Hur många procent dog av spanska sjukan

Spanska sjukan, även kallad spanskan, fanns enstaka ovanligt svår samt dödlig struktur från influensa vilket spreds ovan läka världen inom slutet från samt strax efter inledande världskriget.

Dess ursprung existerar okänt.^[2] dem flesta dödsoffren fanns unga vuxna, vilka inom övrigt fanns nära god välbefinnande. inom normala influensaepidemier existerar detta inom stället unge, gamla samt personer tillsammans med försvagat immunförsvar liksom drabbas hårdast.

Pandemin varade mellan mars 1918 samt juni 1920^[3] samt nådde såväl Arktis såsom avlägsna småöar inom Stilla havet.

Spanska sjukan bedömdes tidigare äga orsakat cirka 20 miljoner människors död.

Mellan 50 samt 100 miljoner människor dog,^[4] vilket fullfölja spanska sjukan mot den pandemi likt skördat flest liv inom mänsklighetens bakgrund vid sålunda kreditkort tidsperiod. Antalet döda motsvarar 3–6 andel från världsbefolkningen, liksom då bestod från 1,6 miljarder människor.

Uppskattningsvis infekterades 500 miljoner, vilket motsvarade ungefär ett tredjedel från varenda den tidens människor.

Den globala dödligheten existerar ej känd dock uppskattas mot mellan 10 samt 20 andel från dem såsom blev infekterade,^[5] vilket kunna jämföras tillsammans normala influensaepidemier var högst 0,1 andel dör^[4] samt covid-19 såsom uppvisat ett dödlighet vid ca 0,4 andel från dem bekräftade fallen (feb 2021).^[6]

Pandemin

[redigera | redigera wikitext]

Spanska sjukan ägde tre olika influensavågor.

Den inledande vågen började inom mars alternativt april 1918 samt spreds ovan världen inom identisk takt vilket ett vanlig säsongsinfluensa. Åtminstone USA, land i västeuropa, England samt Tyskland drabbades tidigt, inom femte månaden i året följda från bland andra Spanien, Italien, Skottland, Grekland, Egypten samt Balkan. inom juni fanns rapporter ifrån England, Tyskland, Schweiz, Österrike samt Norge.

Influensavågen liknade ett vanlig säsongsinfluensa var symptomen fanns milda, dödligheten nedsänkt samt dem likt dog fanns oftast väldigt gamla alternativt väldigt unga.

I augusti kom den våldsamma samt förödande andra vågen, vilket existerar ett ovanlig tidpunkt på grund av ett influensaepidemi. Dödligheten plats upphöjd (5–25 gånger högre än normalt) samt drabbade inom ovanligt upphöjd grad personer inom åldersgruppen 20–40 kalenderår.

Drygt hälften från dödsfallen inträffade inom denna åldersgrupp. Denna andra våg spreds inom ovanligt upphöjd hastighet ovan världen. Kulmen nåddes vid dem flesta håll inom oktober 1918.

Pandemin mattades från kring övergången mellan två år, dock tog sedan fräsch hastighet inom enstaka tredjeplats våg inom start från 1919. Återigen drabbades åldersgruppen 20–40 tid maximalt, även angående dödstalen ej kom inom närheten från den andra vågens.

Efter dessa tre huvudvågor förekom utspridda eruption denna plats samt fanns, bland annat inom land våren 1920.

De tre influensavågorna kom tillsammans med ovanligt korta mellanrum. varenda uppstod inom cirka en kalenderår, samt man vet ej noggrant hur virusstammarna inom dem tre vågorna fanns besläktade.^[4] Pandemin uppträdde nästan samtidigt inom Europa, Asien samt Nordamerika,^[7] samt dem speciella förhållandena beneath inledande världskriget tillsammans med truppförflyttningar samt stora militära anhopningar är kapabel äga bidragit mot för att influensan spreds hastigt samt tillsammans med massiv kraft.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet, vars befolkning nära den på denna plats tidpunkten bestod från knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer inom spanska sjukan beneath år 1918–1920 i enlighet med den officiella statistiken. mot detta bör läggas ytterligare något tusental var dödsorsaken sannolikt plats influensa.^[8] Då den svenska epidemin kulminerade beneath oktober samt november 1918 ägde detta månadsvisa dödstalet (omräknat mot årsbasis) stigit ifrån detta normala vid ungefär 15 per 1 000 invånare mot 35 per 1 000.^[9] Spanska sjukan dödade ungefär 2 andel från dem diagnosticerade fallen inom land.

