något annat än enstaka fantasiprodukt.

    Efter för att Desiderius tvingats ge sig satte Karl langobardernas topp vid sitt skalle. Uppenbarligen ägde förhandlingar angående detta redan förts inom Rom, till Karls ställning förändrades fullständigt genom denna incident. Den forne skyddsherren ägde blivit ett nästintill, arvtagare mot dem langobardiska anspråken vid Italien. detta visade sig redan då ärkebiskop Leo från Ravenna företog sig för att – tydligen tillsammans Karls goda minne – grunda en slags personlig kyrkostat.

    inledningsvis då Leo dog kalenderår 777 plats faran ovan, dock då fordrade Karl för att erhålla medverka nära återbesättandet från detta viktiga ämbetet.[1] vid identisk sätt vilket Ravenna uppträdde Spoleto självständigt gentemot påven, vilket försökte framhålla sina rättigheter ovan mellersta Italien samt Korsica. Trots liknande motsättningar förblev dock samförståndet mellan den andliga samt världsliga makten tämligen gott.

    ”Frånvaron från skägg existerar inom regel en indikator vid kroppslig samt moralisk svaghet”, stod detta inom boken ”The Philosophy of Beards” ifrån 1854.

    högtidlig vecka före påsk 781 vistades Karl åter inom Rom tillsammans med sin släkt samt lät var döpa den yngste sonen Pippin samt smörja samt kröna honom tillsammans tillsammans med den äldre sonen Ludvig, samt fira sin dotters giftermål. Påve samt monark kom överens ifall för att dem skulle understödja varandra, samt för att kungen skulle tillmötesgå påvens världsliga önskemål inom rimliga gränser.[1]

    Kyrkopolitik

    [redigera | redigera wikitext]

    Den kyrkliga politiken sammanhängde tillsammans den världsliga.

    inom Spanien ägde ett fräsch lärostrid uppstått, den adoptianska, genom läran för att Kristus endast mot sin gudomliga natur existerar Guds son, dock mot sin mänskliga hans adoptivson. Hadrianus fordrade en obetingat fasthållande nära den katolska församlings lära.

    Död.

    Grekerna gjorde beneath änkekejsarinnan Irene en försök mot närmande likt ledde mot konciliet inom Nicaea tid 787, detta inledande allmänneliga efter dem stora förändringarna inom detta östromerska riket. Konciliet erkände påvens överhöghet samt återupplivade tillbedjandet från helgonen samt deras bilder.[2]

    Sista tid samt död

    [redigera | redigera wikitext]

    Annars plats Hadrianius sista tid ganska orosfyllda.

    Karls övermakt gjorde sig alltmer kännbar. detta uppstod en område från hovteologer likt antagligen leddes från Alkuin samt Angilbert, abbot inom Saint-Riquier. Detta område framträdde redan beneath bekämpandet från adoptianismen, likt företrädesvis skedde vid frankiska rikssynoder.[2] Ännu mer kritisk plats dem överläggningar likt följde vid riksdagen inom Frankfurt samt plats riktade mot konciliebesluten inom Nicaea.

    Påven ägde sedan ingen ytterligare utväg än för att således gott han kunde försvara sin ställning inom fråga ifall kyrkoläran, medan denne inom politiken understödde frankerna.

    Sammanfattning.

    han ägde ingen succé – ännu förkastades länge bilddyrkan vid dem frankiska synoderna. Förhållandena tillspetsade sig även genom en rykte likt gick ut vid för att den engelske kungen Offa ägde gett Karl rådet för att avsätta Hadrianus samt istället utse ett påve från frankisk härstamning.[2]

    I full ägande från sin inflytande dog Hadrianus dock vid juldagen 795.

    han sörjdes inom läka den kända världen samt begravdes inom Peterskyrkan. detta sägs för att Karl den store lät notera hans epitaf, samt den finns ännu för att studera. Huvudkällorna mot hans biografi existerar Liber Pontificalis, samt hans skrivelse mot Karl, vilka samlades från mottagaren inom Codex Carolinus.

    Hadrianus mur, även kallad Hadrian's vägg (Latin: Vallum Aelium) existerar enstaka romersk gränsförsvarsanläggning likt byggdes vid beställning från kejsar Hadrianus tillsammans med början kalenderår 122 då kejsaren besökte Britannia.

    Moderna historikers inställning mot Hadrianus existerar ofta präglade från deras inställning mot för att påvar utövar värdlig auktoritet, något likt Hadrianus måste sägas äga grundat.

    Eftermäle

    [redigera | redigera wikitext]

    Hadrianus I:s statsmakt förmå inom innebörd jämföras tillsammans Gregorius den stores.[2] inom Östern samt Västern återställdes freden inom kyrkan, inom Norden utbreddes kristendomen, samt ett avgörande stat grundades inom Italien – den största nära sidan från den langobardisk-frankiska.

    Rom blev åter huvudstad samt pryddes från påven tillsammans praktfulla byggnader: Liber Pontificalis berättar för att Hadrianus spenderade svårt att förstå stora summor valuta vid för att försköna Rom. Lateranen utgjorde den egentliga medelpunkten på grund av detta kyrkligt-politiska existensen. Redan beneath Stefan III räknade man sju kardinalbiskopar, samt för tillfället uppkom sannolikt ordo romanus till för att reglera den romerska gudstjänsten.

    nära sidan från Laterankyrkan reste sig detta kyrkliga palatset tillsammans med pelare samt bildverk.

    på denna plats uppstod enstaka formlig hovstat tillsammans med exakt rangordning.[2]

    Hadrianus skrev stolt mot Karl för att påvestolen ägde auktoritet för att åtgärda samt binda, samt för att dess innehavare plats världens överhuvud. Hittills ägde detta kyrkliga kansliet räknat efter kejsarens regeringsår, dock idag inleddes inom stället skrivelserna inom Trefaldighetens namn tillsammans datering efter påvens regeringsår.

    Diplomatiskt betydde detta för att påven ej längre erkände någon ytterligare herre än Gud.[2]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]