Första världskriget ägde just avslutats samt beneath pandemin skördades ännu fler liv.

inom malm dog 725 personer. Hårdast drabbat plats Norrland, främst inlandet, var mot modell Jämtlands län plats detta län såsom ägde högst andel döda samt Arjeplogs samhälle ägde den största andelen döda inom land tillsammans cirka 3 andel från kommuninvånarna.^[10]

Viruset

[redigera | redigera wikitext]

Det plats länge okänt vilket virus likt nedsänkt på baksidan pandemin.

kalenderår 1997 hämtade den inom huvudstaden födde patologen Johan Hultin prover innehållande välbehållna virus ifrån lungvävnaden inom ett kvinna liksom dog 1918. Hennes lekamen ägde bevarats inom permafrosten inom Alaska. Proverna skickades mot en forskarlag inom USA, lett från Jeffery Taubenberger, liksom lyckades isolera viruset inom en från Hultins prover.^[11][12] Forskarlaget lyckades även hitta virus inom arkiverade prover ifrån numeriskt värde amerikanska soldater såsom dött 1918.

Undersökningar från viruset samt dess effekter besitter således småningom lett mot för att man riktig väl känner mot varför detta plats sålunda exceptionellt dödligt.^[13]

År 2005 publicerades virusets fullständiga genotyp inom Nature samt Science.^[14][15][16]

Undersökningar från virusets hölje besitter demonstrerat för att detta existerar en influensavirus typ A från subtypen H1N1.^[12] beneath 2009 skedde ytterligare en pandemiutbrott från viruset A(H1N1), titta H1N1-utbrottet 2009.

Orsak

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar troligt för att viruset plats sålunda nytt alternativt förändrat för att väldigt erhålla ägde någon motståndskraft mot sjukdom mot det.^[17][18]

De vanliga säsongsinfluensor liksom årligen sprids ovan världen inom solens tid angriper främst dem övre luftvägarna.

Spanska sjukan ägde däremot förmågan för att nå lungorna samt orsaka stora skador var, vilket kunde artikel dödligt inom sig, dock även öppnade på grund av sekundära infektioner, främst lunginflammation.

Att spanska sjukan främst drabbade unga samt friska vuxna bidrog mot för att sålunda flera dog^{[förklaring behövs]}.

Bristen vid vaccin samt medicin blev enstaka massiv faktor. inom landet drabbades Norrlands inland hårt vid bas från bristande kommunikationer samt bristande vid sjukvårdsresurser. detta existerar även möjligt för att immuniteten fanns särskilt nedsänkt inom dessa relativt isolerade delar från landet.

detta faktum för att ingen plats beredd vid den stora dödligheten gjorde även för att människor mot ett start oroade sig lika lite likt man gjort tidigare nära influensaepidemier. inom Arjeplog plats bristen vid sjukvårdsresurser enstaka massiv faktor eftersom detta saknades medicinsk expert samt influensan dessutom drabbade kommunen tillsammans massiv kraft vid betalkort period.

Sjukdomen fick ordentligt fäste inom samband tillsammans vintermarknaden^[19] inom månad 1920, enstaka massiv social incident då inom princip samtliga hushåll inom kommunen fanns representerade.^[10]

Sjukdomsmekanism

[redigera | redigera wikitext]

De flesta likt dog dog vid bas från bakterielllunginflammation liksom fick fäste eftersom viruseffekter förstört epitelet inom bronker samt lungor.^[20][21] Unikt till spanska sjukan fanns dock den relativt stora andel liksom dog från direkta viruseffekter inom lungorna, vilka orsakade lungödem samt blödningar inom lungvävnaden, svår bronkiolit samt tandkött.

Dessa allvarliga lungförändringar kunde leda mot döden redan fyra dagar efter insjuknandet. dem flesta dödsfallen skedde 6–11 dagar efter insjuknandet.^[12][22]

Forskning äger demonstrerat för att spanska sjukan gav upphov mot ett överreaktion hos immunförsvaret.^[23] Influensan aktiverade gener vilket existerar kopplade mot apoptos (programmerad celldöd), vilket inom vanliga fall existerar en effektivt försvar till för att upphäva infektioner.

inom detta fall kunde celldöden bli därför grundlig för att stora delar från lungornas epitel förstördes, vilket kunde bli fatalt inom sig självt dock framför allt öppnade till fatal bakteriell lunginflammation.

Mellan 50 samt 100 miljoner människor dog, [4] vilket utför spanska sjukan mot den pandemi såsom skördat flest liv inom mänsklighetens bakgrund vid således betalkort tid.

Detta kunna förklara för att man observerat för att detta plats främst friska människor likt blev hårdast drabbade, ej gamla samt småbarn, eftersom en starkt immunförsvar inom detta fall ledde mot enstaka kraftigare överreaktion samt mer grundlig skador inom lungorna.^[24]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Influensan uppstod ej inom Spanien, dock detta fanns detta nation var den ursprunglig fick massiv pressbevakning.

Landet fanns neutralt, medan dem krigförande länderna blockerade många från rapporteringen inom medierna ifall influensan till för att ej skada stridsmoralen bland vanligt människor, samt därför kom Spanien för att framstå såsom epidemins centrum. Sjukdomen fanns mot modell inom land i västeuropa, Storbritannien samt Tyskland innan den nådde Spanien, dock dessa länder deltog inom inledande världskriget (liksom ex Portugal) samt därför rådde censur.^[25]

Följder

[redigera | redigera wikitext]

Stanley Cup-finalerna 1919 mellan Montreal Canadiens samt Seattle Metropolitans ställdes in efter för att flera från spelarna insjuknat, samt båda lagen delade vid titeln.^[26]

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

För enstaka således grundlig incident, äger spanska sjukan lämnat överraskande erhålla spår inom populärkulturen.

flera romaner, dikter samt sånger handlar ifall inledande världskriget, dock nästan inga angående spanska sjukan. en undantag existerar Mrs Dalloway (1925) från Virginia Woolf, likt utspelar sig inom juni 1923 samt var huvudpersonen Clarissa lider från sviterna efter spanska sjukan, något såsom även gällde Woolf egen.

Spanska sjukan plats ett seriös influensapandemi, vilket 1918 spred sig ovan nästan all världen.

Bland svenska författare äger Birger ortnamn eller efternamn (Birger Sjöberg-sällskapets årsbok 1971) samt Eyvind Johnson (Romanen ifall Olof, sektion 5) haft egna erfarenheter från sjukdomen. Åke Lundgren besitter författat ett romanserie inom numeriskt värde delar (Spanskans tid, 1989 samt Storspovens låt, 1991) angående spanska sjukans härjningar inom Arjeplog.

ett översyn från spanska sjukan inom litteraturen existerar Elizabeth Outka, Viral Modernism: The Influenza Pandemic and Interwar Literature (2019).^[27]

Den BBC-producerade dramadokumentärenSpanish Flu - The Forgotten Fallen (Spanska sjukan 2009)^[28] berättar ifall läkaren samt hälsovårdschefen James Niven, spelad från Bill Paterson.

Genom Nivens åtgärder mot smittspridning räddades flera liv inom Manchester. från stadens 1 miljon innevånare dog cirka 2 500, vilket motsvarar cirka 0,25 % dödlighet, jämfört tillsammans genomsnittliga 2,5 %.

Kända svenskar vilket avlidit från spanska sjukan

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Hallström, Jan Erik (2000) Spanska sjukan – influensans väg 1918. Socialmedicinsk Tidskrift, vol.77, nr.3, sid.

  259–272

• Åman, M. (1990) Spanska sjukan: Den svenska epidemin 1918–1920 samt dess internationella bakgrund, doktorsavhandling. Uppsala universitet

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]